- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
129-130

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Civilprocess - *Civilstatens pensionsinrättning - *Civilstatens änke- och pupillkassa. Se Pension, sp. 416-417 - *Civiläktenskap - *Civita Castellana. Se ock Falerii - Civita di Penne. Se Penne - Civita Lavinia. Se Lanuvium - Cladina rangiferina, detsamma som Cladonia rangiferina - Cladosporium - Cladotrichum myrmecophilum - *Claëson. 2. G. A. C. - *Claëson. 3. O. H. L. C. - *Claëson. 4. N. L. A. C. - *Claim - *Clairin, J. V. G. - Clairville, J. de. Se Clairv. - Claparède. 1. Alfred de C.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

civilprocessrättens område ha burit frukt i såväl Norge som Danmark. Det förra, landet erhöll 1915 nya lagar "om domstolene", "om rettergangsmaaten for tvistemaal" och "om tvangsfuldbyrdelse", hvilka lagar trädde i kraft l jan. 1923. I Danmark har 1916 antagits en "Lov om rettens pleje", som ny-ordnar hela rättegångsväsendet med inneslutande jämväl af exekutionsväsendet. "Retsplejelovem" har tillämpats sedan 1 okt. 1919. Den svenska, på 1734 års lags Rättegångsbalk byggda civilprocessen har med sitt större mått af muntlighet och omedelbarhet och med sin lekmanna-medverkan i rättskipningen visat mera motståndskraft mot moderna reformsträfvanden. Arbetet på en omdaning af vårt rättegångsväsen i dess helhet har emellertid upptagits ånyo 1911, då förutvarande justitierådet J. Hellner erhöll uppdrag att företa en förberedande utredning ang. en rättegångsreform. Detta uppdrag öfverlämnades 1917 till regeringsrådet H. Falk. Utredningen ombildades 1919 till en kollegial kommission (processkommissionen) med Falk som ordf. och 3 led. Sedan Falk redan i slutet af 1919 aflidit, förordnades 1920 presidenten Hj. Westring till ordf. Kommissionen har sedermera ökats med ytterligare 1 led. Vid sidan af kommissionen står sedan 1919 en sakkunnig församling (9 personer), med hvilken kommissionen har att öfverlägga om principerna för den blifvande domstolsorganisationen och i samband därmed om de allmänna grunder i öfrigt, på hvilka en rättegångsreform bör byggas. - Några väsentliga förändringar har vår civilprocess ej undergått sedan 1901; i detta afseende är endast att omnämna lagen 14 maj 1915 om ändrad lydelse af 30:e kap. Rättegångsb., som inskränkt rätten att fullfölja talan till Högsta domstolen (se Summa revisibilis). Finland kan icke sägas ha kommit längre på civilprocessreformens väg än Sverige. Lagberedningen framlade visserligen 1908-12 ett fullständigt förslag till reform af rättegångsväsendet, en öfver-arbetning af rättegångskommitténs förslag af 1901. Detta lagberedningsförslag har emellertid icke förts vidare. Först sedan Finland 1918 fått full själfständighet, återupptogs arbetet på rättegångsreformen. Ett 1918 framlagdt reformförslag, Utarbetadt väsentligen på grundval af lagberedningens ofvan-nämnda, stannade på papperet. F. n. (1922) öfver-väges frågan om samarbete mellan Sverige och Finland på rättegångslagstiftningens område. Litt.: Kallenberg, "Svensk civilprocessrätt", I-III (1917-22), ett stort anlagdt, ännu ofullbor-dadt arbete, Wrede, "Finlands gällande civilprocessrätt", I-II (2:a uppl. 1911-12), (norska) "Civilproceslovene" utg. med hänvisningar af P. I. Paulsen, 1917, Hagerup, "Den norske civil-proces" (3:e uppl. omarb. på grundval af civilprocessreformen under medverkan af P. I. Paulsen, I-III, 1918-19), (danska) "Retsplejelovene af 11 april 1916 med senere tillsegsbestemmelser" af H. Munch-Petersen (2:a uppl. 1919), Munch-Petersen, "Den danske retspleje", I-IV (1918-19), Schmidt, "Lehrbuch des deutschen zivilprozess-rechts " (2:a uppl. 1910), Hellwig, "System des deutschen zivilprozessrechts", I (1912), Stein, "Zi-vilprozessordnung'', I-II (11 :e uppl. 1913), Pollack, "System des österreichischen zivilprozessrechtes", I-II (1903-06), Glasson, "Precis théorique et pratique de procédure civile", I-II (1908), Odgers, "Principles of pleading and practice in civil actions" (8:e uppl. 1918), och Gerland, "Die englische gerichtsverfassung", I-II (1910). A. H. * Civilstatens pensionsinrättning upphörde 1908. Se vidare Pension, sp. 416. * Civilstatens änke- och pupillkassa. Se Pension, sp. 416-417. *Civiläktenskap. Den i hufvudarbetet (sp. 378--379) omnämnda framställningen af 1904 års riksdag ledde till åsyftad påföljd 1908, då efter k. proposition riksdagen antog och kyrkomötet godkände förslag till en lag om äktenskaps ingående, hvilken, sedermera utfärdad 6 nov. 1908, uppställde borgerlig giftermålsform som tillåtlig för hvarje brudpar. Användningen af kyrklig vigsel blef i denna lag så till vida inskränkt, som den (mot hvad förut varit gällande) förmenades brudpar, tillhörande skilda kristna trossamfund. Efter 1915 års äktenskapslagstiftning och 1920 års Giftermålsbalk är emellertid åter medgifvet sist nämnda slags brudpar att vigas kyrkligt (jfr Vigsel, sp. 374--375); den borgerliga giftermålsformen, numera i lag kallad borgerlig vigsel (se d. o. Suppl.), står fortfarande öppen för hvarje brudpar, som önskar begagna densamma. -- Civiläktenskapet är numera jämväl i öfriga nordiska länder fakultativt, i Finland enligt en förordning 2 nov. 1917, i Norge enligt lag 31 maj 1918 och i Danmark enligt lag 30 juni 1922. C. G. Bj. *Civita Castellana. Se ock Falerii. Civita di Penne [tjivita]. Se P en ne. Civita Lavinia [tjivita]. Se Lanuvium. Cladina rangiferina, bot., detsamma som Clado-nia rangiferina. Cladosporium, bot., svampsläkte hörande till de s k. fungi imperfecti, afd. Dematiece. Konidie-bärarna bilda ett svartaktigt eller brunaktigt ludd. C. herbarum är en vanlig saprofytisk svamp, som ofta mörkfärgar sädesaxen (s. k. sotdagg, se d. o.) under regniga eftersomrar. Andra arter förorsaka verkliga sjukdomar hos kulturväxter, t. ex. C. cucumerinum, som angriper gurkor och meloner (fläcksjuka, den vanligaste gurksjukdomen hos oss), och C. fulvum, orsaken till tomaternas gråfläcksjuka, som förstör bladen. G. L--m. Cladotrichum myrmecophilum, en svamp. Se Myror, sp. 108. *Claëson. -- 2. G. A. C. dog 12 mars 1921 i Stockholm. Hans efterlämnade förmögenhet, omkr. 160,000 kr., har under namnet "Kristian Claésons fond för filosofiens studium" (till minne af C. 1) öfverlämnats till Stockholms högskola, i främsta rummet för att upprätta en professur i praktisk filosofi. -- 3. O. H. L. C. dog 17 jan. 1915 i Stockholm. -- 4. N. L. A. C. dog 7 jan. 1910 i Stockholm. *Claim betyder äfven patentanspråk. *Clairin, J. V. G., dog 4 sept. 1919 i Paris. Clairville [klärvi'1], J. de. Se Clairv. Claparède [-rad]. 1. Alfred de C., schweizisk diplomat, f. 1842 i Genève, d. 1922 i Berlin, inträdde 1869 på den diplomatiska banan och var envoyé 1888-94 i Washington (som sådan 1893 led. af en skiljedomstol rörande Förenta staterna och Chile), 1894--1904 i Wien och 1904--17 i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 21 17:22:25 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free