139 Cleomoideae-Cneoracese 140 studier och skrifvit en biografi öfver general Desaix. V. S-g. Cleomoideae, bot., underfam, af fam. Cappari-dacece, utmärkt af kapselfrukt (skida). Hithörande växter äro oftast enåriga örter, som sakna stjärnhår eller fjäll. Hit höra släktena Cleome och Pedicellaria. G. L-m. Clepsine, zool. SeDiscophora. Cleptes, zool. Se Guldstek l ar, sp. 611. Clercq [klärk], René de, flamländsk författare, f. 4 nov. 1877 i Deerlyk, Västflandern, var lärare vid Athenäum, men afsattes 1915 på grund af akti-vistisk propaganda, har sin poetiska utgångspunkt i Guido Gezelle, är en folklig, kraftfull lyriker och berättare med djup medkänsla för den flandriska allmogen. Af hans verk må nämnas versberättelserna och diktsamlingarna Terwe (1903), Gedichten (1907; 3:e uppl. 1918), Toortsen (1909), U it de diepten (1911), De noodhoorn (1916) och Haver e tegen Vlaenderen (1916) samt romanerna Rootland (1913) och Harmen Riels (s. å.). Se arbeten om C. af A. Burfs (1902) och 0. Stephers (1917). R-n B. Cle'ricus Eremita, pseudonym för Johan Erik Nyström (se denne). Cleridae, zool. Se Myr baggar. *Clermont. 1. C.-Ferrand blef efter Världskriget hufvudstad i en af de urspr. 17 grupper, hvari Frankrike uppdelades i och för återuppbyggandet efter kriget. 82,577 inv. (1921). 2. C. hade 5,488 inv. 1921. Staden besattes under Världskriget 2 sept. 1914 tillfälligtvis af tyskarna (1:a arméns högra flygel). 4. C.-en-Argonne [ãnargå'n], stad i dep. Meuse i Argonnerskogens östra bryn, 13 km. ö. om S:te Menehould. 797 inv. (1921). Staden besattes under Världskriget 4 sept. 1914 af tyskarna (5:e armén, kronprinsen af Tyskland) efter föregående strider med de genom Argonnerna återtågande fransmännen (3:e armén, Sarrail), hvilka dock återtogo densamma 13 s. m. och sedermera behöllo den, äfven under de långvariga striderna i Argonnerna. C., som före kriget hade öfver dubbelt så stor folkmängd, blef under detta fullständigt förstördt. 2, 4. H. J-dt. *Cleve, P. T. - Om hans dotter Astrid Maud C. se Euler 2. Cleve, H a l f d a n, norsk pianist och tonsättare, f. 1879 i Kongsberg, elev af 0. Winter-Hjelm och Lindeman samt af bröderna Scharwenka i Berlin, har äfven i utlandet vunnit ett namn som konsertspelare och kompositör af 4 pianokonserter och ett ej ringa antal smärre pianoverk m. m. *Cleveland. -- 2. C. var med afseende på befolkningens storlek, 796,841 pers., den 5:e i ordningen af Förenta staternas städer 1920. Arealen var s. å. 146,72 kvkm. På senaste år har särskildt automobilfabrikationen oerhördt utvecklats (1904--14 med 486 proc.), och industriens totala produktionsvärde 1914 var 352,53 mill. doll. *Cleveland, G., dog 24 juni 1908. Se J. L. Whittle, "G. C." (1896). *Clichy la Garenne hade 50,165 inv. 1921. Clinch [klirnj], eng. (grepp, omfattning, fasthållande), idrottst. SeBoxning. Suppl., sp. 775. Clinocoris griseus, zool. Se Sköldskinn-baggar. lat., sköld. Clita^dra Benth., bot., ett liansläkte med 15 arter i tropiska Afrika hörande till fam. Apocy-nacece, underfam. Plumerioidece. Ai mjölksaften af C. orientalis och andra arter erhålles en god kautschuk. G. L-m. *Clitocybe, bot. Om C. tumulosa, mörka tufskiflingen, se Musseron; se äfven Cantharellus. Suppl. *Clitopilus, bot. En färglagd bild af C. finns å pl. II till art. Svampar. Clitoris, anat. Se Könsorgan, sp. 647. Clodion [klådiå7], Claude Michel, fransk skulptör. Se Michel, C. Cloisonné [klwasånne], fr. Se Emalj, sp. 462. Ordet används vanligen som substantiv, utan huf-vudordet é m a i l, t. ex. c.-vaser. Clonogra^tus, paleont. Se Gr a p t o Ii t er. Clos [klå], fr. (af lat. clausum, inneslutet, instängdt), med stängsel omgifvet område för vinodling, särskildt för de bättre sorterna; vingård. Ordet ingår i benämningen på flera finare vinsorter, t. ex. Clos-Lafitte, Clos-Latour, Clos-Haut-Brion, Clos-Vougeot m. fl. Closerie des lilas [klåsrī dä lilā], fr. (eg. "syrenhemmanet"), förr namnet på en offentlig danslokal i Paris, hvilken numera bär namnet Bal Bullier [ball byliē] och alltifrån början varit beryktad som studenternas tillhåll. Den hette först La Chartreuse [-trös], när den 1838 öppnades, och var en trädgård, där man dansade under den milda årstiden. C:s egare Bullier döpte om den med sitt namn och gjorde den till lokal för dans hela året om. Clozel [klåsä'l], François Joseph, fransk koloniguvernör, f. 29 mars 1860 i Annonay, d. 10 maj 1918 i Rabat, deltog 1892 i Maistres expedition till Bagirmi och utforskade 1894--95 en ny väg från Franska Kongo till sjön Tsad längs floderna Wom, Logone och Schari. C. blef 1896 koloniadministrator på Elfenbenskusten och viceguvernör där 1903 samt guvernör öfver Haut-Sénégal och franska Nigerområdet 1908. Han efterträdde 1915 W. Ponty som generalguvernör öfver Franska Väst-Afrika, lämnade denna post 1917 och afled året därpå under en politisk-ekonomisk mission till Marokko. C. var en skicklig guvernör och förvärfvade under sina vidsträckta resor sällspord sakkännedom om västafrikanska förhållanden. Bland hans skrifter märkas Bibliographie des ouvrages relatifs à la Sénégambie et au Soudan occidental (i "Revue de géographie" 1891), Les coutumes indigènes de la Côte d'Ivoire (1902; jämte R. Villamur) och Dix ans à la Côte d'Ivoire (1906). V. S-g. Cluj (Clusu), modernt rumänskt namn på Klausenburg. Clutha [klō'thə] l. Molyneux, flod på Nya Zeelands sydö, 338 km. lång, hvaraf 64 km. äro segelbara. Guldvaskerier. *Cluysenaar, J. A. A., dog 1902. *Clydebank hade 46,515 inv. 1921. *Clydesdale-hästen finns afbildad å pl. III till art. Hästen. Clytra, zool. Se Säckbaggar. Cnemidoco^tes, zool. Se Skabb, sp. 850. CnemioYnis, zool. SeKappgåsen. Cneoräcese, bot. Se Terebinthales.