53 Cavum tympanl-Cecil 54 Ca'vum ty^pani, anat. Se Hörselorgan, sp. 288. Cayeux [kajo], Lucien, fransk geolog och petrograf, f. 1864 i Semousies, dep. Nord, tjänstgjorde efter universitetsstudier i Lille först vid Frankrikes geologiska undersökning samt vid École des mines och vid Ecole des ponts et chaussées samt blef 1900 professor i mineralogi och geologi vid Institut national agronomique och slutligen äfven vid College de France. Han har särskildt sysselsatt sig med de sedimentära bildningarnas petrografi, och 1897 framställde han i sin doktors-afh. Contribution å Vétude micrographique des ter-rains sédimentaires. I. Étude de quelques dépots siliceux secondaires et tertiaires du Bassin de Paris et de la Belgique. II. Craie du Bassin de Paris utförligt och tydligt den åsikt, som han redan förr uttalat, att skrifkritan (se Krita, sp. 1469), som man tidigare varit böjd att anse som en djuphafs-bildning, analog med globigerinaslammet i nutidens haf (se Haf, sp. 985), är en bildning från ganska grundt vatten, 200-300 m. eller mindre. 1916 utgaf han en synnerligen förtjänstfull handbok i sedimentbergarternas petrografi, Introduction å Vétude pétrographique des roches sédimentaires. K. A. G. Caymanera, stad. Se Guantanamo. Cay note [kéY näurt], eng., bot. Se E p h e d r a. Cayote, bot. Se S e c h i u m. Cazalis [kasali7], Henry, fransk skald, f. 9 mars 1840 i Corneilles-en-Parisis, d. l juli 1909 i Geneve, var till yrket läkare och författade flera skrifter i medicin och hygien. Hans diktning, som till största delen utgafs under märket Jean L a-hor, tillhör helt och hållet les parnassiens' skola och påminner närmast om Leconte de Lisles exotiska lyrik. Han hade tagit starka intryck af den indiska filosofien med dess asketism, pessimism och pan-teism. Af hans verk kunna nämnas Melancholia (1868), V illusion (1875), Poé&ie* complétes (1888), La gloire du néant (1896), Histoire de la litteratur e hindoue (1888), William Morris (1897) och (Euvres choisies (1909). R-n B. Cazengo-kaffe. Se C o f f e a, sp. 495. "Cazot, T. J. J., dog 27 nov. 1912 i Alais. C. d., mus., förkortning för it. colla destra (se d. o.). "Cearå. 1. Staten C. hade 1920 1,319,228 inv., 12,6 på l kvkm., och omfattade 86 kommuner. Cecchetti [tjekke7tti], E n r i c o, italiensk balett-mästare, f. 21 juni 1850 i Kom, debuterade i Florens, uppträdde 1885 i London, flyttade sedan till Petersburg, vid hvars kejserliga teater han vardt den ledande balettdansören, och anställdes sedan som professor vid den kejserliga teaterskolan, där han utbildade ett stort antal af samtidens förnämsta dansörer och danserskor (Anna Pavlova, Thamar Karsavina, Leonid Massin m. fl.). 1905 ff. var han Diaghilev-balettsällskapets balettmästare. R-nB. Cecchi [tje'kki], E m i l i o, italiensk författare, f. 14 juli 1884 i Florens, där han studerade litteratur, är sedan 1910 litterär redaktör i "Tribuna". Af hans till största delen litteraturkritiska verk kunna nämnas Inno (1910), Rudyard Kipling (1911), Note d'arte a Valle Giulia (s. å.), La poesia di G. Pascoli (1912), Studi critici (1912), Storia della letteratura inglese nel sec. XIX (I, 1915) och Pesci rossi (1920). R-nB- *Cech, S v ät öp l u k, dog 23 febr. 1908. Cecidomyildae, zool. Se Gallmyggor. "Cecil. - 6. R. A. T. G.-C., 3:e markis af S a-lisbury. En rikt dokumenterad biografi öfver honom, "Life of Robert, marquis of Salisbury", har börjat utges af hans dotter, lady G w e n d o-line C. (hittills 2 bd, 1921; gå t. o. m. 1880). 7. J. E. H. G.-C., 4:e markis af Salisbury, blef mars 1905 handelsminister i ministären Bal-four och afgick med denna dec. s. å. Han har sedan varit en bland de ledande för yttersta högern ("the diehards") i öfverhuset, påyrkade som sådan förkastande af 1911 års parlamentsbill äfven med risk af dess genomdrifvande genom massutnämning af nya peerer och har häftigt motsatt sig alla regeringsförslag om själfstyrelse för Irland. Han blef okt. 1922 sigillbevarare i Bonar Laws ministär och regeringspartiets ledare i öfverhuset. 8. Lord H u g h C. föll på grund af sin starkt utpräglade frihandelsåskådning igenom vid parlamentsvalen 1906, men representerar sedan 1910 i underhuset Oxfords universitet, dock utan att där spela samma framträdande roll i debatterna som under striden om tariff ref ormen. Han var under Världskriget löjtnant vid luftvapnet (från 1915) och följde 1921 sin broder lord Robert C., då denne utträdde ur det konservativa partiet. 9. Lord EdgarAlgernonRobertC., den föregåendes broder, statsman, f. 14 sept. 1864, var 1886-88 privatsekreterare åt sin fader, blef 1887 advokat och vann som sådan godt anseende. Åt aktiv politik egnade han sig först 1906, då han blef (konservativ) led. af underhuset. Han gjorde sig där snart bemärkt genom energiskt framförande af högkyrkliga synpunkter mot den liberala ministärens skolreformförslag. Liksom sin yngre broder lord Hugh C. var äfven lord Robert C. ej sällan upprorisk mot partiledningen, och hans frihandels-vänliga åsikter kostade honom vid 1910 års val underhusmandatet. Vid ett fyllnadsval 1912 blef han emellertid representant för den konservativa valkretsen Hitchin, men har under senare år intagit en alltmer partibunden ställning och utträdde 1921 formligen ur det i regeringskoalitionen ingående konservativa partiet, därvid dock betonande sin orubbadt konservativa grundåskådning. I Asquiths koalitionsministär blef C. juni 1915 understatssekreterare för utrikes ärenden, handlade som sådan särskildt alla blockadärenden och blef febr. 1916 chef för det då upprättade blockadministeriet. Bägge dessa poster bibehöll han i Lloyd Georges koalitionsministär (från dec. 1916), lämnade juli 1918 blockadministerposten och blef biträdande utrikesminister samt hade som sådan framträdande del i de underhandlingar mellan de allierade, som föregingo stilleståndet med Tyskland nov. s. å. och