undervattenstelegrafkabeln mellan Calais och Dover nedlades äfven under C:s ledning. ^Fmn. *Cranach, Lucas, d. ä. Ett hans Lutherporträtt återges i art. Luther, fig. 1. *Crane, W., dog 14 mars 1915 i Horsham. Se Tapet, fig. 1 o. 2. Cranesbill [krei'nṡbil], eng., bot. Se Geranium. Craniakalk, geol., den öfversta delen af de till yngre kritan eller danien (se d. o. Suppl. och art. Kritsystemet, sp. 1477--79) hörande bildningarna i Danmark, som fått sitt namn efter den där förekommande brachiopoden Crania tuberculata. Petrografiskt är bergarten ganska varierande. Stundom är den ganska lik de till de äldre delarna af danien hörande hvita kalkstenarna, särskildt Saltholmskalken; stundom består dem till största delen af rullade fragment af fossila rester, icke minst af echinodermer, och innehåller då äfven glaukonit i riklig mängd. Äfven förekomma ganska finkorniga kalkstenar, som innehålla rikligt med glaukonit. Man har också stundom kallat hithörande bergarter grönsandskalk. Till craniakalken eller, som den också benämnes, zonen med Crania tuberculata hörande bergarter finnas i trakten af Köpenhamn och söderut med mot Kjöge, där de förekomma som tunna täcken öfver de äldre till danien hörande kalkstenarna; särskildt ha de funnits vid de på senare åren företagna utvidgningarna af Köpenhamns hamn. I Skåne känner man knappast craniakalken i fast klyft, men många lösa block af dithörande bergarter finnas i sydvästra Skåne från Ystad till Malmö och visa sålunda, att craniakalken urspr. funnits också där. Craniakalken är bildad på grundt vatten, delvis vid stranden, och betecknar en regression af hafvet, så att vid gränsen mellan kritperioden och tertiärperioden torrt land troligen funnits i de västra Östersjötrakterna. Emellertid förekomma också i craniakalken fossil af samma arter, som förekomma i de äldsta delarna af tertiären, paleocen, hvadan denna regression kan ha varit af endast ganska kort varaktighet. ^{K. A. G.} *Craonne besattes under Världskriget 1 sept. 1914 af tyskarna (2:a armén, v. Bülow), men återtogs 14 s. m. af fransmännen (5:e armén, Franchet d'Espérey), som dock efter en ursinnig strid om den C. behärskande höjdplatån s. d. måste lämna byn ifrån sig till de anfallande tyskarna (7:e armén, v. Heeringen). Under Nivelles offensiv n. v. om Reims intogs den ånyo af fransmännen (10:e armén, Duchesne) 4 maj 1917, men eröfrades åter af tyskarna (7:e armén, v. Boehn) 27 maj 1918. Sedan tyskarna i okt. s. å. utrymt Chemin-des-Dames-ställningen, besattes C. slutligen af fransmännen (10:e armén, Mangin). Angående de i samband med kampen om C. stående, i regel ytterst häftiga och förlustrika striderna om ställningarna på höjdplatån n. v. om C. (mellan C. och Hurtebise) på hösten 1914, i jan. 1915, på våren och hösten 1917 samt på våren 1918 se Världskriget, sp. 167, 183, 219, 221 och 235, samt Chemin-des-Dames. Suppl. -- Under striderna om C. stupade flera i franska armén tjänande svenska frivilliga, till hvilkas minne genom föreningen "Amitié franco-suédoise" insamlades i Sverige en penningsumma (555,000 frcs), som genom föreningen öfverlämnades (8 okt. 1920) till franske ministern i Stockholm såsom bidrag till återuppbyggandet af det under kriget förstörda rådhuset i C. Orten, som 1914 hade 630 inv., men 1921 endast 44, är hufvudort i kantonen C. ^{H. J--dt. E. A--t.} Crassicornia, zool. Se Flugmyggor och Fönstermyggor. Crateromyces candidum, zool. Se Florsländor. Cravate [krava't], fr. Se Kravatt. *Crawford. -- 2. F. M. C. dog 9 april 1909 i Sorrento. Crawl [kr<over>å</over>'l], eng., idrottst., krål. Se Simidrott, sp. 565--566. Creanga [krea'ŋə], Ion, rumänsk författare, f. 1 mars 1837 i byn Humulesti i distriktet Neamtu, Moldau, d. 31 dec. 1889 i Iasi, där han genomgick ett prästseminarium och blef diakon, men sedan utbildade sig till folkskollärare och som sådan verkade till sin död. Sitt författarrykte fick C. 1876 genom beröringen med den i rumänska historien berömda föreningen Junimea (Ungdomen) och Titu Maiorescu (se d. o.), hvarefter han i dess organ "Convorbiri literare" och annorstädes 1877--86 publicerade folksagor, såsom Harap alb (Den hvita moren), Soacra cu trei nurori (Svärmodern med tre sonhustrur) m. fl. samt humoristisk-satiriska berättelser, såsom Ioan Roatasi Unirea etc. C., hvars skrifter samlades postumt (1890--92), räknas som den ursprungligaste och mest rumänske af sitt lands författare; populärast är måhända hans själfbiografiska skrift Amintiri din copilarie (Barndomsminnen; 1881). ^{Hj. P--r.} *Credner. -- 2. H. C. afgick 1912 från sin professur och från chefskapet för Sachsens geologiska undersökning samt dog 21 juli 1913 i Leipzig. Han var korresp. medlem af Geol. fören. i Stockholm (1889). -- 3. Rudolph C., den föregåendes broder, geograf, f. 27 nov. 1850 i Gotha, d. 6 juni 1908 i Greifswald, blef 1878 privatdocent i Halle, 1881 e. o. och 1891 ord. professor i geografi i Greifswald. Under vidsträckta studieresor egnade han sig åt den fysiska geografien, särskildt Nord-Tyskland och Östersjöområdet. Bland hans arbeten märkas Die deltas, ihre morphologie, geographische verbreitung und entstehungs-bedingungen (1878), Die reliktenseeen (1887--89) och Rügen, eine inselstudie (1893). Han stiftade 1882 i Greifswald Die geographische gesellschaft, hvars "Jahresberichte" han redigerade till sin död. ^{K. A. G.} Credo (lat., "jag tror"), en i jan. 1920 i Stockholm uppsatt månadsskrift med uppgift att tjäna de katolska intressena i Sverige och det öfriga Skandinavien. Den är "det samlingstecken, som förenar Sveriges och hela Nordens katoliker till gemensam försvarskamp för fädernas kyrka". Den redigeras af en af apostoliske vikarien utsedd kommitté (med B. D. Assarsson som nuv. ordf.) och har till ansvarig utgifvare P. Lindblom. Cree [kr<over>i</over>], indianfolk. Se Kri. Creektown [kr<over>i</over>'ktaun], stad. Se Kalabar. *Creil hade 10,359 inv. 1921. Staden besattes under Världskriget 2 sept. 1914 af tyskarna (1:a arméns högra flygel) efter en hård strid med fransmännen (6:e arméns högra flygel, som under återtåget mot Paris intagit en försvarsställning i linjen C.--Senlis, s. ö. om C.). ^{H. J--dt.}