83 C'est la guerre-Cézanne 84 C'est la guerre [sä la gar], fr., sådant är kriget, d. v. s. så är det nu en gång i krig. Cestödmedel, farm. med. Se Maskmedel. Cetatea alba, rumänska namnet på Akjerman. *Cetinje besattes under Världskriget, efter det starkt befästa, staden behärskande berget Lovcens eröfring, 14 jan. 1916 af österrikiska trupper (general v. Trollmanns arméafdelning) och förblef sedan besatt af österrikarna till i slutet af okt. 1918, då besättningstrupperna, i samband med Montenegros utrymning, aftågade, hvarefter C. besattes af serberna. C. tillhör nu Jugo-Sla-vien. H. J-dt. Cetoniinse, zool. Se Guldbaggar. *Cetti. - 2. F. A. C. C. dog 18 febr. 1906 i Köpenhamn. Céutorhyrnchus, zool. SeKålviflar. Cevadin, kem. SeVeratrin. * Ceylon. Arealen är enligt nyaste uppgifter 65,990 kvkm., med 4,497,599 inv., 68 på l kvkm. (1921), hvilket visar en folkökning af mer än 20 proc. sedan 1901. De olika rasernas fördelning var: 8,421 européer, 28,923 burghers, 3,016,423 singhaleser, 1,120,478 tamiler, 284,704 s. k. morer, 13,745 malajer, 4,402 vedder och 20,503 andra. Till religionen voro 2,77 mill. buddister, 0,982 mill. hinduer, 0,444 mill. kristna och 0,302 mill. muhammedaner. - 1920 funnos 895 statsskolor med 91,139 gossar och 33,338 flickor, 1,868 subventionerade skolor med 123,752 gossar och 73,888 flickor samt 278 engelska och anglo-indiska skolor med 37,730 gossar och 10,397 flickor. Statens kostnader för infödingarnas undervisning var 110,853 pd st. 1919-20. -- Omkr. 1,257,000 har voro odlade och 405,000 har betesmarker. 0,ss mill. har voro bevuxna med kokospalmer, O,si mill. med ris, 62,000 med annan spannmål, 13,000 med kakao, 14,000 med kanel, 0,20 mill. med te och O,IG mill. med kautschukträd. - 1920 beräknades exporten till 18,42 mill. pd st. och importen till 24,oe mill. Viktigaste importvaror voro 1919: bomullsvaror (2,2 mill. pd st.), ris (6,11 mill.), kol och koks (2,oi mill.), spirituösa (0,13 mill.), socker (0,65 mill.) och gödselmedel (0,ss mill.). Viktigaste exportvaror voro 1920: kakao (0,1? mill. pd st.), kanel (O,M mill.), kokosfibrer och varor däraf (0,17 mill.), te (5,39 mill.), torkade kokosnötter (1,22 mill.), arekanötter (0,19 mill.) och kautschuk (5,997 mill.). Järnvägarna voro 1,204 km., postkontoren 561 och telegrafstationerna 160 (1920). Under C. höra som tributstat Malediverna. - Enl. en förordning af aug. 1920 består verkställande rådet af 7 medl., hvaraf 4 ämbetsmän och 3 utnämnda af guvernören. Dessutom finns ett lagstiftande råd (legislative council) om 37 medl., hvaraf 14 officiella, med guvernören som ordf. Statsinkomsterna voro 5,41 mill., statsutgifterna 5,ee mill. och statsskulden 4,77 mill. pd st. 1920. - En singhales är afbildad å pl. Asiatiska folk till art. Asien. Om singha-leserna se vidare Singhalesiska. E. A-t. Ceylonkardemumtna, bot., frukten af Elettaria major (se Kardemumma). Ceylonmossa, bot. Se Gracilaria. 'Cézanne, P., d. 22 okt. 1906 i Aix, har under det sist gångna årtiondet blifvit hyllad som Paul Cézanne, s j älf p orträtt, (Mimenens pinakotek.) den mest betydande vägbrytaren inom det moderna måleriet. Han var son till en rik bankir, var i skolan i Aix kamrat med E. Zola, studerade en tid juridik, men öfvergaf studierna för att bli konstnär. Sedan han förgäfves sökt inträde vid Ecole des beaux-arts i Paris arbetade han på egen hand, slöt sig till den Manetska kretsen, målade figurer i landskap (Frukost i det gröna, Enleve-ring, båda 1865, Idyll - badande kvinnor, ett motiv, som han sedan ofta upprepade .- 1871), ett uppseendeväckande själfporträtt 1873, friluftsbilder (den första betydande var Maison du pendu 1873). Efter att ha brutit med sina kamrater - äfven med Zola, som ej kunde dölja sin förargelse öfver det porträtt af honom, som C. målat - flyttade han tillbaka till Aix, där han sedan förblef bofast till döddagar. Han skickade gång på gång taflor till Parissalongen, som i regel blefvo af visade, hade sin första framgång med en utställning 1895 och blef småningom uppskattad. Personligen skildras han som den personifierade prosan, en typisk "bourgeois". Han lefde indraget, äfven sedan han efter faderns död blifvit en förmögen man. Hans konstnärskap har af Meier-Grsefe blifvit kalladt en sällsynt blomma af "autodidaktentum". Han utarbetade åt sig ett eget och ganska nytt framställningssätt ; i olikhet med de programtrogne impressionisterna lade han största vikt vid kompositionen, vid bildens rytm och jämvikt. Naturens former reducerade han i hög grad, och färgerna existerade för honom mera för deras egen skull än för att återge ljuset eller lokaltonerna. Han uthamrade och renodlade en fast syntetisk stil, som kanske framträder mest genomförd och fulländad i hans berömda stilleben (några äpplen på en hvit bordduk är ett af hans representativa stillebensmotiv, ofta varieradt). Som knappast någon annan af de samtida målarna har han påverkat ett yngre släkte; såväl hans framställningssätt som hans färgval ha blifvit imiterade af målare från alla länder, ofta med ett tämligen stereotypiskt resultat. Han är numera representerad i många museer, i Louvre (Camondos donation af den nämnda Maison du pendu 1873, gruppen Kortspelare, omkr. 1885, m. fl.), i Nya pinakoteket i München (Själfporträtt m. fl.), i Nationalgalleriet i Berlin m. fl. tyska gallerier, i Köpenhamn, Kristiania, Helsingfors samt i Sverige i Nationalmuseum (landskap, Stilleben med amorin och äpplen), i Göteborg (2 landskap) och i privata samlingar. De största och mest betydande samlingarna af hans verk finnas i Paris i Pellerins och Vollards gallerier. I den rika litteraturen om C. märkas monografier af Meier-Grsefe (1910), Elie Faure (s. å.), Biirger,