af staden förstörd. Efter den motstående 4:e franska arméns (de Langle) återtåg mot Marne förlades tyska stora högkvarteret till C., där det förblef till 1916, då kronprinsen af Tyskland förlade sitt armékvarter dit. C. förblef i tysk besittning ända till vapenstilleståndet (11 nov. 1918). Jfr Världskriget, sp. 161 och 244. ^{H. J--dt.} *Charleville, K. V., dog 28 dec. 1906 i Linköping. Charleys tant [tʃ<over>a</over>'liṡ], omtyckt lustspel (Charley's aunt, 1892) af engelsmannen Brandon Thomas (se d. o.), uppf. i Stockholm f. g. 1894. *Charlier, K. V. L., har under senare år egnat en stor del af sin vetenskapliga verksamhet åt undersökningar <img l>

inom den matematiska statistiken och dess tillämpning på astronomiska problem. Bland dessa arbeten märkas särskildt Studies in Stellar statistics, I--IV (1912--1918) och Vorlesungen über die grundzüge der mathematischen statistik (1920). -- Sedan 1914 har C. varit censor vid studentexamina. C. blef 1914 led. af Vet. soc. i Uppsala. ^B--d. *Charlotta, Hedvig Elisabet, drottning. Af hennes "Dagbok" ha ytterligare utgetts bd III (omf. 1789--92; öfv. af C. C. Bonde, 1907) och IV (omf. 1793--94; öfv. af Bondes systerdotter Cecilia af Klercker, född Lewenhaupt, 1920). Charlotta, engelsk prinsessa, f. 7 jan. 1796 i London, d. 19 nov. 1817, var enda barnet till konung Georg IV och som sådan brittisk tronarfvinge. Hon förlofvades 1813 med prins Vilhelm af Oranien, men bröt 1814 till sin faders harm förlofningen och vistades därefter två år i tillbakadragenhet på ett landtgods invid Windsor. Hon förmäldes maj 1816 med prins Leopold af Sachsen-Koburg (sedermera konung Leopold I af Belgien), hvilken som blifvande "prins-gemål" bosatte sig i England; emellertid afled prinsessan C. året därpå i barnsäng. Jfr biografi af mrs H. Jones (1885). ^{V. S--g.} Charlotta (Charlotte Adelgonde Élise Marie Wilhelmine), storhertiginna af Luxemburg, f. 23 jan. 1896 på slottet Berg, är dotter till storhertig Vilhelm och Maria Anna af Portugal, blef 15 jan. 1919 vid sin äldre syster Maria Adelheids tronafsägelse regerande storhertiginna i Luxemburg. Hon förmäldes 6 nov. 1919 i Luxemburg med prins Felix af Bourbon-Parma, f. 28 sept. 1893, hvilken dagen förut erhållit titeln prins af Luxemburg, och har med honom sonen arfstorhertig Jean, f. 5 febr. 1921. ^{V. S--g.} *Charlotte hade 46,338 inv. 1920. Där finnas universitet ("Biddle university") och flickläroverk. C. grundlades 1750 och blef stad 1768. Charlotte [ʃarlå'tt], kokk., efterrätt af grädde, socker, äggulor och i vatten löst gelatin, vispade öfver eld, tills blandningen tjocknar, då den hälles i form och får stelna på is. Klädes formen med glassbröd, kallas rätten ch. russe, annars ch. parisienne. En helt annan anrättning är s. k. äppelcharlotte, där formen beklädes med smörbestrukna brödskifvor, fylles med äppelkompott och gräddas i ugn; rätten serveras med gräddskum eller vaniljsås. Charlotte harbor [ʃ<over>a</over>'lət h<over>a</over>'bə] 1. Gasparillasundet, vik af Mexikanska golfen på Floridas västkust. Största utsträckningen är omkr. 40 km. och största djupet 3,4 m. Charlottenberg, municipalsamhälle (enl. k. bref 2 febr. 1908), i Värmlands län, Eda socken, vid statsbanan Laxå--Charlottenberg, 6 km. från norska gränsen och 34 km. från Arvika. 121 har. 1,030 inv. (1921). Tax.-värde å bevillningsskyldig fast egendom 918,500 kr., till bevillning tax. inkomst 1,671,690 kr. (1921). På platsen finnas läkare, apotek, bankkontor, åtskilliga handlande och handtverkare samt flera industriella anläggningar, däribland tobaksfabrik. Platsen har sin förnämsta betydelse såsom gränsstation med tullkammare. ^{L. Wll.} Charlottenborg. 1. Herrgård i Vinnerstads socken, Östergötland, omfattar 5 mtl, med en areal af 310 har, hvaraf 180 har åker; tax.-v. 252,000 kr. (1921). C. har sedan slutet af 1600-talet tillhört bl a. släkterna Lewenhaupt, Boije, Lagerfelt, Löwenhjelm och Asp. Nuv. egare är sedan 1918 Fredrik Asps läderfabriks a.-b. -- 2. Semesterhem för lägre svenska postmän i Kungs-Barkarö socken, Västmanlands län invid Kungsör, uppfördt 1918, utvidgadt 1922 för 50 gäster, till stor del bekostadt af lotterimedel. 1--2. ^{O. Sjn.} *Charlottenburg, sedan 1920 införlifvadt i Stor-berlin, hade 322,766 inv. 1919. Se f. ö. Berlin. Suppl. Charmes [ʃarm], Marie Julien Joseph François (Francis), fransk författare, f. 21 april 1848 i Aurillac, d. 4 jan. 1916 i Paris, deltog i fransk-tyska kriget 1870--71, var 1872--80 medarbetare i "Journal des débats", var 1880--85 deputerad och 1900 ff. senator. Medarbetare i "Revue des deux mondes" 1894, vardt han 1907 tidskriftens direktör. C. utgaf blott två samlingar af sina uppsatser, Études historiques et diplomatiques (1893) och L'Allemagne contre l'Europe (1915). 1908 invaldes C. i Franska akad. Charmeuse [ʃarm<over>ö</over>s], fr., ett mjukt, tjockt sidentyg med tungt fall, karakteriseradt af lätt kreperad afvigsida. Hufvudorter för tillverkningen äro Lyon och Zürich. Charmör (fr. charmeur, trollkarl), tjusare. *Charnay, C. J. D., dog 14 okt. 1915 i Paris. Charophyta, bot. Se Gyrophyceæ. *Charpentier, A. L. M., dog 4 mars 1909 i Paris. Charpentier [ʃarpaŋti<over>e</over>], svensk-finländsk, från Frankrike härstammande adlig ätt, hvars äldre gren adlades 1664 med öfverstelöjtnanten Toussaint C. (f. 1611 i Normandie, i svensk tjänst 1631, d. 1683 på Hakkiala i Hauho socken, Tavastland) och utgick i Sverige på svärdssidan 1782 med hans sonson, den i friherrligt stånd 1772 upphöjde generalmajoren, 1778 generallöjtnanten Klas Robert C. (f. 1706). Hans två systersöner, Robert Gustaf och Klas Fredrik, af vallonsläkten l'Eclaire, blefvo 1773 adlade och adopterade på morbroderns adliga ätt. Denna yngre gren immatrikulerades 1818 äfven