Da, kin.-jap., hästbörda, vikt = 36 kvamme = 135 kg. Jfr Japan, sp. 1279. *Daae, Ludvig Ludvigsen, dog 17 mars 1910 i Kristiania. Dabb (Läskdabb), som används vid läsk-ning af bläckskrift, är ett nedtill rundadt stycke af trä eller annat material, förenadt of vantill genom en skruf med en platta. I springan mellan de båda styckena instickes afpassadt läskpapper, som sluter omkring den rundade delen och fasthålles därigenom, att de båda styckena med skruf ven pressas mot hvarandra. Daber, stad i preussiska reg.-omr. Stettin vid den torrlagda Daber see (med pålbyggnader och rester af vendisk by). 2,134 inv. (1919). D'Abernon [dä^non], lord. Se Vincent 2. *Dacca. -- 3. I D. inrättades 1919 ett universitet för Bengalen. 1905-12 var D. hufvudstad för dåv. prov. East Bengal and Assam. 108,551 inv. (1911). Dacelo gigas, zool, jättekungsfiskaren 1. jättefiskaren. Se Kungsfiskare, sp. 258. Dacryomycetineae, bot. Jfr Hymenomycetes. Dactylis caespitosa, bot., tussokgräset. Se Falklandsöarna. Dadaism, ett slags konst- (och litteratur-)riktning, uppkommen omkr. 1917, i Italien, Frankrike och Tyskland, benämnd efter det lilla barnets "urljud" dada, som tjänar till symbol för det ursprungligaste och intensivaste förhållandet till den omgifvande världen. Dadaismen, en till det yttersta drifven barnslighet i framställningssättet, vill upphäfva hvarje förbindelse mellan tanken och uttrycket, ställer sig fientlig till den tidigare konsten och litteraturen samt har äfven antagit revolutionärt kommunistiska samhällsåsikter. Dadaistutställningar ha egt rum här och där på kontinenten. Se R. Huelsenbeck, "En avant Dada. Eine geschichte des D." (1920). Jfr Naivism. Suppl. R-n B. Dadelplommon, bot., namn på de svartblåa frukterna af Diospyros Lotus, ett i Medelhafsområdet odladt, från östra Asien härstammande, 5 m. högt träd. G. L--m. Dadler (Dattler), Sebastian, tysk medalj-gravör, f. 1586 i Strassburg, d. 1657 i Hamburg, var verksam flerstädes i Tyskland (bl. a. i Dresden, Niirnberg, Berlin och därefter mestadels i Hamburg). Bland hans medaljer, som ega stora tekniska förtjänster, äro flera egnade åt samtida furstar och politiska personligheter. En medalj öfver Gustaf II Adolf återges i art. Medalj, pl. II, fig. 6. G--g N. *Daelman, Frédéric, dog 1911. Daemonorops, bot. Se Drakblod. Dafni, kloster 7,5 km. v. om Aten, vid "heliga vägen" mellan Aten och Eleusis, fordom (till 395 e. Kr.) ett Apollontempel, grundlades på 400-500-talet. De frankiske hertigarna af Aten begrofvos i D. Se G. Millet, "Le monastére de Daphni" (1899). *Dagaflöning utgick fr. o. m. 1916 för officerare och underofficerare jämte vederlikar vid armén så. som för garnisonerade trupper sagdt är. Fr. o. m. 1921 har den bortfallit (ingår i lönen), äfven för fast anställdt manskap. Beväringsmans dagaflöning, kallad penningebidrag, utgör 50 öre, under reservtrupps- och landstormsöfning högre belopp, hvartill i vissa fall kommer förhöjning, kallad penningetillskott. C. O. N. Dagali, socken i Nore pastorat, Buskerud fylke, Norge, bildas af en vacker fjälldal högst uppe i Numedal på gränsen till Hallingdal och vattnas af Numedals-Laagen. 374 inv. (1922). D. har förbindelse med Gjeilo station på Bergensbanan, i n., samt med Numedal och Kongsberg, i s. K. G. G. *Dagbladet, norsk daglig tidning, utgafs af L. Holst fr. 1883 t. o. m. 1898 (ej 1904), därpå af bl. a. A. T. Omholt (1899-1904) och H. Volckmar (1907--15). Från 1915 utges den af Einar Skavlan. *Dagen. -- 2. 1913 bildades ett särskildt bolag för fortsatt utgifning af tidningen. Den flyttades 1916 till Malmö, där den under namn af Skånetidningen Dagen af ännu ett nytt bolag, "Skånetidningen Dagens a.-b.", utgafs, tills den med utgången af 1920 nedlades. *Dagens nyheder. K. Karstensen, som sedan 50 år varit tidningens redaktör, dog i febr. 1922. Den räknar alltjämt en ganska vidsträckt läsekrets. E. Ebg. *Dagens nyheter. Som tidningens chefredaktör