99 Cheminée-Chesterton 100 öfver Ailette. 27 maj 1918 återeröfrade de dock höjdplatån, men denna gick definitivt förlorad i okt. s. å. genom 7:e tyska arméns återtåg till Hun-ding-Brunhilde-ställningen. Se Världskriget, sp. 167, 183, 219, 221, 222, 236, 237 och 243 samt A i s n e._ Suppl. II. J-dt. Cheminée [jemine], fr., eldstad, spis, kamin (se d. o. 1), skorsten. *Chemnitz hade 303,775 inv. 1919. Bland större nyanläggningar märkas- patologisk-hygieniska institutet (1906), krematoriet (s. å.), Lutherskyrkan (1908), den katolska S:t Josefskyrkan (1909), kliniken och sjukhuset Elisabethhaus (s. å.), rådhuset (1908-10), stadsteatern och König-Albert-museum (1909; de tre sista af Möbius). Chenalöpex aegyptracus, zool. Se N i l g å s e n. Chene [jan], by i kantonen Geneve, Schweiz, 407 m. ö. h., 4 km. s. ö. om staden Geneve. I C. uppfördes 1895 en kolossalbyst öfver Louis Favre, S:t Gotthard-tunnelns skapare, som föddes i C. 1826. Cheng-tu. Se Sch en g-1 u. Suppl. Chen-Nan-pin, kinesisk målare. Två målningar af honom finnas återgifna å pl. Yl till art. Kina. 'Chenneviéres-Pointel, Ch. P. de, dog 1899. Chenopodiineae, bot., underserie af ser. Centro-spermce, utmärkt af blommor med homoioklamy-deiskt hylle och oftast ensamt fröämne. Hit höra fam. Chenopodiacece och Amarantacece. G. L-m. *Chenopodium, bot. Se äfven Mall. 'Cheopspyramiden. Jfr äfven Byggnadskonsten. Suppl., sp. 920. Chepstow [tje'pståu], stad i engelska grefsk. Monmouth, vid floden Wye, omkr. 2 km. från dess utlopp i Severn. C. har liflig handel med sten, kol, järn och timmer. I C. förlades 1917 ett af de tre engelska statsskeppsvarfven med 158 har areal, 1,168 m. kajlängd och 6,6 m. djup. Sammanlagdt gaf staten ut omkr. 108 mill. kr. för varfvets byggande, och efter Världskrigets slut såldes det till ett privat bolag. 5,144 inv. 1920. E. A-t. Chéque [jä'k], fr., check (se d. o.). Cheren (Éheren), stad i italienska kolonien Eritrea, genom järnväg förenadt med Massaua, i ö. Där har Evangeliska fosterlandsstiftelsen en 1874 upprättad och 1890 ånyo grundlagd missionsstation. Chéri [Jeri/], Ro se Marie, fransk skådespelerska, f. 1824 i Étampes, d. 1861 i Passy, var alltifrån 1842 till sin död Gymnaseteaterns prima-dotnna, för hvilken Augier, Dumas d. y. m. fl. skrefvo roller. Hon spelade med utomordentlig finhet och själfullhet unga flickor, lyckliga hustrur och försmådda älskande kvinnor. 1847 äktade hon teaterns chef, Montigny. Chermes, zool. Se Granbarrlusen och Sköldlöss. *Cherso. ön och staden tillhöra numera Jugo-Slavien. Chérubin [jerybä7], personage i Beaumarchais' komedi "Figaros bröllop" och i Mozarts liknämnda opera, är en page (i operan roll för sångerska, mezzosopran), som blifvit typen för en yngling i pubertetsåldern, sällt anfäktad af obestämda begärelser. Cheschvan. Se Marcheschvan. "Chesnecopherus. 1. Nils C. I Stockholms stads tankebok för 1622 omtalas C. såsom då afliden. *Cheste, J. de la P. y C., föddes 10 maj 1809 och dog l nov. 1906. Chester le Street [tje'st9 la str!7t], stad i engelska grefsk. Durham, nära floden Wear, 9,? km. n. om staden Durham. Kolgrufvor och järnverk. 14,712 inv. (1921). Chesterton [tje'st8tn], Gilbert Keith, engelsk författare, f. 29 maj 1874 i London, tänkte först egna sig åt konsten, men vardt 1900 tidningsman och har sedan uteslutande varit författare. Han har medarbetat i "Daily news" 1900-13, "The bookman", "The speaker", "Illustrated London news" 1905 ff. m. fl. tidningar som kritiker och kåsör samt tjusat en stor läsekrets genom sina aggressiva, ofta kvicka, paradoxala och humoristiska artiklar, hvilka till stil och anläggning sträfva efter att förbluffa. Samma egenskaper ha hans böcker. Fantastiska historier och detektivnoveller som The Napoleon of Notting hill (1904), The club of queer trades (1905), The man who was thursday (1908; "Mannen som var torsdag", s. å..; 2:a uppl. 1922), The ball and the cross (1910), The innocence of father Brown (1911; "Den menlöse fader Brown", 1912, 2:a uppl. 1922), Manalive (1912), The wisdom of father Brown (1914; "Fader Browns visdom", 1921) och The flying inn (1914; "Det flygande värdshuset", 1922), diktsamlingar (The wild knight, 1905, tillökt uppl. 1914, Poems, 1915), kritiska studier öfver författare och konstnärer (G. F. Watts, 1902, ny uppl. 1914, Browning, 1903, Charles Dickens 1907, ny uppl. 1913, William Elake 1910, G. B. Shaw 1910, ny uppl. 1914, The mc-torian äg e in literatur e, 1913) och ett stort antal samlingar af uppsatser och artiklar (Twelve types, 1902, ny uppl. 1911, Heretics, 1905, Att things considered, 1908, Orthodoxy s. å., Tremendous trifles, 1909, Alarms and discursions, 1910, Whafs wrong with the world?, s. å.) ha alla visat en fyndig och frappant stil af utprägladt intellektuell hållning och påtagligt journalistisk brio, mycken rikedom på uppslag, men också böjelse att trött-köra hvarje infall och oförmåga att hålla intresset vid makt i större kompositioner. Med en stark och frisk tro på lifvet och ett oförfäradt stridshumör har C. varit en mycket framträdande gestalt i de två senaste årtiondenas engelska offentliga lif. Först fritänkare och socialistisk radikal, vardt C. efter boerkriget, där han försvarade boernas sak, och en sammanstötning med socialisten Blatchford rätt snart omvänd till kristendom (han öfvergick senare till katolska kyrkan) och konservatism, och C. har sedan outtröttligt angripit de moderna åskådningarna. C:s kritik af engelska synpunkter och förhållanden lämnade under Världskriget rum för en mera positiv uppskattning, hvaremot han angrep tyskarna (The barbarism of Berlin, 1914. Letters to an old garibaldian, s. å., A short history of England, 1917). Hans senaste verk äro Irish impressions (1919), The superstition of divorce (1920), The new Jerusalem (s. å.) och The uses of diversity (1921), berättelserna The man who knew to much (1922), den sociologiska Eugenics and other evils (s. å.), reseboken What I saw in America (s. å.) och diktsamlingen The ballad of St. Barbara (s. å.). Se H. Nielsen, "En möderne reak-tionaer" (1911), J. West, "G. K. C." (1915).