173 Cosmea-Costa i Llobera 174 språk i Leiden. C. lade jämte H. Sweet och E. Sievers grundvalen för ett modernt vetenskapligt studium af det fornengelska språkets grammatiska byggnad och dialekter: hans Altwestsächsische grammatik (1883-88), ett mönster för en vetenskaplig specialgrammatik, är en kritisk-statistisk första-hands-framställning af det västsachsiska prosalitteraturspråkets Ijud-och formsystem, förbe-redt af Sweets banbrytande undersökningar och texteditioner. Höjdpunkten af C:s mera vägande än omfångsrika, af stor originalitet och glänsande skarpsinne präglade författarskap beteckna hans i smärre afh. spridda textförklaringar och konjek-turalkritiska bidrag till angelsaxiska poesien. Bland hans viktigare skrifter må nämnas Nederlandsche spraakkunst (Etymologie, 1867, 8:e uppl. 1892; Syntaxis, 1869, 6:e uppl. 1888), De oudnederland-sche psalmen (1873), Het Burgundisch runenop-schrift van Charnay (1877), De runeninscriptie van den Bucharester ring (1878), Cynewulfs runenver-zen (1890), A ant e ekeningen öp den Beowulf (1892), Anglosaxonica (1881 och 1894-98), De Waldere-fragmenten (1895) och Över angelsaksische poézie (1899). Tills, med E. Verwijs utgaf C. tidskr. "De taal- en letterbode" (1870-75), tills, med Kem m. fl. "Taalkundige bijdragem" (1877-79). Biogr, af B. Sijmons (1901). Hj. P-r. Co^mea, bot., detsamma som Cosmos. Co'smia, zool. Se F j ä r i l a r, sp. 512. Cossa, Francesco del, italiensk målare, f. omkr. 1435 i Ferrara, d. 1477, var son till målaren Christoforo d. C. och i sim ungdom dennes medhjälpare, modellerade äfven i terrakotta, slöt sig som målare till Squarciones och Piero della Francescas riktning och blef jämte Cosimo Tura den mest betydande målaren i den äldre Ferrara-skolan. Af hans hand äro de bästa af väggmålningarna i hertig Borsos af Este slott Schifanoja där. Årets månader skildrades där i bild; af C:s verk äro Mars, April och Maj bevarade. De upptaga porträttgrupper af hertigen och hans omgif-ning, jaktstycken, hofscener, damer i sitt arbete vid broderbåge och väfstol, vingårdsarbetare, en rad utsökta illustrationer till tidens historia, dessutom allegoriska och symbolistiska figurer - allt måladt med kraftig och handfast realism, typerna grofhuggna och alldagliga, koloriten stark och mustig. Arbetet utfördes 1467-70. Bevarad, fastän flyttad från sin plats, är väggmålningen. Oktober: en ung bondflicka, som bär drufklasar i ett ok, bakgrunden ett vackert landskap (Kaiser-Friedrich-museum i Berlin). Bebådelsen - i rik renässansarkitektur - finns i Dresdengalleriet och anses tillhöra målarens tidigare skede. Bland C:s stora verk från hans vistelse i Ferrara märkas en omfattande altarmålning, madonna med helgon, hufvudbilden i London, sidostyckena Petrus och Johannes döparen (helfigurer mot landskapsbak- grund) i Breramuseet i Milano, predellamålningar i 4 af delningar, den helige Hyacints underverk, i Vatikamen. 1450 öfverflyttade C. till Bologna. Hans större väggmålningar där - i domkyrkan och i Palazzo Bentivoglio - äro ödelagda. I stadens museum finns en tronande madonna jämte två helgon (temperamålning 1474), en annan madonna-tafla finns i kyrkan Madonna del Baraccano. C. hade många efterföljare. G-g N. Co^sidae, zool. Se T r ä f j ä r i l a r. *Cossmann, Bernhard, dog 7 maj 1910 i Frankfurt a. M. - Hans son, skriftställaren Paul Nikolaus C., f. 6 april 1869 i Baden-Baden, är sedan 1903 utgifvare af tidskriften "Siid-deutsche monatshefte" och har där på sista tiden egnat stort utrymme åt studier om Världskrigets skuldfråga. Han har bl. a. skrifvit Hans Pfitzner (1904). Cossus COSSUS, zool. Se F j ä r i l a r, fig. å sp. 509-510, och Träfjärilar. Costa [kå'sta], Emilio, italiensk rättslärd, f. 4 juni 1866 i Parma, blef efter 1889 vunnen juridisk doktorsgrad 1892 docent, 1895 e. o. professor och 1897 professor i romerska rättens historia, allt i Bologna. I sitt nämnda läroämne har han utöfvat omfattande och högt skattadt författarskap. Bland hans många skrifter må nämnas Corso di storia del diritto romano I, II (1901-03), Storia del diritto romano privato (2:a uppl. 1908) samt Storia del diritto romano pubblico (1906). C. G. Bj. Costa [kå'sta], Af f öns o, portugisisk politiker, f. 1871, var juris professor vid universitetet i Coimbra och praktiserande advokat, tillhörde under den portugisiska monarkiens sista år deputeradekammarens republikanska grupp och hade framträdande del i revolutionen okt. 1910. I den då upprättade provisoriska republikanska regeringen blef han justitieminister, afgick med denna aug. 1911, blef i det nya parlamentet det radikala partiets ledare och var sedermera flera gånger konseljpresident och finansminister (jan. 1913-jan. 1914, nov. 1915-mars 1916 och april-dec. 1917). Dessemellan var han finansminister i den "nationella samlingsministären" Almeida mars 1916 -april 1917. Yid Pariskonferensen 1919 var han en bland Portugals delegerade. C. har under den republikanska regimen städse uppträdt som hänsynslös partigängare, förföljande politiska motståndare. Han var den främste ifråren för aktivt portugisiskt deltagande i Världskriget och är en bland de lifligt politiserande portugisiske frimurarnas ledande män. Jfr Portugal. Suppl. V. S-g. Costa i Llobera, Miguel, mallorkansk skald, f. 1854 i Pollensa, studerade juridik i Barcelona och Madrid, begaf sig till Rom, där han 1889 förvärfvade teol. doktorsgrad, och återvände 1890 till Mallorca, hvarest han anställdes som kanik vid katedralen i Palma. I Rom påverkades han starkt af den klassiska andan, hvars klarhet och formskönhet äro utmärkande drag för hans diktning. C. anses som Mallorcas förnämste nu lefvande skald. För sina dikter, Creixensa, La Deixa del geni grec och L'Antic profeta Orient erhöll han titeln "Mestre en Gay saber'* 190? vid blomsterspelen i Barcelona. Till sv. äro öfv. 3 af C:s dikter. Se K. A. Hagberg, "Modärna trubadurer" (1917). Ad.H-n.