209 Dagens press 210 kvarstod till 1921 års utgång 0. v. Zweigbergk; den ekonomiska ledningen innehades 1907-11 af H. Koppel och skötes från 1911 af kapten S. Dehlgren, som 1912 också blef bolagets verkställande direktör och efter v. Zweigbergks afgång äfven öfvertog chefredaktörsbefattningen. Redaktionell chef och ansvarig utgifvare var 1910-23 nuv. professorn i Köpenhamn Anton Karlgren, teknisk direktör och biträdande ekonomidirektör är från 1920 T. Roxendorff. Redaktionssekreterare är från 1917 G. Schultz, utrikesredaktör från 1918 J. Wickman, ledare för den kulturella afd. T. Fogel-qvist från 1920, teater- och delvis litteraturkritiker sedan 1905 Bo Bergman, musikkritiker alltjämt V. Peterson-Berger. Konstanmälare var 1900-12 G. Nordensvan, efterträdd af K. Asplund och 1921 af T. Hedberg. Bland personer, som under de senaste årtiondena varit fästa vid tidningens redaktion, må i öfrigt nämnas: inom redaktionsledningen G. Hsegerstolpe (nattredaktör sedan 1903), J. Brag f notischef till 1918), I. Ljungquist (notischef och chef för nationalupplagan sedan 1919), på den politiska afd. E. Rosenborg och S. Brandell, på kulturella afd. J. Landquist och C. A. Bolander, på den allmänna redaktionsafd. fru Elin Brandell (sign. "Regan"), E. Nyblom ("Mac"), G. Paulson (vers-kåsör, "Den blyge"), 0. Rydqvist ("Åbergs-son"), B. Carlsson ("Celestin"), på idrottsafd. U. Salchow och D. Jonason, som tecknare C. Jacobson. 1922 upptog tidningens redaktionslista 49 fast anställda medarbetare i Stockholm (hvaraf 9 korrekturläsare); därtill kom ett flertal platsredaktörer och korrespondenter i landsorten och utlandet. I politiskt afseende har D. N. efter unionsbrottet fullföljt sin kamp för införande af det parlamentariska styrelsesättet på allmänna rösträttens grund med bevarande af riksdagens centrala ställning i statslifvet. Därvid kom tidningen en tid i ett ganska starkt framträdande motsatsförhållande till den andra Staaffska regeringen, hvars chef anslöt sig till den engelska doktrinen med hufvudvikten lagd på kabinettet. Under försvarsdebatterna förordade tidningen ett effektivt, demokratiseradt försvar inom ramen för landets ekonomiska bärkraft. Den har konsekvent vidhållit sina frihandelstraditioner. I nykterhetsfrågan har tidningen lämnat sitt stöd åt det individuella kontrollsystemet (se I. Bratt. Suppl.). I utrikespolitiskt afseende har D. N. verkat för samförstånd mellan de nordiska länderna, inberäknadt Finland, och gillade icke Alandsaktio-nens skärpning under den första Brantingska ministären. Under Världskriget häfdade tidningen en orubblig neutralitetspolitik, samtidigt som den icke dolde sina sympatier för de allierade, och har efter fredsslutet verkat för aktiv svensk fredspolitik inom Nationernas förbund. - På den allmänna journalistikens område har D. N. ådagalagt bl. a. stor snabbhet och fyndighet i nyhetsanskaffningen mycken uppfinningsrikhet i fråga om originella och intressanta uppslag samt förmåga att träffa publikens smak. Beträffande det journalistiska stoffets bearbetning och uppställning har D. N. i Sverige infört en rad nyheter, t. ex. rubrikernas utarbetning efter vissa enhetliga grunder, första sidans apte-ring till en paradsida o. s. v. Andra journalistiska grepp af D. N. äro t. ex. det regelbundna behand- landet af dagshändelserna äfven i humoristisk form på vers och i skämtbild, det utsträckta samarbetet med allmänheten i fortlöpande diskussioner och i pristäflingar, idrottstextens afskiljande till en särskild fristående afdelning o. s. v. Samtidigt har D. N. i vårt land infört s. k. praktisk journalistik genom insatser på olika verksamhetsområden, så t. ex. startande af barnbespisning (1908), insamling för egnahemsverksamheten (1909), inrättande af s. k. dagskoloni för barns och mödrars sommarvistelse någon vecka i skärgården (från 1913; sedan 1916 mottar tidningen i en för ändamålet inköpt villa på Tynningön årligen 500-600 kolonister till hvar-dera en veckas landtvistelse), beredande af landt-vistelse åt fattiga stockholmsbarn i goda landthem (1918-20), anordnande af s. k. systugor och lyse-stugor (under kristiden) samt platsförmedling för arbetslösa handels- och kontorsanställda (1920-21) m. m. Vidare har D. N. gjort praktiska insatser inom idrotten genom anordnande af flygtäflingar, konstflygningsuppvisningar, simtäflingar, fotlöpningar och fotbollsturneringar med utländska och svenska lag. Dessutom har tidningen låtit anställa hushållsexperiment och anordnat julskylt-ningstäflingar och utställningar (bl. a. exposition af Thielska galleriet vid Göteborgsutställningen 1923). Utom de båda dagliga upplagorna utges fr. o. m. 1911 en halfveckoupplaga. Fr. o. m. 1919 åtföljes söndagsnumret af en särskild 8-sidig, rikt illustrerad söndagsbilaga, tryckt i djuptryck. Under Olympiska spelen 1912 utgafs en engelsk aftonupplaga, Stadion edition. Tidningen innehöll år 1922 23,135 spaltmeter text, 18,374 meter annonser (i alla tre upplagorna). 1922 utgjorde medelupplagan för stockholmsuppl. på hvardagar 77,000 exemplar, på söndagar 105,000 exemplar, för national-uppl. hvardagar 17,000 ex., söndagar 20,000 ex., för halfveckouppl. 10,000 ex. Arsprenumera-tionspriset utgör nu (1923) för tidningens tre upplagor (hufvudstads-, national-, halfveckouppl.) resp. 36, 12 och 4,öo kr.; lösnummerpriset utgör 15 öre (söndagar 20 öre; national- och halfveckouppl. 10 öre). Som affärsföretag har tidningen tagit allt större dimensioner. Inkomster och utgifter balanserade 1912 med 1,198,000 kr., 1922 med 4,624,000 kr. Årsvinsten steg 1922 till 936,000 kr., och utdelningen på aktier var då 15 proc. Aktierna (2,000 å 1,000 kr.) voro 1922 fördelade på 107 händer. Tidningens tryckeri eger (1923) två 64-sidiga dubbelbreda fyrarullsrotationstryckpressar, dess sätteri har 10 sättmaskiner, hvaraf tre 1922 anskaffade 8-magasins Linotypemaskiner äro de första i sitt slag i Europa. D. N. har sedan 1907 egen klichéanstalt, som samtidigt tillverkar klichéer för ett stort antal illustrerade tidningar. Antalet af vid företaget anställda personer utgjorde 449 enligt tidningens matrikel för 1922. Material rörande tidningens historia finnes i det till dess 50-årsjubileum utg. festnumret 23 dec. 1914. A. Kgn. Dagens press, daglig aftontidning i Helsingfors, uppstod 1914 genom sammanslagning af Gustaf Mattssons "Dagens tidning" och den under Axel Lilles auspicier stående "Nya pressen". Lille blef hufvudredaktör. "Dagens press" förenades i sin tur i slutet af 1921 med den lilla pigga "Svenska tidningen" till "Svenska pressen". T-C.