161 Conried-Centreras 162 der rechtsgeschichte (1873), Die sogenannte actio de eo quod certo loco (1877), Beiträge zur bearbei-tung des römischen rechts (1878, 1880), Das Floren-tiner rechtsbuch, ein system römischen privatrechts aus der glossatorenzeit (1882), Die epitome exactis regibus, studien zur geschichte des römischen rechts im mittelalter (1884), äfvensom de i Amsterdams vetenskapsakademis handlingar intagna arbetena Die lex romana canonice compta (1904), Die entstehung des westgothischen Gaius (1905) och Der westgothische Paulus (1907). C. G. Bj. Conried [kå'nréid], Heinrich, nordamerikansk teaterledare, f. 1855 i Bielitz, österrikiska Schlesien, d. 1909 i Meran, blef 1873 skådespelare vid Burgteatern i Wien, kom 1878 till tyska teatern i New York, blef 1892 chef för Irving-park-teatern där och 1901 för Metropolitan opera house, där han på ett uppseendeväckande sätt framförde Wagners "Parsifal" 1903-04 och sålunda bröt det till 1913 gällande (dock för Amerika ej giltiga) förbudet att uppföra detta musikdrama utom Baireuth. E. F-t. *Conräder, G., dog 2 jan. 1911 i Abbazia. Conscience-whigs [kå^Jens wi'gs], eng. (af conscience, samvete). Se Freesoilers. Conseguenza [-goe'ntsa], it., mus. (eg. följdriktighet). Se Kanon 4. Conseil de cabinet [klsä'j de kabinä], fr., kabinettsråd. Se Ministerråd. Conseil des états [kåsä'j däs eta'], fr., ständer-råd. Se Schweiz, sp. 1272. Conseil des ministres [kåsä'j dä mini'str], fr., statsråd. Se Ministerråd. Conseil federal [kåsä'j], förbundsråd. Se Schweiz, sp. 1273. Conseil national [kåsä'j nasiåna'1], fr., national-råd. Se Schweiz, sp. 1272. Conseil supérieur de la défense nationale [kåsä'j syperiör da la defä;s nasiåna'1]. Se F r a n k-rike (Försvarsväsen), äfven i Suppl._ Conseil supérieur de la guerre [kåsä'j syperior do la gar]. Se Frankrike (Försvarsväsen). Consenvoye [klsävoa'], by i franska dep. Meuse, vid floden Meuse, 16 km. n. n. v. om Verdun, 542 inv. (1921), ingick under Världskriget i franska befästningslinjen framför Verduns norra front. Därva-rande ställning stormades 22 febr. 1916 af tyskarna (5:e armén, kronprinsen af Tyskland), men återtogs i okt. 1918 af de allierade (l:a amerikanska armén, Liggett). Jfr Världskriget, sp. 203 och 243. H. J-dt. Consiglio di stato [kånsirljå di sta'tå], it. Se Italien, sp. 1046. ConsFlium propinquörum, Consilium n e-cessariörum, jur. Se Familjeråd. Consolvatten. Se Mättningsapparat. Consorteria, it., kamratskap, benämning på det gammalliberala partiet i Italien under 1870-talet. Jfr Italien, sp. 1058. *Constans, J. A. E., dog 7 april 1913. Han var t. o. m. 1909 ambassadör i Konstantinopel. *Constantine. 1. Departementet omfattar efter senaste omregleringar 87,302 kvkm. med 2,162,512 inv., 24 på l kvkm., hvaraf 164,026 européer, och är deladt i 7 arrondissemang med tills. 109 kommuner, hvaraf 75 med själfstyrelse (communes de plein exercice), 1921. Militärområdet ingår numera Tryckt den 28/3 23 som del i Sydterritorierna. - 2. Staden C. hade som kommun 78,220 inv., hvaraf 38,829 européer och 39,391 infödingar (1921). Där finns sedan 1911 en af världens största bågbroar af betong (se Brobyggnadskonst. Suppl.). - 3. Arrondissemang inom dep. C. 624,312 inv., hvaraf 52,355 européer (1921). 1-3. E. A-t. *Constanza intogs under Världskriget af bulgarerna (den till härafdelningen Mackensen hörande kavallerifördelningen) 23 okt. 1916, sedan den till hamnens och järnvägslinjen C.-Cernavodas försvar anlagda, befästa, af 3:e rumänska armén (Averescu) besatta ställningen Rasova-Cobadinu-Topraisar -Tuzla genom v. Mackensens seger 19-21 s. m. måst uppgifvas. I C. varande upplag och förråd hunno dock förstöras (de stora oljecisternerna antändes) eller bortföras på ryska fartyg, innan staden utrymdes. Jfr V ä r l d s k r i g e t, sp. 210, och Cobadinu. Suppl. H. J-dt. Constitutio Valdemariäna 1. C. V a l d e m a r i, en i dansk historia betydelsefull urkundsbestämmelse, som torde ha ingått i den handfästning hertig Valdemar af Sönderjylland (d. 1364) utfärdade vid sin hyllning som konung af Danmark 1326 och som 1448 stadfästes af Kristian af Oldenburg, innan denne valdes till dansk konung (Kristian I; se Kristian, sp. 1361). Bestämmelsen lydde: "Item skall hertigdömet Sönderjylland aldrig förenas med Danmarks rike och krona på så sätt, att en blir herre öfver bägge". Bestämmelsen har sedermera spelat en stor roll i striderna om Slesvig-holsteinska frågan, åberopats på tysk sida och till sin äkthet betviflats å dansk, detta bl. a. enär den saknas i den enda bevarade medeltidsafskriften (så sen som från omkr. 1500) af Valdemars handfästning. Numera är man i dansk historieforskning benägen att antaga, att bestämmelsen i fråga (kanske också handfästningens originalurkund) med flit aflägsnats såsom obekväm, sedan Slesvig 1460 i strid mot denna utfästelse erhållit samme herre som konungariket Danmark. Consul, tysk hemlig politisk organisation, omtalad 1922 i samband med mordet på utrikesministern Rathenau och attentatet mot förre riks-kansleren Scheideinann. Organisationen, om hvilken vid rättegångarna klarhet ej vanns, torde ha egt starkt utpräglad nationalistisk och antisemitisk karaktär och haft sin egentliga härd i Bajern. Contari'nia, zool., släkte bland gallmyggorna (se d. o.), som omfattar flera för hushållningen viktiga former, exempelvis pärongallmyggan (se d. o.), hvars larv lefver i päronkart, och hvetemyggan (se d. o.), som gör betydlig skada på hvete-odlingen. N. A. K. Contemporaine [kåtäpårän], pseudonym. Se S a i n t- E l me. *Conti (sp. 676), August o, dog 6 mars 1905 i Florens. Conti [kå'nti], Antonio Schinella, italiensk författare, f. 1677 i Padua, d. 1749, gjorde vidsträckta resor, hvarunder han äfven lärde känna Shaksperes dramatik, hvaraf han tog intryck. Hans sorgespel, dikter m. m. utgåfvos 1739-56. Conto finto [kå'ntå fi'ntå], it. Se Fingerad räkning. Contra'ctus mohätrse, jur. Se M o h a t r a. "Centreras. - 2. J. d e C. uppges ha dött 1880. 35 b., S. 6