171 Corrodentia-Cosijn 172 ser ut och smakar alldeles som hafresoppa. Äfven inrörande af ricinolja i litet öl, tills det hela bildar ett skum, underlättar i hög grad intag- ningen. C. G. S. * Corrodentia, zool., förr betraktad som en grupp inom insektordningen Pseudoneuroptera, anses numera böra utgöra en särskild ordning. Se G n a-garinsekter. *Corroyer, É. J., dog 1904 i Paris. "Corsica. Se kartorna till art. Frankrike. *Corsini. - 7. TommasoC. dog 22 maj 1919. Hans son A n d r i a C., f. 1866, är nu ättens hufvudman. - Om P a l a z z o C. Se vidare Kom, sp. 681. "Cortex. C. Malambo. SeMalambobark. Corticelli [-tjä'lli], Giovanni Antonio de. Se Pordenone 1. Gorti'na d'Ampe7zzo. Se A m p e z z o. Suppl. 'Cortinarius, bot. Se färgplansch III till art. Svampar. Coryläcese, bot., växtfamilj motsvarande gruppen Corylece af fam. Betulacece. Cory^bites, zool. Se Knäpparfamiljen. Coryna'nthe Welw., bot., trädsläkte med 6 arter i tropiska Väst-Afrika, hörande till fam. Rubiacece, underfam. Cinchonoidece. C. johimbe i Kamerun lämnar drogen johimbebark, af hvilken ett afrodisia-kum, yohimbin, framställes. G. L-m. Corynetes, zool. Se Myrbaggar. *Coryphaena, zool. Se äfven Guldbraxnar. Cory'phodon, zool. o. paleont. Se Jättesno kärna och Coryphodontidae. Suppl. Coryphodo^tidse, paleont., en familj inom en utdöd hofdjursgrupp (Amblypoda). C. höra till de äldsta kända hofdjuren; de lefde under den äldre eocenperioden i Europa och i stor myckenhet i Nord-Amerika. De voro klumpiga djur, af en björns eller oxes storlek, som ännu ej utvecklats till verkliga tågångare, utan stödde delvis på fotsulan; tårna voro korta och språngbenet mycket bredt. Tandsystemets beskaffenhet tyder närmast på allätare; de starka, spetsiga hörntänderna i öfver-käken tjänstgjorde som vapen. Endast hos en art finns en början till hornbildning å pannbenet. Till denna familj hör blott släktet Coryphodon, som finns afbildadt i art. Ungulata, fig. 4. Lr-e. Cosack [kå'sak], Karl Albert Konrad, tysk rättslärd, f. 12 mars 1855 i Königsberg, blef 1877 juris doktor i Halle, 1882 docent och 1885 e. o. professor i Berlin, 1889 professor i Giessen, 1893 i Freiburg, 1896 i Bonn, där han äfven tjänstgjort som ordf. i handelskammaren. 1915 lämnade han frivilligt sin lärostol. Sedan 1918 är han professor honorarius i handelsrätt i Mimenen. Hans författarskap faller hufvudsakligen inom civilrätten och handelsrätten; särskildt kända äro Das an-fechtungsrecht der gläubiger eines zahlungsunfähi-gen schuldners (1884), Lehrbuch des handelsrechts (1888; 8:e uppl. 1920) och Lehrbuch des deutschen bilrgerlichen rechts I, II (1897, 1900; 6:e uppl. 1913). C. har utgett 17:e uppl. af K. F. v. Ger-bers "System des deutschen privatrechts" (1895; se G er b er, sp. 1024). Han har äfven uppträdt som skönlitterär författare, någon gång under pseudonymen KonradBerthold. C. G. Bj. Cosbuc [kåjbo'k], Gheorghe, rumänsk skald, f. 1866 i byn Hordou vid Näsäud i Siebenburgen, d. 1918 i Bukarest. C., hvars dikter troget af-spegla den siebenbiirgske bondens själ och lif, har kallats den rumänska bondeklassens diktare ("poe-tul täränimii"). Han skref bl. a. diktsamlingarna Balade si idile (1893; 10:e uppl. 1921), Ziarul unui pierde-varä (En lättings dagbok; 1902), Cdntece de vitejie (Sånger om hjältemod; 1904) och främst Fire de tort (Spunna trådar; 1899; 9 uppl. 1920), hvilkas stoff delvis är hämtadt ur folksägnen och som tillsammans bilda ett slags folkepisk diktcykel. C. öfversatte till rumänsk vers Kalidasas "Sakuntala", Vergilius' "^Eneis" och en del af Dantes "Inferno" m. m. Hans mera realistiska diktning är ett nytt inslag i Rumäniens poetiska litteratur efter Emi-nescu. Hj. P-r. Coscmium Colebr., bot., växtsläkte af fam. Menispermacece med 6 indo-malajiska arter. Den gula veden af C. fenestratum utgör ett bittert mag-medel, falsk kalumba. G. L-m. Coscino^era he'rcules, zool. Se Påfågel-sp i n n ar e. Cosgrave [kå'sgréiv], William Thomas (irl. Liam T. Mac Cosgair), irländsk statsman, f. 6 juni 1880, började sin offentliga bana som led. af Dublins stadsfullmäktige och var där några år ordf. i finansutskottet. Han deltog april 1916 i det sinn-feinska påskupproret i Dublin, togs därvid till fånga af engelsmännen och dömdes som upprors-ledare till döden, men fick domen mildrad till lifs-tids straffarbete och frigafs juni 1917 efter amnestis utfärdande. Vid fyllnadsval till underhuset för Kilkenny city s. å. besegrade C. sin nationalistiske motkandidat, hvilken valutgång ansågs beteckna Sinn-fein-rörelsens definitiva seger öfver den äldre irländska nationalismen. C. valdes äfven 1918 till underhusledamot, men tog i likhet med öfriga sinn-feinare aldrig säte i riksparlamentet. Däremot var han medlem i irländarnas republikanska nationalförsamling, Dail Eireann, förestod i dess kabinett ministerposten för kommunalförvaltningen och bidrog under inbördeskriget kraftigt att desorganisera den under den lagliga regeringen i Dublin sorterande lokala förvaltningen. Efter uppgörelsen med England i dec. 1921 (se Irland i Suppl.) tillhörde C. den majoritet inom irländska kabinettet, som gillade fördraget, och han var sedan som finansminister medlem af den provisoriska regering, som enligt fördraget öfvertog Syd-Irlands styrelse, till dess en sydirländsk författning hunnit utarbetas och sanktioneras af den nyvalda irländska nationalförsamlingen och brittiska parlamentet. Sedan aug. 1922 har C. som president för Dail Eireann, efter A. Griffith, stått i spetsen för Irlands styrelse och är efter författningens ikraftträdande (dec. s. å.) den nya regeringens chef. Han skildras som smidig debattör och har äfven gett prof på administrativ duglighet. V. S-g. Cosijn [kasern], Pieter Jakob, holländsk språkforskare, f. 29 nov. 1840 i Rijswijk, d. 26 aug. 1899 i Leiden, studerade i Utrecht, egnade sig under några års verksamhet som lärare i Win-schoten och Haarlem åt germanistiska språkstudier, blef 1871 medredaktör i "Woordenboek der Neder-landsche taal" och utnämndes 1877 till innehafvare af den nyinrättade lärostolen i forngermanska