85 cg.-Chalmersska slöjdskolan "C. und Hodler" (1913), A. Yollard (1914), Oct. Mirbeau (s. å.), G. Cogniet (1919), Meier-Grsefe, "C. und sein kreis" (s. å.), och Emile Bernard, ''Souvenirs sur P. C." G-g N. cg., officiell svensk förkortning för centigram. C. G. T., förkortning för fr. C o n f é d é r a-tion Générale du T r a v a i l (se d. o. Suppl.). *Chabaneau, J. E. Gam i l le, dog 21 juli 1908 i Nontron. Chabot [jabå], Jean Baptist e, fransk orientalist, f. 16 febr. 1860 i Vouvray (Indre-et-Loire), studerade teologi i Louvain och blef teol. doktor där 1892, egnade sig därefter åt orientaliska språkstudier i Paris och företog 1893-94 en resa till Palestina för arkeologiska forskningar. 1896 fick han af Académie des inscriptions et belles-lettres i uppdrag att biträda vid utgifningen af Corpus inscriptionum semiticarum och ledde 1897 en arkeologisk expedition till Syrien. Flera gånger prisbelönt af nämnda akademi blef han 1917 dess ord. led. C. är initiativtagare till och en. af hufvudredaktörerna för sammelverket Corpus scriptorum christianorum orientalium, hvaraf l:a bandet utkom 1903 och som är afsedt att omfatta alla viktigare kristet teol. skrifter på syriska, etiopiska, koptiska och arabiska i original och öfv.; omkr. 75 bd föreligga, af hvilka C. har ombesörjt ett stort antal. Hans fack är syriska, på hvilket område han dessutom utfört en mängd viktiga undersökningar. Bland skrifter i öfrigt märkas Réper-toire d'épigraphie sémitique (I-III, 1900-17) och Les langues et les littératures araméennes (1910). H. S. N. Chabott, tekn. Se Städ 2. Chabrol [jabrå'1], ö. Se Loy al ty-öarna. *Chaco. 1. El Gran chaco. Se E. von Rosen, "Bland indianer. Forskning och äfventyr i Gran Chaco" (1921). Eesan företogs 1901-02. - 2. Territoriet hade 1920 50,853 inv., 0,3 på l kvkm. Chadderton [tjä;d9ton]. Se Oldham. Chadwick [tjä'dö>ik], George Whitefiel d, nordamerikansk musiker, f. 1854 i Lowell, Massachusetts, utbildad 1877-79 vid Leipzigs konserva-torium och hos Rheinberger i Mimenen, blef sedan organist i Boston och kompositionslärare vid New-England-konservatoriet där samt 1897 dettas föreståndare. Han intar en mycket ansedd plats bland amerikanska tonsättare genom ett stort antal verk: 3 symfonier, 7 uvertyrer, 5 stråkkvartetter, pianokvintett, 8 körverk med orkester, några operor, manskörer, damkörer, solosånger, orgel- och pianosaker m. m. E. F-t. Chadym, turk., eunuck. Chaemacefäl. Se Hufvudskål, sp. 1230. "Chaerophyllum, bot. SeKnölfloka Chagas [ja^ej], Manoel Pinheiro, portugisisk författare, f. 1842 i Lissabon, d. 1895, var lärare, riksdagsman och en tid sjöminister, skref i romantisk anda populära romaner, dikter och skådespel, en Portugals historia och monografi öfver Alexandro Herculano. *Chaironeia. På de stupade tebanernas graf restes en vård med ett marmorlejon; vården utgräf-des och återuppbyggdes 1902-03. J-C. Chalarodon, zool., ödlesläkte tillhörande fam. Iguanidce. Se Madagaskar, sp. 394. Chalarus spuYius, zool. Se ögonflugor. Chalcididae, zool. Se Pteromalidse. Chalco'phora mariäna, zool Se Praktbaggar (med afbildning). Chaldir-Gol (T sch al dir-G öl), insjö i Trans-kaukasien, 56 km. n. om Kars, omkr. 19 km. lång, 10 km. bred och med 85 kvkm. areal. Den ligger 1,990 m. ö. h., når ett djup af 42,? m. och är rik på fisk, särskildt karp och forell, samt sjöfågel. *Chalicodoma, zool. Se M eg a chili n se (ej Murargetingar). Chalicotheriidae, paleont. Se Un gula t a, sp. 1076. Chalil er-rahman. Se Hebr o n. Chalil pascha, turkisk arméchef. Se H a l i l p a s c h a. Suppl. Chalka Bunar. SeMeles. *Chalki (H a l k i), en af Demonesoi (Prinsöarna), s. v. om Konstantinopel, med en orientalisk kyrklig akademi, grundlagd 1844 för att motarbeta Teo-filos Kairis, som predikade positivism. Metropoli-ten i Seleucia Germanos, som sept. 1920 höll föredrag i Stockholm och Uppsala, var rektor vid akademien. 2,740 inv. (greker) 1912. *Chalkidike tillhör sedan 1913 grekiska nomos Saloniki. Chalkopyrlt. SeKopparkis. Chalkosin. Se Kopparglans. Chalkotrichit, kopparblomma. Se Kopparmalmer, sp. 991. Chalmersit, miner., är ett kismineral närstående kopparkisen; dess kemiska sammansättning är CuFe2S3. Det är starkt magnetiskt, har mässingsgul eller bronsgul färg och kristalliserar rombiskt med holoedrisk utbildning i nålformiga, starkt längsstrierade kristaller. Chalmersiten är känd endast från några få fyndorter, Brasilien, Sydväst-Afrika m. fl. st. K. A. G. Chalmersska ingenjörsföreningen [tja7!-], konstituerad i Göteborg 2 mars 1907, är en kamratlig sammanslutning mellan ingenjörer utexaminerade från Chalmers' tekniska institut och afser att främja gemensamma intressen och angelägenheter. Vid föreningens sammanträden behandlas tekniska spörsmål af olika slag genom föredrag och diskussioner. Utåt verkar föreningen hufvudsakligen genom en "plats- och praktikkommitté" för förmedling af anställningar åt ingenjörer utgångna från Chalmers' tekniska institut och praktik åt elever där. Föreningens ledamotsantal är 608 (1923). - 3 mars 1917 bildades en underafdelning af föreningen i Stockholm. Fmn. * Chalmersska slöjdskolan bär sedan 1914 namnet Chalmers' tekniska institut. Läroverkets högre afdelning omfattar numera sex fackskolor: en mekanisk, en elektroteknisk, en kemisk, en husbyggnads-, en skeppsbyggen- samt en väg-och vattenbyggnadsskola. Institutets nya stadgar gälla fr. o. m. l juli 1903. Fr. o. m. 1920 utgör det till institutet utgående ord. statsanslaget 185,400 kr. samt uppehälles undervisningen af 12 professorer, 5 andre-lärare, l verkstadsingenjör, l lärare i frihandsteckning, 14 speciallärare och ett 10-tal assistenter. Lärjungeantalet uppgår till 500-600. Förslag till institutets omorganisation