97 Chaulnes-Chemin des Dames 98 mästare hos franske konungen Ludvig XV. Efter honom heter en i den finare matlagningen till kalkon, kramsfågel m. m. använd kall sås af höns-eller kalfbuljong, smör, mjöl med champagne eller fint hvitt vin och äkta japansk soja. Äfven själfva vildträtten med såsen till kallas chaufroix. Ordet stafvas stundom oriktigt chaud-froid(seå.o. Suppl.). Chaulnes [jan], liten fabriksstad i franska dep. Somme, 16 km. s. v. om Péronne, 1,399 inv. (1921), kom, såsom varande en viktig förbindelseknut, att spela en betydelsefull roll under slagen vid Somme 1916 och 1918. C. besattes af tyskarna (6:e armén, kronprins Ruprecht) i slutet af sept. 1914 och omdanades af dem till en stark stödjepunkt för fronten Somme-Eoye. Trots upprepade, våldsamma anfall af fransmännen (10:e armén, Micheler) på hösten 1916 hölls C. dock fortfarande af tyskarna ända till i mars 1917, då staden (nu i ruiner) i samband med tyska strategiska återtåget utrymdes, hvarpå den (17 s. m.) besattes af engelsmännen. Under den tyska offensiven mot Amiens på våren 1918 intogs C. än en gång (26 mars) af tyskarna (18:e armén, v. Hutier), men återtogs slutligen 28 aug. s. å. af fransmännen (l:a armén, Debeney) under slaget vid Albert-Péronne. Jfr Världs-k r i g e t, sp. 169, 204, 218, 235 och 240. H. J-dt. *Chaumié, Joseph (ej Jean), afgick med kabinettet Rouvier 14 mars 1906 och återtog sin plats som senator. Ett tidningsangrepp s. å. mot C. (af G. Téry i "Matin") för underslef och nepotism föranledde en långvarig rättegång, ur hvilken C. framgick segrande: Téry återtog sina beskyllningar, och "Matin" dömdes (aug. 1908) till böter och skadestånd. C. afled natten till 18 juli 1919 på sin egemdom invid Ayen. V. S-g. *Chauny hade 1921 endast 5,646 inv. Under Världskriget besattes staden l sept. 1914 af tyskarna (l:a arméns, v. Kluck, vänstra flygel), som höllo den besatt till i mars 1917, då den frivilligt utrymdes, hvarefter den besattes af fransmännen. Under tyska offensiven på våren 1918 intogs (24 mars) det då fullständigt förstörda C. än en gång af tyskarna (18:e armén, v. Hutier). I samband med tyska återtåget till Siegfriedsställningen på hösten s. å. utrymdes staden ånyo 6 sept. Den besattes därpå utan strid af fransmännen (3:e armén, Humbert). Jfr Världskriget, sp. 164, 218, 235 och 240. H. J-dt. Chausson [Jaså7], Er n est, fransk tonsättare, f. 1855 i Paris, d. 1899 (genom velocipedolycka), var elev af Massenet vid konservatoriet och senare af C. Franck, af hvilken han tog starka intryck. Hans verk, som höra till de finare inom den nyare franska skolan, omfatta en symfoni, symfoniska dikten Viviane, pianokonsert, violinkonsert, pianokvartett, operorna Héléne och Le roi Arthus, musik till Shaksperes "Stormen" och Bouchors "Légende de Sainte-Cécile", sångverk (Hymne védique, Poéme de Vamour et de la mer), sånger och pianostycken. E. F-t. "Chauveau, J. B. A., dog 1917. 'Chauvel, T. N., dog 1909. Se L. Delteil, "C." (1900). Chavannes [java^n], Edouard Emmanuel, fransk sinolog, f. 5 okt. 1865 i Lyon, d. 29 jan. 1918 i Fontenay-aux-Roses, vardt 1893 professor i kinesiska språket och litteraturen vid College de Tryckt den 7/3 23 France, vistades länge i Kina, där han 1889, 1891 och 1907 företog forskningsresor och ledde vetenskapliga expeditioner. Utom många öfversättningar af kinesiska arbeten offentliggjorde C. ett stort antal betydande undersökningar, bl. a. La sculp-ture sur pierre en Chine au temps des 2 dynasties Han (1893), Les documents chinois découverts par A. Stein (1913) och La sculpture bouddhique (1915) samt artiklar i tidskrifter, särskildt den af C. och H. Cordier utgifna "T'oung pao". Chavlca officinärum, bot., detsamma som Piper longum (se Piper, sp. 914). Cheadle [tjl'dl], stad i engelska grefsk. Cheshire, nära Mersey, 5 km. s. v. om Stockport, bildar tills, med det närbelägna G a 11 e y ett stads-distrikt. 20,6 kvkm. med 11,036 inv. (1921). Bomullsspinnerier, blekerier och kattuntryckerier. *Checa, U., dog 6 jan. 1916 i Dax. Cheddit. Se Sprängämne, sp. 829. Cheeta, zool. SeGepardsläktet *Chef, fr. (eng. chief), her., ginstam, sköldhuf-vud (se Gin st a m och äfven Sköld, sp. 1361 och fig. 21 å pl. I). Cheiloschisis ("harläpp"). Se Missbildning, sp. 660. *Cheimatobia. Frostfjäriln finns afbildad å pl. I till Trädgårdens skadeinsekter. Chelan [jilärn], lång och smal typisk glaciärsjö i staten Washington, Förenta staterna, omgifven af snöhölj da 2,400-3,000 m. höga berg. Den är omkr. 113 km. lång, 3 km. bred och 530 m. djup. Chelicerer, zool. Se M a n d i b e 1. Chelidön, zool., svala. SeHirundinidse. Chelifer, zool. SeKlokrypare. Chelléen [jällea7], Chelléentiden, arkeol. Se Paleolitiska perioden, sp. 1282 o. 1285, och Paleolitisk konst. *Che!minsky, J., dog 7 april 1914. Chelonethi, zool. Se Klokrypare. Chelonia, zool. Se Kräldjur. 'Chelsea har en staty af T h. Carlyle (afbildad i art. om denne). Chely'didae, zool. Se S k ö l d p a d d o r, sp. 1375. ChelyWidae, zool. Se S k ö l d p a d d o r, sp. 1374. Chemin des Dames [jemå7 dä da;m] 1. Route des Dames, fr., "damernas väg", en omkr. 20 km. lång, enligt traditionen för Ludvig XV:s döttrars räkning för färd till och från slottet La Bove, men sannolikt tidigare anlagd landsväg i franska dep. Aisne mellan gården Malmaison (vid vägen Sois-sons-Laon) och Craonne. Vägen går längs krönet af den redan under Caesars tid för sin strategiska betydelse kända höjdsträckningen mellan floderna Aisne och Ailette (Lette). 7 mars 1814 stod längs C. ett slag mellan en fransk och en rysk häraf delning (se Craonne). Under Världskriget var ifrågavarande höjdsträckning ("C.-platån") skådeplats för långvariga strider mellan tyskarna, som efter återtåget från Marne i sept. 1914 besatt och starkt befäst dess krön och södra sluttning, och de öfver Aisne anfallande engelsmännen och fransmännen. De senares upprepade anfall, lika ofta mötta af motanfall, i syfte att bemäktiga sig höjdsträckningen kröntes slutligen med framgång, i det att tyskarna 2 nov. 1917 efter en veckas förbittrade strider (slaget vid C.) nödgades uppge hela Chemin des Dames-ställningen och gå tillbaka 35 b., S. 4