183 Crémant-Croizette 184 Crémant [-ma7], fr. (af crémer, grädda sig), det lättaste af musserande viner. Se Champagne. Cremaster, zool. 1. Se F ] ä rilar, sp. 514. - 2. Den muskel, som i sädessträngen hos människan och andra däggdjur går till testikeln. 2. L-e. Cremastogaster, zool. Se M yror, sp. 108. * Crémer, W. R., dog 22 juli 1908. Se biogr, af H. Evans 1909. Cremifarnium. Se Kremsmiinster. Creo'philus maxillösus, zool. Se B r a c h e l y-tra. Suppl. *Crépy. - 2. C.-en-Laonnais, uttal: krepi-a-laånä. *Creusot, Le, hade 38,396 inv. 1921. 'Creutz. - 7. Om G. F. C. se vidare G. Castrén, "G. F. C." (1917), M. Lamm, "Upplysningstidens romantik", II (1918), och F. Book, "Essayer och kritiker 1917-1918" (1919). Creux harbour [krö7 hä^o]. Se S a r k. Crewe [krö7], earl af. Se Mil n e s 2. *Créve-cceur. Rasen finns afbildad å pl. till art. Höns. Qri, ind. myt. Se L a k s m i. Qri-Lalluji-Läl, indisk författare. Se Hindi, sp. 720. Crioceris, zool. Se Liljebaggar och Trädgårdens skadeinsekter, pl. II, fig. 13 o. 14. CrPstae CU7tis, anat. Se Hud, sp. 1195. af Cristiernins invalidinrättning. Genom testamente 1836 donerade kammarherren M. af Cristier-nin och hans hustru till minne af don förres fader, konteramiralen Harald af C. (se d. o.), den bredvid Gustafsberg utanför Uddevalla belägna, då till 5,000 rdr rmt taxerade egendomen Norra och Södra Bodele (30Y2 tid) till en invalidinrättning, bärande amiral af Cristiernins namn, "där K. M:ts flottas blesserade, utfattige eller ålderstigne befäl, underbefäl och manskap skola åtnjuta fri bostad, vård och underhåll". I öfverensstämmelse med donatorernas önskan förklarade K. M:t, att invalidinrättningen icke skulle träda i verksamhet, förrän dess samlade tillgångar medgåfve såväl uppförandet af erforderliga byggnader som underhållet ai några invalider. Donationen förvaltas af direktionen öfver flottans pensionskassa (se d. o.) och hade vid 1921 års utgång em behållning af 284,277 kr. 1919 restes på donatorernas invid Bodele belägna grafvar en minnessten, hvartill medel insamlats bland flottans personal af alla grader. C. K. S. Cristöbal [-ståval], hamn i Panamakanalzonsom-rådet, vid kanalens mynning i Atlanten, jämte Balboa den viktigaste transitoplatsen vid kanalen. Cristoballt, miner., en modifikation af kisel-syran i kristalliserad form, bildaaide hvita kristaller af oktaedrisk habitus, troligen bestående af tetra-gonala delar, hvilken funnits som sällsynthet i lavabergarter. Cristobaliten är den modifikation af kiselsyran, som är mest beständig vid höga temperaturer från 1,340° till dess smältpunkt 1,625°. Cristobalit bildas vid upphettning af kvarts till högre temperaturer, t. ex. i ugnar, där kvarts-haltiga utfodringar användas, såsom dinastegel (se d. o. Suppl.). K. A. G. Cristofano [-stårfanå], Francesco di. Se Franciabigio. Crivoscie, italiensk stafning ai K rivö si j e (se d. o.). *Croce, B., har vidare författat större verk om G. Vico (1913), Karl Marx' lära (1914), Hegels filosofi (1915) och logiken (1917), en Teoria e storia della storiografia (1916, 2:a uppl. 1920; tysk uppl. redan 1915), Storia della storiografia italiana nel secolo decimono (2 bd, 1921) och Goethe (s. å.). I juni 1920 vardt han undervisningsminister, men . afgick juni 1921 med ministären Giolitti. Se H. W. Carr, "The philosophy of B. C." (1917), och R. Piccoli, "B. C." (1922). R-n B. Croce [kråtje], P a öl o della. SePassio-nisternas orden. *Crocodilus, zool. Se äfven Pansarkrokodilen. Crocoidese, bot., underfam, af fam. Iridacece, utmärkt däraf, att blommorna sitta ensamma eller flera axillära omkring en terminal toppblomma. De smala bladen äro icke ridande. Hit hör släktet Crocus. G. L-m. *Crofts, E., dog 20 mars 1911. Crohns, Hjalmar Johannes, finländsk historiker, f. 25 juni 1862 i Heinola, blef student 1881, filos, doktor 1894, docent i allmän historia vid Helsingfors' universitet 1895, e. o. professor 1907 och professor 1916. C. bedref arkivforskningar i Stockholm, Paris och Tyskland 1889-91 samt biblioteksstudier i München, Paris, Rom och Berlin 1902-07, delvis med Rosenbergskt stipendium. Han har utgett Sveriges politik i förhållande till de federativa rörelserna i Tyskland i650-1658 I-II (i "Bidrag till kännedom af Finlands natur och folk" 57, 61, 1894, 1901). Därefter följde, från 1904, en lång rad afh. från medeltidens kulturhistoria, särskildt om kvinnans ställning, publicerade företrädesvis i Finska vet. socrs "Öfversikt" och "Acta". Fristående har utkommit Zwei förderer des hexenwahns und inre ehrenrettung durch die ultramontane wissenschaft (1908). T. c. Croisilles [kroasi7j], by i franska dep. Pas-de-CaJais, 12 km. s. ö. om Ärras. 782 inv. (1921). Under Världskriget besattes byn 29 sept. 1914 af tyskarna (6:e armén, kronprinsen af Bajern). Den återtogs dock af de allierade (3:e engelska armén, Al-lenby) 8 april 1917 under slaget vid Ärras och förblef sedermera i engelsmännens våld under det följande ställningskriget, då häftiga strider, särskildt 16-17 juni s. å., utkämpades om dess besittning. Under tyska offensiven mot Amiens på våren 1918 återeröfrades C. 22 mars af tyskarna (17:e armén, 0. von Below), men 28 aug. s. å. återtogs byn ännu en gång af engelsmännen (3:e armén, Byng). Jfr Världskriget, sp. 169, 218, 235 och 240. H. J-dt. *Croisy, Onésime Aristide, dog 6 nov. 1899. Croix d'Hins [krwa7 dä7], en 18 dec. 1920 invigd fransk radiotelegrafstation (äfven kallad Station La Fa y et t e), 23 km. s. ö. oni Bordeaux, en af de största i världen. Croix rouge [kro>a7 röj], La, fr., Röda korset, sammanslutning för frivillig sjukvård i fält. Se S j u k v å r d, sp. 729 ff. och i Suppl. Croizette [krwasä^tt], Pauline Marie. Se Durand, Charles, sp. 1103.