169 Corpora quadrigemina- Corrigentia 170 goarrdia], förr italiensk, militärt organiserad kår, upprättad genom dekret af 21 okt. 1919, som i fred hade till uteslutande uppgift att upprätthålla den inre ordningen, hvarför den ock var ställd under inrikesministern, men som, då den var beriden, i krig beräknades komma att förstärka det fåtaliga kavalleriet. Kåren stod under befäl af en general och bestod af ett generalkommando om 10 legioner med sammanlagdt omkr. 30,000 man. Efter fascist-rörelsens seger upplöstes den i början af 1923 och införlifvades med karabinjärtrupperna. H. J-dt. CoYpora quadrigemina (Corpus quadri-ge^minum), anat. Se Fyrhögarna. *CorpUS. C. cavernosum urethrce och C. cav. penis. Se Könsorgan, sp. 647. - C. geni-culatum mediale. Se Hjärnan, sp. 835. - C. linguce. Se Tungan, sp. 311. - C. luteum. Se Graafska folliklar. - C. mercurio aptum. Se Merkaptan. - C. striatum. Se Hjärnan, sp. 829 och 836. - C. vitreum. Se äfven Glaskroppen. Corpu7scula Vater-Pacini, anat. Se Känsel-kroppar. CoYpus juris canornici, lat., samling af från kyrkan utgångna rättssatser (om dessas framväxt se Kanonisk rätt), användes redan under 1100-talet som beteckning för en mindre komplex af sådana, särskildt Decretum Gratiani. På 1400-talet sammanfördes alla de gällande kanoniska rättssamlingarna under detta namn. Då vid detta årh:s slut två bokhandlare i Paris ville utge samtliga delar af "Corpus juris canonici" och till korrektor bl. a. utsago licentiaten Johan Chappius, gjorde denne delvis en helt ny redaktion af Extravagantes fram till 1484 (se K a n o n i s k rätt). Med denna edition i Paris 1499-1502 hade "Corpus juris canonici" vunnit sin egentliga fullbordan. Enligt påtryckning från Tridentinska mötet igångsattes arbete på en officiell edition, som 1582 utkom i 3 bd ("Editio romana") och enligt Gregorius XIILs breve skulle ge den oföränderliga texten. Nya förbättrade editioner ha dock gång på gång sett dagen; särskildt må nämnas den moderna af E. Friedberg 1876-81. - Emellertid vidgades rättens omfång, och behof vet af en ny revision och kodifie-ring gjorde sig allt starkare gällande. Pius X satte här in sin energi; under honom arbetade en stor påflig kommission, "per la codificazione del diritto canonico", med alla de främste kardinalerna (bröderna Vannutelli, Eampolla, Gotti, Merry del Val, Vivés y Tuto m. fl.) som medlemmar; Gasparri var föredragande. Pius X fick ej upplefva arbetets fullbordan, men 4 dec. 1916 kunde Benedikt XV i kardinalkonsistorium meddela, att verket var färdigt och att därmed en ny epok i historien begynte. 29 juli 1917 promulgerades den nya uppl. af den kanoniska rätten, under titeln Codex juris canonici och daterad till årets pingstfest (27 maj); pro-mulgeringsencyklikan "Providentissima mäter eccle-sia" skall vara evigt giltig. Den nya codex trädde i kraft fr. o. m. 19 maj 1918. Den är publicerad i "Acta apostolicae sedis" (bd IV, pars 11, 1917) med appendix (31 dec. 1917). Den innehåller 2,414 "canones" och är indelad i 5 böcker. Genom ett "motu proprio" (se d. o.) sept. 1917 ersatte Benedikt kommissionen för kodifikationen med en ny "för utläggning af codex juris canonici", där Gas- parri presiderar med 6 kardinaler vid sin sida. Så har ock efter promulgerandet en rad tolkningar af lagfrågor skett genom kardinalkongregationernas dekret. - Den nya katolska lagboken går helt i ultramontanismens anda (se P i u s X); de andliges plikter ha skärpts, lekmännens något lättats. För det katolska kyrkolifvet betyder den nya kodifie-ringen säkerligen en märkessten i dess historia. Se P. Gasparri, "Codex juris canonici" (1919), och U. Stutz, "Der geist des codex juris canonici" (1918). Hj.H-t. Corrales [kårräles], sp., eg. gårdar, var på 1500- och 1600-talen benämningen på de spanska teatrarna, på grund af att det från början var gårdar, som inrättades till skådebanor. Se R. de Sepiilveda, "El corral de la Pacheca" (1888), och H. A. Eennert, "The spanish stage.at the time of Löpe de Vega" (1909). R-n B. Corréa, Raymond o. Se Brasilianska litteraturen. Suppl., sp. 803. Correns, Karl, tysk botanist, f. 19 sept. 1864 i Munchen, e. o. professor i Tubingen 1899 och i Leipzig 1902, ord. professor i Munster 1909, blef 1914 förste direktör vid forskningsinstitutet för biologi i Dahlem (Berlin) och 1920 professor i biologi vid Berlins universitet. C. är framstående experimentell morfolog och ärftlighets-forskare. Bland hans skrifter märkas Experimentelie untersuchungen uber die gynodioecie (1904), Die bestimmung und vererbung des ge-schlechts nach neuen versuchen mit höheren pflan-zen (1907), Zur kenntnis der geschlechtsjormen po-lygamer blutenpflanzen etc. (1-2, 1907-08), Die neuen vererbungsgesetze (1912) m. m. C. utger sedan dess början (1909), jämte V. Hsecker, G. Steinmann, R. v. Wettstein och E. Baur, "Zeit-schrift fur induktive abstammungs- und vererbungs-lehre". C. Lmn. *Corrientes. 1. Provinsen hade 371,815 inv., 4,4 på l kvkm., 1921. - 2. Hufvudstaden C. hade 28,681 inv. 1914. Corriére della sera, II ("Aftonkuriren"), Italiens mest ansedda dagliga tidning. Den uppsattes 1875 och utkommer i Milano, men är spridd öfver hela Italien och hade 1917 en uppl. på 600,000 ex. Urspr, organ för 1870-talets liberala parti, företräder den numera en partilös moderat konservativ åskådning; 1915 påyrkade den ifrigt Italiens deltagande i Världskriget på de allierades sida. *Corrigentia, Korrigerande medel, Remedia corrigentia (se Korrigera), med., kallas sedan äldre tider de välsmakande eller välluktande ämnen eller beredningar, som sättas till illasma-kande eller illaluktande läkemedel för att förbättra eller om möjligt dölja dylika läkemedels elaka smak och lukt. För detta ändamål användas ofta åtskilliga slag af sirap (t. ex. af hallon, vinbär, ingefära o. s. v.) eller aromatiska vatten (pepparmyntvat-ten, pomeransblomvatten m. fl.) eller pulver af socker, antingen enbart eller försatt med någon flyktig olja af behaglig lukt och smak (såsom pepparmynt-olja eller cedroolja), s. k. oljsocker 1. elseosaccha-rum. Somliga ämnens vidriga smak, t. ex. sal-miaks, döljes bäst af lakrits; ricinoljans äckliga smak försvinner alldeles, om oljan inröres i en half kopp kokhet mjölk så länge, att inga oljedroppar längre äro synliga. En sådan laxeremulsion