141 Cnethocampa-Cockburn 142 Cnethocampa, zool. Se Processionsspin-n are. Cnrdium Cuss., löt., örtsläkte af fam. Umbelli-ferce, skildt från Selinum genom mindre tydligt vingad frukt. På backar i södra Sverige, på Öland och på Gottland växer tämligen sällsynt C. venosum (Selinum lineare], som har vanligen enkel stjälk, mycket långa bladslidor och långa och smala bladflikar. Blommorna äro hvita eller skära. C. venosum är giftig. G. L-m. Cnidoscolus, bot. Se latrop h a. Coastal-plain-region [kåu'stl pléYn rlMjen]. Se Tennessee 2. Coatesville [kåu'tsvil], stad i Pennsylvania, Förenta staterna, vid Brandywine creek, 61 km. v. om Philadelphia. 11,084 inv. (1920). Coats land [kåu'ts lä'nd], del af Antarktis, beläget ö. om Weddellhafvet och genomdraget af 74° s. br. samt 22° v. lgd fr. Gr., upptäcktes 1903 af d:r Bruce och uppkallades efter bröderna Thomas och George Coats, som bekostade hans expedition. Cobadinu, by i Rumänien (Dobrudscha), 37 km. sydväst om Constanza, bekant från det fältslag, som 19-21 okt. 1916 utkämpades i linjen Rasova- Cobadinu-Topraisar-Tuzla (mellan Donau och Svarta hafvet) mellan den anfallande härafdelnin-gen Mackensen och den försvarande (af rumäner och ryssar bestående) 3:e rumänska armén under general Averescu. Fältslaget, af tyska generalstaben be-nämndt "slaget vid Topraisar-C.", medförde den befästa linjens genombrytning och v. Mackensens besättande af Constanza och Cernavoda. Jfr Världskriget, sp. 210, och Topraisar. Suppl. H. J-dt. Cobaeoldeae, bot., underfam, af fam. Polemonia-cece. Hithörande växter äro träd eller buskar med ofärgadt embryo och platta frön. Det mest bekanta af släktena är Gobcea (se Polemoniacese). G.L-m. Cobalt [kåu'bålt], grufstad i prov. Ontario, Ca-nada, vid sjön C., 530 km. n. om Toronto, vid Grand trunk m. fl. järnvägslinjer. Det har för sin existens att tacka de rika silfvergrufvorna i närheten och är en af världens rikaste fyndorter för nickel och kobolt. Omkr. 6,000 inv. E. A-t. Cobresia Willd., bot. Se Kobresia. Cobron. Se Kobr ön. Cobus leche, zool. Se Träskfolket, sp. 181. CoccidiÖS (förr med orätt äfven kallad grega-rinos), veter., en särskildt hos kaniner förekommande parasitsjukdom, söm ofta antar farsotartad karaktär, förorsakas af en till de s. k. urdjuren (se P r o t o z o a) hörande parasit (Coccidium ovijorme), som under gynnsamma förhållanden kan förökas äfven utom djurkroppen genom bildande af mot såväl intorkning som värme och köld synnerligen motståndskraftiga sporer. Parasiterna upptas med fodret, antingen sådant, som härstammar från sänka marker, där coccidierna förekomma, eller förorenats genom från sjuka djur afgående parasiter. Sjukdomen uppträder dels i en mera akut, dels i en kronisk form. Den förra förekommer mest hos unga djur, och sjukdomen förlöper hos dem i regel dödligt och sprides lätt inom en besättning, så att så godt som alla ungdjur duka under. Den kroniska formen, som är den vanliga hos äldre djur, yttrar sig oftast blott i en småningom skeende afmag-ring, och stundom märkas knappast några sjukdoms- tecken, men djuren kunna dock vara farliga smitto-spridare genom att med träcken afge massor af coccidier och sporer, och det är hufvudsakligen på det sättet smittan sprides. Stundom lokaliseras sjukdomen endast till näshålan och ger sig till känna genom nysningar och riklig flytning af ett gråaktigt, slemmigt sekret, s. k. kaninsnufva. Coccidios förekommer äfven hos harar ofta som farsot med stor dödlighet, äfvensom hos en del fågelvildt, såsom fasaner, och har äfven påvisats hos tamt fjäderfä. E. T. N. CoccineMlidse, zool. Se Nyckelpigor. *Coccionella. Se Konschonell. Cocco!oboidea3, bot., underfam, af fam. Poly-gonacece, utmärkt af ruminerad fröhvita. Hithörande växter äro träd eller buskar förekommande i varmare länder. De mest bekanta släktena äro Antigonon (A. leptopus, en i varma länder ofta odlad klätterväxt med röda blommor), Coccoloba (se Polygonaceae), Muehlenbeckia (M. platyclada med fyllokladier) och Triplaris (myrmekofil, med ihåliga grenar). G. L-m. *Coccosteus, paleont., uppfattas numera jämte några andra fiskar från devontiden som representanter för en egen grupp: Arthrodira. Jfr C e p h a-1 a s p i s. Suppl. CorCCUlU8 DC., bot., ett till fam. Menispermacew hörande släkte af 11, stundom uppräta buskar. Af frukterna af C. pendulus bereda araberna en alko-holhaltig dryck, "Chamr el Madjnune". G. L-m. *Cochery. - 2. G. Ch. P. C. dog 9 aug. 1914 i Paris. Cochin [kaja7], Denys Marie Pierre Augustin, baron, fransk politiker, f. l sept. 1851 i Paris, d. där 24 mars 1922, deltog som yngling med utmärkelse i fransk-tyska kriget 1870 -71 och egnade sig efter grundliga humanistiska, juridiska och naturvetenskapliga studier åt politiken. Han var 1881-93 municipalrådsmedlem i Paris och 1893-1919 för en Parisvalkrets led. af deputeradekammaren, där han tillhörde den rojalistiska högern och från frisinnadt katolsk synpunkt lifligt deltog i de kyrkopolitiska debatterna. I deputeradekammaren och i pressen var C. en bland de främste förespråkarna i Frankrike för armeniernas sak. Under Världskriget ingick han som statsminister utan portfölj i ministären Briand okt. 1915 för att markera den kyrkliga högerns anslutning till den nationella samlingen, blef där 1916 minister för blockadfrågan och kvarstod som sådan äfven i ministären Ribot (mars-sept. 1917). Som regeringsmedlem förberedde han genom officiösa förhandlingar med Vatikanen återställandet af de diplomatiska förbindelserna mellan Frankrike och påfvestolen. Han var sedan 1911 led. af Franska akad. Bland C :s skrifter märkas L'evolution et la vie (1886) och Le monde extérieur (1895), Quatre francais: Pasteur, Che-vraud, Brunetter e, Vandal (1912), Affaires maro-caines (s. å.) och Descartes (1913). V. S-pr. Co'chlea, anat., hörsnäcka. Se Hörselorgan, sp. 287. Cochlospermmese, bot. Se Parietales. Cocibolca. Se Nicaraguasjö n. Cockburn [kåT^bön], sir Alexander, brorson till amiralen sir George C., engelsk jurist, f. 24 dec. 1802, d. 20 nov. 1880, blef advokat 1829, vann som sådan stort anseende, var 1847-56 (liberal) underhusledamot, 1850-51 solicitor gene-