Charter-Chaufroix på Finlands riddarhus. En sonson till Robert Gustaf Gustaf Reinhold C. (f. 1817, d. 1886) blef 1858 kammarråd och var 1869-83 landshöfding i Västmanlands län. 1. Axel Fredrik C., sonsons sonson till ofvannämnde Robert Gustaf C., finländsk jurist, f. 4 juli 1865 i Fredrikshamn, student 1883, juris kandidat 1890, tjänstgjorde i Åbo hofrätt, fick vice häradshövdings titel, fortsatte studierna i Berlin, Mimenen och Stockholm 1893-94 samt blef 1897 juris licentiat på afh. Om sytning. Han har publicerat i Juridiska föreningens i Finland tidskrift några afh., såsom Om gåjva enligt äldre rätt (1896) och Några bidrag till Jordabalkens historie (1897) m. fl. C. blef 1898 docent i civil-lagfarenhet och romersk rätt och förestod adjunkturen i allmän lagfarenhet och juridisk encyklo-pedi 1898-1900, hvarefter han tog afsked från universitetet. Han biet 1899 protokolls- och 1906 referendariesekreterare och tjänstgjorde som led. af lagberedningen 1905-11. Han hade 1909 kallats att förrätta prokuratorsämbetet i senaten, men afskedades ur statstjänst 1910 "på grund af regeringsfientlig verksamhet", emedan han vägrat efterkomma generalguvernörens anmodan att låta utföra åtal mot lagtrogna tjänstemän samt ingått till monarken med hemställan i saken. 1912-14 var han juridisk redaktör i "Nya pressen". Efter marsrevolutionen 1917 kallades C. till senator och led. af Justitiedepartementet, blef justitieråd vid dettas ombildning till högsta domstol 1918 samt utnämndes s. å. till justitiekansler, lagarnas högste väktare i landet, med säte (utan rösträtt) i Statsrådet, regeringens högste juridiske rådgifvare, på samma gång som högste åklagare. 2. Jarl Hellen Robert Toussaint C., kusins son till ofvannämnde Gustaf Reinhold C., språkforskare, universitetslärare, f. 17 dec. 1884 i Nya Varfvet, Göteborgs och Bohus län. Han blef 1902 student samt 1908 filos, doktor och docent i sanskrit med jämförande indoeuropeisk språkforskning vid Uppsala universitet. Hans till inemot ett hundratal skrifter uppgående författarskap rör sig både inom den indoeuropeiska språkvetenskapen och det indologiska området. De senare äro de viktigaste och dokumentera C. som en framstående kännare af Indiens litteratur och kultur samt historia, icke minst den nyare historien och Indiens förbindelse med Europa. C:s flesta skrifter äro offentliggjorda i periodiska publikationer; här må nämnas endast de fristående: Studien zur indischen er zählun g sliteratur I Paccekabuddhageschichten (1908), Buddha (1910), Kleine beiträge zur indo-iranischen mythologie (1911), Die desiderativbild-ungen der indoiranischen sprachen (1912), Ashoka, det forntida Indiens berömdaste härskare (1915), De indoeuropeiska språken (1915), Die verbalen r-endungen der indogermanisclien sprachen (1917), Franciskanermunken Vilhelms af Ruysbroeck resa genom Asien 1253-55 (1919), Ur Indiens klassiska litteratur (1920), Die Suparnasage. Vntersuchun-gen zur altindischen literatur- und sagengeschichte (1920), Heilige fussabdriicke in Indien (1921), The Uttarädhyayanasutra, being the first midasutra of the tfvetämbara Jains edited with an introduction, critical notes and a commentary (1922). C. har äfven erhållit uppdrag att författa vissa partier i "Cambridge history of India", af hvilka The history of the Jains (1920) utkommit. 1. T. C. 2. K. F. J. Charter [tjä^e], eng., fribref, privilegier; oktro-jerad författning. Jfr Fribref och Magna c h a r t a. Chartergus, zool. Se G et in g ar, sp. 1085. Charterhouse school [tjä^e-häus sko7!], eng. Se Godalming. * Charters Towers hade 17,298 inv. 1911. *Chartres. Robert, hertig af C., dog 5 dec. 1910. Äfven fransmännens konung Ludvig Filip (se Ludvig, franska konungar, 19) bar en tid titeln hertig af C. Chartreuse [(artros] 1. Chartros, fr., kokk., en till formningen pastejliknande maträtt, sammansatt af legymer och fina rotsaker (någon kålsort, morötter, palsternackor, sparris m. m.), som ordnas i smakfulla mönster nedifrån uppåt. Den f ylles gärna med färdigkokt fågel (rapphöns, dufvor o. s. v.). * Chartros. Efter sin utvisning ur Frankrike 1903 slogo kartusianerna sig ned i Tarragona, hvarest de alltjämt tillverka de berömda likörsorterna. "Chase, W., dog 25 okt. 1916. Chasmogäm, bot. SeKasmogam. *Chassepot, A. A., dog 1905. Chassi (fr. chassis, eg. ram, karm, infattning), på en automobil underredet, vid hvilket hjulen äro fästa, i motsats till "karosseriet" (se d. o.), vagnskorgen. Se Automobil. Suppl., med fig. Chäteau d'0ex [jatåde], by och berömd turistort i kantonen Vaud, Schweiz, vid foten af Gumm-fluh. 998 m. ö. h. 3,567 inv. (1910). Chäteau Léoville [Jatå7 leåvi7!]. Se L é o v i 11 e. *Chäteau-Thierry hade 1921 7,770 inv. Staden intogs af tyskarna (l:a armén, v. Kluck) 3 sept. 1914 efter 2:e dagars strider med de öfver Marne återtågande fransmännen (5:e armén, Lanrezac, Franchet d'Espérey), men återtogs af dessa den 10 s. m. Under tyska andra offensiven mot Marne i maj och juni 1918 eröfrades C. ännu en gång, l juni (efter förbittrade gatustrider), af tyskarna (7:e armén, v. Boehn) och hölls sedan besatt af dem, trots fransmännens upprepade försök att återtaga staden, ända till 21 juli s. å., då den ånyo besattes af de senare (6:e armén, Degoutte) i samband med tyskarnas återtåg mot Yesle. En stor del af C. var då i ruiner. Jfr Världskriget, sp. 163-165 och 236-239. H. J-dt. *Chattanooga hade 57,895 inv. 1920. Det har universitet, bibliotek och en stor kyrkogård, där öfver 15,000 i inbördeskriget fallna ligga begrafna. Chaud-froid [jåfrwa7], fr. (eg. "värm-kall"), kokk., en för raffinerad smak beräknad anrättning af villebråd eller fågel (rapphöns, fasan e. d.), som varmstekes, men serveras kyld, omgifven af sitt gelé. Jfr Chaufroix. Suppl. Chaufförskolor [jåfför-; jfr Chaufför], af automobilfirmor (eller enskilda personer) hållna kurser i kunskap om automobilers inrättning, skötsel och f öring, där eleverna kunna förvärfva kompetensbevis som automobilförare (chaufförer) efter undergången pröfning inför af staten förordnade besiktningsmän. Chaufroix [jåfrwa7], kokk., var namn på en ryktbar kokkonstnär, Angilon de Ch., förste köks-