51 Cavallini-Gav u m oris 52 Cavallini, P i et ro, italiensk målare, f. omkr. 1250, d. omkr. 1330, utförde dels mosaiker, dels omfattande freskserier i kyrkor. Bl. a. dekorerade han i Rom i den gamla Petersbasilikan och i S. Paolo fuore. Sannolikt arbetade han äfven jämte Cimabue, Torriti m. fl. i utsirandet af S. Fran-cesco i Assisi (i den öfre kyrkan). Af hans mosaiker i Rom äro bevarade 6 motiv ur Marias lefnad i tribunen i S. Maria in Trastevere (1291), hållna i den "grekiska stil", som man känner från kyrkor på Sicilien från 1000- och 1100-talen och som fortplantats äfven till italienska fastlandet. 1901 upptäcktes i Rom i nunneklostret vid S. Cecilia in Trastevere rester af dekorering al fresco, som tyckes ha sträckt sig öfver kyrkans hela skepp med Yttersta domen i absiden. Af den sistnämnda, som anses vara utförd 1293, återstår öfre delen med Kristus, änglar, Maria och Johannes dopa-ren, monumentala gestalter med kraftigt modellerade hufvud, värdiga, själfulla ansiktsuttryck och draperade i mantlar, som falla i breda, fylliga veck. Den plastiska figurstilen i dessa bilder går utanför den bysantinska och grekiska traditionen. 1308 begaf sig C. till Neapel, där han i kyrkan Donna Regina utförde en stor serie målningar, bland dem en ny Domedag af en karaktär liknande den i Rom målade. C. framstår som en af de främste målarna i Italien under 1300-talet och den främste representanten för romersk skola då. G-g N. 'Cavallotti, F. C. E. 1909 restes öfver honom en minnesvård i Verona. Cavanilles [-ni'ljes], A. J. Se Gav. Cavaradossi [-dårssi], Mari o, mansroll (målare; tenor) i operan "Tosca" af Puccini (se denne). Cave [kéYv], George, viscount, engelsk jurist och politiker, f. 23 febr. 1856 i London, blef advokat 1880, var 1906-18 (konservativ) medlem af underhuset, var solicitor general i Asquiths koalitionsministär juni 1915-dec. 1916 och inrikesminister i ministären Lloyd George dec. 1916-nov. 1918. Han erhöll 1915 knightvärdighet, upphöjdes vid sin afgång till peer (viscount C.) och är sedan jan. 1919 en bland öfverhusets appellationsdomare (lords of appeal). V. S-g. Cavell [kä'vl], Edith Louisa, engelsk sjuksköterska, f. 4 dec. 1865 i Swarderton, Norfolk, airättad 11 okt. 1915, verkade som sjuksköterska i London och Manchester från 1895 och därpå från 1907 i Bruxelles, där hon förestod en anstalt för sjuksköterskeutbildning, hvilken vid Världskrigets utbrott 1914 förvandlades till Röda-kors-sjukhus. Från nov. 1914 samverkade hon där med en belgisk organisation för att dölja och sedan öfver Holland med falska pass sända sårade engelska och franska soldater samt belgiska och franska värnpliktiga till Frankrike för enrollering i de allierades arméer. Organisationens verksamhet upptäcktes genom angif-velser till tyska myndigheter af belgier i det tyska kunskaparväsendets tjänst, och miss C. häktades 6 aug. 1915. Hon ställdes inför tysk krigsrätt jämte 34 belgiska medlemmar af organisationen och vidgick öppet hvad hon med full kännedom om risken dock af patriotiska skäl gjort. Krigsrätten dömde 9 okt. henne och 4 andra, däribland två belgiska damer, till döden och 22 af de öfriga till fängelsestraff. På order af tyske militärguvernören i Bruxelles, general von Sauberzweig, afrätta- des miss C. och belgiern Ph. Bancq redan två dagar därefter trots energiska försök af amerikanska och spanska legationerna i Bruxelles att utverka upp-skof med den i det längsta för dem hemlighållna domens verkställande. Afrättningarna voro de första i Belgien för biträde vid de allierade arméernas rekrytering och väckte såväl därför som till följd af miss C:s egenskap af kvinna och ideella beve-kelsegrunder mycket uppseende och stark indignation. Hon hyllades efter döden af de allierade som martyr, hennes öde spelade en stor roll i den anti-tyska propagandan, en staty öfver henne (af sir G. Frampton) restes i London, och i maj 1919 flyttades hennes lik till katedralen i Norwich. Ett minnesmärke på den plats, där hon afrättats, invigdes maj 1922 i närvaro af engelska och belgiska konungaparen. Jfr Sadi Kirschen (miss C:s belgiske försvarsadvokat), "Devant les conseils de guerre alle-mands" (1919), och A. Got, "The case of miss C. from the unpublished documents of the trial" (1920). v.s-g. 'Cavendish. - 8. S. C. C., 8:e hertig al Devonshire, drog sig hösten 1907 af hälsoskäl tillbaka från politiken och afled 24 mars 1908 i Camnes. Jfr biografier af H. Leach (1904) och B. Holland (2 bd, 1911). - 10. V. C h r. W. C., 9:e hertig af Devonshire, afgick med ministären Balfour dec. 1905, var 1915-16 civil amiralitetslord i Asquiths koalitionsministär, 1916-21 gen.-guv. öfver Canada samt är sedan okt. 1922 kolonialminister i ministären Bonar Law. V. S-g. Caviglia [kavi;lja], E n r i c o, italiensk militär, f. 4 maj 1862 i Finalmarina (prov. Genua), blef först officer vid artilleriet samt därefter vid generalstaben och infanteriet. Vid Italiens inträde i Världskriget (i maj 1915) var han öfverste vid generalstaben, men blef snart därefter (i aug. s. å.) chef för en inf.-brigad och (i juni 1916) fördelningschef. Sedan han på hösten 1916 befordrats till generallöjtnant, erhöll han i juli 1917 befäl öfver 24:e armékåren, som tog en mycket verksam del i stormningen af Bainsizzaplatån med Monte Santo under 11 :e Isonzoslaget (18 aug.-20 sept. 1917). Efter slaget vid Piave i juni 1918 blef C. chef för 8:e armén. Under den slutliga framgångsrika offensiven vid Piave - af italienarna benämnd "slaget vid Vittorio Veneto" - 25-30 aug. s. å. förde han den af tre arméer bestående armégrupp, som genombröt den österrikiska fronten i riktning mot Vittorio och därmed framkallade österrikiska arméns nederlag och flyktliknande återtåg. Efter fientligheternas upphörande var C. en kort tid (jan.-juni 1919) krigsminister. I jan. 1920 blef han befälhafvare för stridskrafterna i Venezia Giu-lia (östligaste delen af prov. Venezia) med högkvarter i Trieste. Som sådan erhöll han i uppdrag att förmå d'Annunzio (se d. o. Suppl.), som i sept. s. å. proklamerat Fiume med omnejd som oberoende stat, till underkastelse, hvilket uppdrag han med kraft och skicklighet i dec. s. å. fullgjorde. 1920 erhöll han armégenerals grad (högsta generalsgraden). H. J-dt. *Cavling, Paulus Henrik, dansk tidningsman, f. 22 mars 1858, har vidare utgett Nogle avisartikler (1910). Cavolini [-vålmi], F. Se C a v. Carvum öris, lat., anat. Se Mun.