Berlin, åren 1915-17 samtidigt ackrediterad i Stockholm, där han var Schweiz förste envoyé. -- 2. Arthur de C., den föregåendes kusin, schweizisk geograf, f. 4 april 1852 i Genève, d. där 13 dec. 1911, var 1874-83 diplomat, sedan 1900 docent i geografi vid universitetet i Genève, gjorde talrika resor till Öst-Asien och Nord-Afrika samt var ordf. vid 9:e internationella geografiska kongressen i Genève 1908. 2. O. Sjn. Clare [kläe], medeltida engelsk adelsätt, efter hvilken grefskapet C. på Irland fått sitt namn och som själf tog namn efter godset C. i Suffolk. Släkten uppges härstamma från grefve Godfrey, oäkta son till hertig Rikard den orädde af Normandie (d. 996). Dennes sonson uppges den Richard Fitzgilbert ha varit, som åtföljde Vilhelm Eröfraren till England och fick gods i Suffolk. Han ledde som regent i konungens frånvaro undertryckandet af upproret 1075 (se Vilhelm, sp. 459). En sonson till honom, Gilbert de C., upphöjdes omkr. 1138 af konung Stefan till earl af Pembroke; hans son Richard de C., vanligen kallad Strongbow, d. 1176, var den mest berömde bland det engelska väldets grundläggare på Irland (se Strongbow). Dennes kusin Gilbert de C., d. 1152, upphöjdes af konung Stefan till earl af Hertford (hufvudmännen för denna ättgren kallades sedan earler af C.). Gilberts brorson Richard, 3:e earl af C., ökade släktens rikedom och inflytande genom sitt giftermål med en dotter till earl William af Gloucester. Sonen Gilbert, 4:e earl af C., ärfde 1218 äfven titeln earl af Gloucester. Nya godsförvärf följde genom hans giftermål med en dotter till William Marshal, och släkten ansågs nu vara den främsta inom den engelska högadeln. Gilberts sonson, Gilbert de C., earl af C., Hertford och Gloucester, f. 1243, d. 1295, kallad "den röde earlen", var sin samtids mäktigaste storman i England. Han understödde än konung Henrik III, än Simon af Montfort under inbördeskriget på 1260-talet och gifte sig 1290 med Edvard I:s dotter Johanna. Hans son, Gilbert de C., 10:e earl af C., systerson till Edvard II och svåger med dennes gunstling Piers Gaveston, uppträdde medlande i striden mellan konungen och baronerna samt stupade mot skottarna vid Bannockburn 24 juni 1314, den siste på svärdssidan af sim ätt. Släktgodsen i England (inom 20 grefskap), Wales och Irland delades mellan hans tre systrar. Godset C. kom sedermera genom arf och gifte (genom släkten de Burgh) till Edvard III:s son Lionel (d. 1368), hvilken därför 1362 fick titeln hertig af Clarence, en titel, som sedan alltjämt förts inom engelska konungahuset. Jfr J. H. Round, "Family of C." (i "Archæological journal", vol. 56). V. S-g. *Claretie, J., dog 23 dec. 1913 i Paris. Af C:s senare arbeten kunna nämnas novellsamlingen Le sang français (1901), nya samlingar La vie à Paris (5 bd, 1905-10), Histoire de la littératur e française 1900-1910 (1912) och två arbeten om Victor Hugos person och lif (1902 och 1904). Clarholm, Per Olof, kirurg, f. 12 juli 1860 i Karlstad, student i Uppsala 1879 och med. licentiat i Lund 1892, var underkirurg m. m. vid Serafimerlasarettet 1892--96 och t. f. lasarettsläkare i Karlstad 1896--98 samt blef lasarettsläkare där 1898 och är öfverläkare på kirurgiska afdelningen sedan 1910. Han är led. af lasarettsstadgekommittén sedan 1920. C. är landstingsman, ordf. i Karlstads stadsfullmäktige (sedan 1919), i länets epideminämnd och i styrelsen för dess sinnesslöanstalt och led. af direktionen för Kristinehamns hospital. R. W. *Clark, Ch. H., dog 10 aug. 1915. *Clark, John Bates, blef 1914 led. af sv. Vet. akad. Clarke, ö. Se Furneaux-öarna. *Clarke, G. S., lämnade 1907 sekreterarposten i riksförsvarskommittén, var 1907--13 guvernör i Bombay och upphöjdes 1913 till peer med titeln baron Sydenham. *Clarks element. Se vidare Galvaniskt element, sp. 668, fig. 7. Clarté [klarte], fr. (klarhet), en internationell sammanslutning, hvars namn härrör från en roman ai H. Barbusse (se denne) och som bildades i Paris 1919. På socialistisk grundval vill den verka för intellektuell solidaritet och nedbrytning af alla skiljemurar mellan nationer och människor; all militarism skall upphöra, fullständig social jämlikhet skall åstadkommas, och som slutmål står upprättandet af "världens förenade staters kooperativa rike". Revolutionärt bolsjevikiska tendenser saknas icke, men C. är politiskt partilös. I den internationella kommitté, som med hufvudsäte i Paris leder förbundet, ha inträdt bl. a. Barbusse, Anatole France, Georg Brandes, Bernard Shaw, Upton Sinclair, Blasco Ibanez och, för Sverige, Ellen Key och Selma Lagerlöf. Organ äro tidskrifterna "Clarté" (fr.) och "Die weissen blätter" (ty.). R--n B. *Clason. 1. E. K. H. C. dog 10 okt. 1912 i Uppsala. 2. Isak Gustaf C. blef vid Byggnadsstyrelsens inrättande byggnadsråd där 1917. Bland hans nyare arbeten märkas i Stockholm Timmermansordens nybyggnad på Eriksbergshöjden (påbörjad 1915, ännu ej afslutad) och det för Centralbanken uppförda huset vid Gustaf Adolfs torg (1918-20), utanför Stockholm Skånska Hypoteksföreningens hus i Lund (1914-17), Rådhuset i Södertälje (ena flygeln uppförd 1918-21) och herregodset Adelsnäs (Östergötland, 1915-21). - Ur stadsfullmäktiges krets utgick C. 1910. Bland öfriga offentliga uppdrag, hvarmed han blifvit hedrad, märkes ledamotskap i Stockholms byggnadsnämnd (1907--12), i styrelsen för Tekniska högskolan (1901--21), för Stockholms högskola (1903-14) och för Nordiska museet (från 1899, ordf. i museets styrelse från 1906). I Konstakademien blef han 1902 vice preses och 1918 preses. Sedan 1907 är han led. af Vet. akad. 1917 kreerades han till filos, hedersdoktor vid Uppsala universitet. 3. Samuel (Sam) C. utnämndes 1916 till riksarkivarie. Sedan 1907 har han varit led. af Första kammaren (t. o m. 1919 för Västmanlands län, 1920--21 för Göteborg och sedan 1922 för Stockholm). Han har sedan 1908 varit led. af konstitutionsutskottet (vice ordf. 1915--17, 1919--21, ordf. 1922--23). Han har dessutom haft plats i hemligt utskott (1917--19) och i kommunallagutskottet (1918 urt.), författningsutskottet (1919) samt i utskottet ang. Sveriges anslutning till Nationernas förbund (1920) och suppleant i utrikesnämnden