199 Cuyabå-Cykliska föreningar 200 .Cuyabå.hade 33,678 inv. (1920). Cuyo, provinser. SeMendoza 1. Cuyp [köjp], holländsk målarfamilj. Se C u i j p. *Cuypers, P. J. H., dog 3 mars 1921 i Koer-mond. Cuza, A. I., rumänsk furste. Se Kusa, A. I. *Cyanamid. Se vidare Karbidk v af ve. Om natriumcyanamid se C'y a n kalium. Suppl. Cyanin (af grek. kyafneos, blå), kem., det blåa, af Willstätter och Everest i ren form framställda och undersökta färgämnet i blåklint (jfr A n t o-k y a n e r. Suppl.). I form af rödt salt med syror förekommer cyanin äfven i rosor. Det är en glykosid och spjälkas af saltsyra i glykos och c y a n i d i n,_C15 H10 06. K. A. V-g. Cyankakodyl, kem. SeKakodyl. *Cyankalium och Cy ann atrium, kem. Sedan 1890 ha cyanider af alkalimetallerna fått en alltjämt stigande användning för extrahering af guld- och silfvermalmer enligt Mac Arthurs och Forrests cyanidprocess (jfr Guld, sp. 581, och Silfver, sp. 481). Härigenom har tillverkningen af dessa cyamider växt ut till en storindustri, hvars betydenhet framgår t. ex. däraf, att 1912 ensamt Tyskland exporterade 7,600 ton cyankalium och cyannatrium, till ett värde af 9,4 mill. mark. Oftast används cyannatrium, hvilket hufvudsakligen tillverkas dels syntetiskt af natriummetall, ammoniak och kol, dels ur gaser, som erhållas vid torrdestillering af melassdrank. Vid den förra metoden upphettas i en järndegel träkol och metalliskt natrium under inledning af ammoniakgas, vid en temperatur af 500-600°. Härvid bildas först, genom inverkan af natrium på ammoniak, natrium-amid, NaNH2, som med kolet ger natriumcyanamid, Na2 N2 C, h varur genom fortsatt inverkan af kol slutligen bildas cyannatrium, enligt reaktionsformeln Na N2 C + C = 2 Na CN. Processen ger ett nästan kvantitativt utbyte af ett mycket rent cyannatrium. Enligt den andra metoden fås cyannatrium ur en eljest värdelös biprodukt vid till-verknimgen af sprit ur melass. Den därvid erhållna dranken intorkas och torrdestilleras i retorter af lergods. De bildade gaserna, som innehålla stora mängder af ammoniak, metylamin (CH3 NH2) och trimetylamin ((CH3)3N), uppkomna ur melassens halt af betain o. a. organiska aminoföreningar, ledas genom till 1,000° upphettade kanaler, hvarvid metyl- och trimetylaminet sönderfalla under bildning af cyanväte. Den sålunda "cyaniserade" gasen håller 10 proc. cyanväte och 5-8 proc. ammoniak. Sedan man med utspädd svafvelsyra absorberat ammoniaken, förarbetas cyanvätet till cyannatrium medelst natronlut. Efter denna metod kam man således förädla det kväfve, som sockerbetorna urspr, upptagit ur åkerjorden och som annars skulle gått förloradt, till de två värdefulla produkterna ammoniak och cyannatrium. K. A. V-g. Cyanothrichit Glocker (grek. kya'neos, blå, och thrix, hår), miner., blå, tradiga kristaller af koppar-aluminium-sulfat. A. Hng. Cyanotisk muskotnötlefver, med. Se Lefver-sjukdomar, sp. 29. Cycadofilicäles, löt., detsamma som pteri-dosp e rm er (se d. o.). Cyclolobeae, bot., afdelning af fam. Cheno-podiacea, utmärkt däraf, att embryot är ring- eller hästskoformigt och omfattar fröhvitan. Familjens andra afdelning, Spirolobece, har spiralformigt embryo; här saknas fröhvita eller, om den finns, är den delad af embryot i två delar. Alla svenska chenopodiaxiéer utom Suceda och Salsola höra till den första afdelningen. G. L-m. Cyclo'pidae, zool. Se Loppkräftor. Cyclopsittaeidse, zool. Se Papegojor, sp. 1487. Cyclorapha (Cyclorhapha), zool. Se Kött-flugor, Lusflugor, Parasitflugor och Styngflugor. Cycloturus dida^tylus, zool. Se Myrslokarna och Myrsloksläktet. Cydweli. Se Kidwelly. "Cygnaeus. - 3. G. A. C. dog l april 1907 i Åbo. Cykel, geol. o. geogr., har användts i sammanhang med sådana teorier, där man i de oinbildningar, som ega rum på jordytan, antingen velat se en periodicitet i de försiggående processerna och möjligen äfven i de verkande krafterna, eller också, och kanske företrädesvis, fäst sig vid det oafbrutna förloppet af en lagbunden ombildningsprocess från dess början och till dess slutliga resultat. Särskildt har termen fått betydelse i den amerikanske geografen W. M. Davis' (se d. o. Suppl.) teorier och åskådningssätt (se äfven Geomorfologi. Suppl.), där han genom införandet af begreppet cykel i geografien inför och betonar ett genetiskt åskådningssätt. Han bedömer ett landskap efter den grad af utveckling, som det uppnått vid den ifrågavarande tidpunkten, och använder därvid vanligen för de olika stadierna beteckningarna: ungdom, mogmad och ålderdom. För den utveckling, som landskapet undergår, och de ombildningsprocesser, som det är underkastadt, uppställer Davis 6 olika cykler, inom hvilka dessa processer försiggå, nämligen: 1) den fluviala erosionscykeln, 2) de strukturella, och 3) de vulkaniska formerna samt 4) den arida, 5) den glaciala och 6) den marina cykeln. Af de olika cyklernas fullständiga afslutande eller afbrytandet af en cykel därigenom, att en annan tar vid i stället, betingas landskapets totalutveckling och historia. Af de cykler, som nämnts, är för jordytans form den fluviala erosionscykeln den viktigaste, som genom sin inverkan fullständigt ombildar berglandskapet och slutligen denuderar ned detsamma till ett peneplan (se d. o. Suppl.). K-A- G- *Cykladerna. Af de forna turkiska C. skulle enligt freden i Sévres (10 aug. 1920) Astropalia tillfalla Italien samt Syrina och Karpathos Grekland. Den grekiska nomos C. hade 122,347 inv. 1920. Cykliska former, mus., beteckning för de större instrumentalmusikformer, som bestå af flera inom sig afslutade och på samma gång sinsemellan ideellt sammanhörande satser, näml. sonaten, symfonien, konserten, kvartetten, kvintetten o. s. v. Till cykliska former räknas ock mindre egentligt sviten och liknande äldre sammanställningar af danser o. d., där satsernas följd är mera lös och icke afsedd att försinnliga en idé. E. F-t. * Cykliska föreningar. Om alicykliska föreningar se d. o. Suppl.