Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Clason. 3. Samuel (Sam) C. - Clastidium. Se Castoggio. Suppl. - Claudel, Paul Louis Charles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
Clastidium-Claudel
134
(1921-23). C. är en utpräglad högerman och
protektionist och sedan 1916 led. af sitt partis
förtroenderåd; inom partiet har han spelat en ganska
inflytelserik roll. Han har alltid varit lifligt
intresserad för försvarsfrågan, agiterade redan som
student för regeringsförslaget vid 1892 års urtima
samt arbetade 1914 för det segrande förslaget. Han
röstade 1907 för regeringsförslaget i rösträttsfrågan
och vid 1918 års urtima för regeringsförslaget i
den kommunala rösträttsfrågan; han hade dock våren
1918 motionerat och arbetat för en omlagd graderad
skala. Genom motioner har C. för öfrigt tagit
initiativ till eller verkat för lagen mot kvinnors
nattarbete (1909; k. proposition hade året förut
af slagits), införande af biograf censur (s. å.),
lag mot sedlighetssårande skrifter eller målningar
(1911), tidsenligare arseniklagstiftning (1911 och
1913), för omläggning af den 3-åriga valperioden
till 4-årig (1912 och 1917). Kedan 1908 hade han
motionerat om Kammararkivets först 1921 genomförda
förening med Riksarkivet. En af honom 1922 väckt
motion ledde till kaffetullens höjning. I likhet med
flera af sina partivänner var C. motståndare såväl
till Sveriges inträde i Nationernas förbund (1920)
som mot ryska handelsaftalet (1922). C. arbetade
1918 ganska energiskt för Finlands understödjande
med vapen, ammunition och frivilliga samt för
Ålands anslutning till Sverige. C. har utom förut
nämnda arbeten skildrat Tiden 1809-44 i "Sveriges
historia intill tjugonde seklet" (d. IX, 1908-10),
författat Gustaf IV Adolf och den europeiska krisen
under Napoleon (2 uppl. 1913), Fälttågsplanen från
Trachenberg (1914), Några hufvud-drag af Jernkontorets
historia (1917), en mängd smärre uppsatser och
recensioner i "Hist. tidskr." (Skodsborgsmötet
och Ulriksdalskonferensen, bd 34, 1914, m. m.) och
andra tidskrifter, artiklar i Nordisk -familjebok,
i dagspressen m. m. samt utgett "För hundra år
sen. Skildringar och bref från revolutionsåren
1809-10" (d. I, tills, med C. af Petersens, 1909,
d. II, 1910, d. III, 1911) och "Meddelanden från
svenska riksarkivet" (fr. o. m. 1917). C. är led. af
Vitt. hist. o. ant. akad. (1918), Vet. soc. i
Uppsala (1919), Hum. vet. samf. i Lund (s. å.) och
Vet. akad. (1922). 2. G-g N. 3. T-s. Clastrdium. Se
Castoggio. Suppl. Claudel [klådä’11], Paul Louis
Charles, fransk författare, f. 6 aug. 1868 i
Villeneuve-sur-Fére, juris licentiat, har varit
fransk konsul, resp. generalkonsul i New York,
Tien-tsin, Prag, Frankfurt, Konstantinopel och
Hamburg, utnämndes 1919 till envoyé i Köpenhamn och
medlem af den internationella kommissionen för Slesvig
samt förflyttades 1921 till Tokyo som ambassadör. C:s
litterära verksamhet omfattar följande verk: dramat
Tete d’or (1891) och La ville (1893), Connaissance de
V est (1900), L’arbre (1901; innehåller en omarbetning
af "Tete cTor"), skådespelen Uéchange. La ville
och La jeune filé Violaine, dramat Partag e de midi
(1906), Art poétique (1907), Cinq grandes odes
(1910; ny uppl. 1913), Thédtre (4 bd, 1911-12),
som innehåller "L’arbre", skådespelet Le repos du
septiéme jour, Vers d’exil och en öfv. af Aischylos’
"Agamemnon" (tr. f. g. 1896), dramerna L’otage (från
revolutionstiden, 1911) och L’annonce faite å Marie
(1912), Deux poémes d’été (1914), Le pain dur (1918),
Sainte Cécile (s. å.)? Le clie-min de la croix (1919),
La messe lå-bas och L’ours et la lune (s. å.),
en öfv. af Aischylos’ "Choeforoi", Intro-duction
å quelques ceuv-res, dramat Le pére hu-milié och
satyrspelet Protée (tr. förut i "Deux poémes’ ’;
alla 1920), ett ode till Dantes minne och en öfv. af
Aischylos’ "Eumeniderna" (1921). - C. är en i den
franska litteraturen rätt enastående företeelse. I
motsats mot så godt som alla de andre författarna,
som iakttaga och behandla ett visst tidsskedes
(vanligen samtidens) och en geografiskt bestämbar
nejds människor och förhållanden samt sysselsätta
sig med idéerna af i dag, präglas C:s diktning af en
personlighet, för hvilken konsten är en nästan tidlös
religiös förkunnelse. Handlingen i hans skådespel
är i regel oberoende af tid, ort och sannolikhet,
den sceniska skruden utan strängt fixerad karaktär,
liksom det är oväsentligt för honom att ge uttryck
åt stämningar, skildra psykologiska experiment och
nervlif på modernt vis. Hans uttalande om den franska
litteraturens klassiker: "Hvem skulle, då han läser
dem, kunna ana, att en Gud har dött på korset för
oss? Det är detta som ovillkorligen måste upphöra",
anger hans program. Skalden är den gudomliga
andens organ, diktens väsen är be-skrifningen,
tydningen af den gudomliga världsskapelsen. C:s
"Art poétique" innehåller därför också en teologi
och en kosmologi. Efter en ungdom i tvifvel och
förtviflan hade C. genom läsning af Rimbaud (se denne,
äfven i Suppl.) förnummit en idea-listisk-religiös
ljusning i det materialistiska mörkret, erfor
omvändelsens sällhet vid juldagsgudstjänsten 1886
och hade omkr. årsskiftet 1890 omfattat det katolska
dogmat. I djupa, högstämda och gripande dramatiska
dikter, som i viss mån äro symboliskt gestaltade
och hvilkas språkform är ett slags fria, rimlösa
rytmer, framställer han en mänsklighet, hvars lif
är bestämdt af en öfvervärldslig makt; världen är
ordnad genom lag, och kosmos5 medelpunkt är Gud. Att
"uppfylla lagen" är människans högsta plikt. I
"L’annonce faite a Marie" framför C. undret på scenen,
"L’échange" visar, hur amerikanismen (hos C. liktydig
med öfvertygelsen, att alla värden kunna köpas
och säljas) upplöser all etik och blir fullständig
nihilism. Den sträfvan till det absoluta, som är C:s
lifskänsla och som fyller allt hans verk, gör honom
ofta jämförelsevis svårtillgänglig därigenom, att hans
metafysiska resonemang öfverflyglar det konstnärligt
konkreta i framställningen. Se G. Brändes, "Samlede
skrifter",
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
