för det första luftförsvarsministeriet (air board) och juli s. å. led. af kabinettets krigskommitté. I ministären Lloyd George blef han dec. 1916 lordpresident och öfverhusets ledare samt en af det mäktiga krigskabinettets fyra medlemmar. Han efterträdde okt. 1919 Balfour som utrikesminister, höll sig neutral under striden om regeringskoalitionens upphörande hösten 1922 och innehar utrikesministerposten äfven i ministären Bonar Law. C. har som utrikesminister främst egnat sin uppmärksamhet åt orientpolitiken. Efter Lloyd Georges fall 1922 blef C. mera obestridd ledare af utrikespolitiken, enär det då blef slut på den af utrikesministeriet betänkligt oberoende, stundom rätt äfventyrliga politik, som åren närmast förut bedrifvits från premiärministerns sekretariat. C. var på konferensen i Lausanne nov. 1922--febr. 1923 den verklige ledaren af de allierades nya fredsunderhandlingar med Turkiet och visade därvid mycken ihärdig fasthet, dock utan att kunna förmå de turkiska ombuden att underteckna de allierades förslag till fredstraktat. -- C. är sedan 1907 kansler för Oxfords universitet, blef 1908 led. af British academy och var 1911--14 president i Royal geographical society. Bland C:s senare skrifter märkas Principles and methods of university reform (1909), Modern parliamentary eloquence (1913) och Subjects of the day (1915). -- C:s fader, lord Scarsdale, afled 1916 och hans första hustru, Mary Leiter, 1906. V. S-g. Curzon [kyrså"'], Emanuel Henri Paren t de, fransk musikskriftställare, f. 1861 i Le Havre, arkivarie vid stadsarkivet i Paris, har från 1889 medarbetat i "Gazette de France" och större musiktidskrifter samt författat bl. a. biografier öfver Schubert (1899), Grétry (1908), Meyerbeer (1910), Mozart (1914) och Rossini (1921), hvarjämte han öfversatt Mozarts bref (1888, 1898) och Schumanns valda skrifter (1894, 1898). E. F-t. Cushion [ku7 J n], eng., gummiring med luftkanal (för velocipeder). Cuspäria Humb., löt., ett släkte af buskar och träd, hörande till fam. Rutacece, underfam. Rutoi-dett, med 20 arter i tropiska Syd-Amerika. Blommorna äro mer eller mindre zygomorfa, med kort pip, frukten är en klyffrukt med från början fria delfrukter. C. trifoliata i Colombia är angostura-barkens moderväxt. <*. L-m. Cu'ssykaka, fcofcfc., efterrätt af smör, socker, ägg, rismjöl, maraschifnolikör, mandel och sylt; den glaseras ofta. *Cust, R. N., dog 28 okt. 1909. Custodia honetta, jur. Se Politisk förbrytelse. Custom [ka'stm], eng., tull. - C.-house [-ha-Vs], tullhus. Cut-away [ka^-aoéi], eng., jakett med starkt af rundade framskört. Cutter [ka'to], Charles Ammi, amerikansk biblioteksman, f. 1837, d. 1903, var 1869-93 bibliotekarie vid Boston Athenseum och sedan vid Forbes-biblioteket i Northampton, Mass. C. utarbetade förträffliga katalogiseringsregler och klassifika-tionssystem för böcker (se hans Expansiv e classi-fication, 1891 ff., m. fl. arbeten). Cuvée [kyve], fr. (af cuve, kar), innehållet i ett vinkar. Se Champagne. *Cuvier, Georges. Se vidare Djur, sp. 562, och Zoologi, sp. 841-842. - 2. Fre der i c C., den föregåendes broder, zoolog, f. 27 juni 1773 i Montbéliard, d. 25 juli 1838 i Strassburg, var professor och föreståndare för den jämförande anatomiska institutionen i Jardin des plantes i Paris. C. utgaf uppmärksammade arbeten öfver däggdjuren, såsom Sur les dents des mammiféres comme caractéres zoologiques (1823-24) och Histoire naturelie des mammiféres (tills, med E. Geoffroy Saint-Hilaire, 1820-42). 2. L-e. Cuvie'ra Koel., bot., grässläkte, nära släkt med Hordeum och Elymus. I lundar och på skogsängar i södra Sverige förekommer 0. europcea (Elymus europceus, Hordeum europceum), skogskorn, sällsynt. Det är ett spensligt, tufvadt, till meterhögt gräs med slaka, tunna blad. G. L-m. Cuvilliés [kyvilie], Jean F ra n 901 s de, fransk-tysk arkitekt, f. 1695 i Soignies i Hainaut, d. 1768 i Munchen, blef omkr. 1706 upptagen af kurfursten Max Emanuel af Bajern, då denme, för-drifven från sitt land, vistades i Frankrike. Efter fredsslutet 1715 följde C. med kurfurstens hof till Munchen. Han var till en början "kammardvärg", men uppfostrades i sällskap med unga adelsgossar, ämnade bli fortifikationsofficer, blef fänrik 1717, men öfvergick till arkitekturstudier för J. Effner och under en tids vistelse i Paris 1720 för Blondel. I Munchen blef han hofbyggmästare 1725 och intog snart en ledande ställning i Bajern, där han avancerade till förste byggnadsdirektör 1763. Paris besökte han andra gången 1754-55 och lärde då känna rokokostilen i dess sista fas, den gryende "style Louis XVI". I södra Tyskland införde C. den tidigare rokokon, "genre rocaille". Hans förnämsta och mest representativa verk äro Karl YII:s våning, "Reiche zimmer" i slottet i Mimenen, som totalt nyinreddes efter en brand 1729 (det används nu som "Residenzmuseum"), det lilla lustslottet Amalienlurg i parken vid Niimphenburg (1734 -39) och Residenztheater i Munchen (1750-53), en af de mest praktfulla och smakfulla festsalarna i Tyskland. Till hans tidiga arbeten höra hans andel i utsmyckandet af slottet Briihl i samarbete med M. Leveilly 1728-30, hans ritningar till det närbelägna lilla lustslottet Falkenlust (1729), ett af hans sista verk är fasaden och delvis den inre dekoreringen af Tealinkyrkan i Munchen, där han afslutade den aflidne arkitekten E. Zuccalis ritningar med fyndiga ämdringar "i klassiska former, men h. o. h. i rokokons anda". I flera privatpalats i Munchen gör sig C:s smak gällande. Han skapade med ymnigt flödande fantasi och formell idérikedom. I hans slottsinteriörer breda sig ornamenten i lekfull frihet och i smidig elegans i ständigt nya formförbindelser öfver väggytor och tak. Att han på tysk grund förde den franska rocaille-stilen till dess fulländning, räknas honom i Tyskland till stor förtjänst. Han förde stilen i alla händelser längre, än hans franska medtäflare funno förenligt med den mest förfinade smak. "Hans rokoko står närmare tysk känsla." - C. samlade och utgaf i kopparstick en stor mängd arkitekturritningar och ornamentsmotiv, en samling, som fortsattes af hans son med samma namn (f. 1731, d. 1777), som gick i faderns fotspår och utöfvade liflig verksamhet. G-g N.