och en mängd uppsatser i Nordisk familjebok. D. redigerade 1908--15 Sveriges pomologiska förenings årsskrift. H. J. Dft. Dahl, Hjalmar Olivier, högskolelärare, turbinkonstruktör, f. 20 jan. 1881 i Hedemora landsförsamling, Kopparbergs län, student 1899 och filos, kandidat 1900 i Uppsala, genomgick Tekniska högskolan och Bergshögskolan 1900--04 samt idkade samtidigt studier vid Stockholms högskola 1900--02. D. verkade därefter som lärare vid Filipstads bergsskola 1904--07 och 1912--14. Under mellantiden 1907--12 hade han anställning som turbinkonstruktör hos A.-b. Finnshyttan. 1913 förordnades D. att vid Tekniska högskolan uppehålla professuren i läran om vattenmotorer och blef 1914 ord. innehafvare af denna professur. Han har vidare vid samma högskola uppehållit professuren i bergsmekanik 1914--15 samt till viss del äfven 1915--17 och viss del af professuren i hyttmekanik 1917--18. D. utöfvar äfven omfattande konsultativ verksamhet och har gjort sig känd som skicklig turbinkonstruktör. Han var 1914--17 redaktör för "Teknisk tidskrifts" afd. för bergsvetenskap och har publicerat uppsatser, särskildt rörande turbintekniska frågor, i "Järnkontorets annaler" m. m. samt författat artiklar i Nordisk familjebok. D. är led. af Ing. vet. akad. (1919). Fmn. Dahl, Viggo, dansk arkitekt, f. 3 dec. 1860 i Köpenhamn, var elev af arkitekterna H. B. Storck och M. Borch, är verksam i Köpenhamn, har gjort ritningar till privathus och villor där och i stadens omnejd och har med fin smak och stilkänsla restaurerat landtslott och herrgårdar. G--g N. Dahl, Kristian, dansk tidningsman, f. 29 mars 1861 i Gimsing nära Struer, blef journalist 1884, var samtidigt 1885--87 skådespelare vid Folketheatret i Köpenhamn och är sedan 1888 medarbetare i "Politiken". D. har inlagt stora förtjänster om de danske tidningsmännens organisation, är ordf. i Journalistförbundet från 1905, i Danske journalisters fsellesrepresentation från 1918, i Pressens faellesraad och i Journalistföreningen från 1919 och dansk medlem i styrelsen för de nordiska pressmötena. Han har skrifvit Edison, hans liv og hans opfindelser (1899). V. S--g. Dahl, Frantz Johannes, dansk rättslärd, f. 25 okt. 1869 i Köpenhamn, blef 1892 juris kandidat och 1896 anställd vid kultusministeriet, byråchef där 1910, statsrådssekreterare 1916 och e. o. professor i rättsvetenskapens historia vid Köpenhamns universitet 1919. Han utgaf 1902 en edition af strafflagen (4:e uppl. 1918) och har skrifvit många afh. i in- och utländska tidskrifter, Juridiske profiler (1920) m. m. Han är sedan 1910 ordf. i ortsnamnskommissionen. E. Ebg. Dahl, Svend, dansk biblioteksman, f. 24 sept. 1887, tog skolämbetsexamen 1914, hade 1907 blifvit assistent och 1911 underbibliotekarie vid k. biblioteket i Köpenhamn och utnämndes 1920 till biblioteksinspektör. Han har utarbetat förteckningen "Bibliotheca zoologica danica 1876--1906" (1910) m. fl. bibliografiska verk, redigerat "Haand-bog i bibliotekskundskab" (1912; 2:a uppl. 1916) och skrifvit Dansk biblioteksförer (1915), Forsög til en ordbog for bogsamlere (2:a uppl. 1919) m. m. samt utger sedan 1917 "Aarbog for bogvenner" och sedan 1918 med P. Engelstoft "Dansk biografisk haandleksikon". E. Ebg. Dahlander, Robert, ingenjör, ämbetsman, son till den i hufvudarbetet omnämnde G. R. D., f. 9 juni 1870 i Göteborg, utexaminerades 1890 från Tekniska högskolans afd. för väg- och vattenbyggnadskonst samt innehade, efter en kortare tids tjänstgöring å väg- och vattenbyggnadsdistriktet och utländska studieresor, anställning hos firman Maschinenfabrik Oerlikon i Schweiz 1891-93 och kom därmed att definitivt egna sig åt det elektro-tekniska facket. 1893--1902 var han anställd vid ASEA i Västerås, där han snart blef chef för bolagets nybildade afd. för elektriska banor och andra transportanordningar. Till denna tid hör bl. a. hans uppfinning för hastighetsreglering vid induktionsmotorer medelst polomkoppling. Genom föredrag vid teknikermöten bidrog D. att göra frågan om elektrifiering af statsbanorna först aktuell, verkställde 1902 på uppdrag utredning härom (Utlåtande är publiceradt i "Tekn. tidskr." 1903), hvarefter han engagerades som Statens järnvägars sakkunnige i hithörande frågor och 1905--07 förtjänstfullt ledde försöken med elektrisk järnvägsdrift (se Elektriska järnvägar, sp. 254), öfver hvilka han utgaf en utförlig berättelse (tr. 1908; öfv. till ty. och ry.). Sedan riksdagen beviljat 5 mill. kr. till inköp af vattenfall för järnvägsdrift, omhänderhade D. äfven hithörande ärenden. D. kallades till chef för den 1908 inrättade särskilda byrån för elektrisk drift i Järnvägsstyrelsen, men antog s. å. befattningen som direktör för Stockholms gas- och elektricitetsverk. Under D:s öfverledning ha hufvudstadens såväl gas- som elektricitetsverk undergått mycket omfattande utvidgningar och förändringar. Här må erinras endast om anläggningen af vattenkraftverket vid Untra och Värtagasverkets utrustande med kammarugnar. D. har verksamt arbetat för Svenska teknologföreningens utveckling, tog initiativet till dess första årsmöte 1907, var föreningens ordf. 1910--11 och organiserade det första svenska elektrikermötet 1905. D. har vidare varit ordf. i Sv. kommunaltekn. föreningen (1912--16), var en af stiftarna af Svenska gasverksföreningen (1915) och har sedan varit dess ordf. samt är äfven (sedan 1914) ordf. i Svenska elektricitetsverksföreningen. -- Han har publicerat ett flertal uppsatser i facktidskrifter. Fmn. Dahlberg, Knut, ämbetsman, f. 23 maj 1877 i Malmö, juris kandidat i Lund 1900, blef stadsnotarie 1908 och rådman 1913 i Malmö. Han insattes i inkorporations- (1913) och stadsplane- (1916) lagstiftningskommittéerna och folkhushållningskommissionen (1916; vice ordf.) samt var chef för jordbruksdep. i Swartz ministär (30 mars--19 okt. 1917) och konsultativt statsråd först i De Geers. sedermera i O. von Sydows ministär (27 okt. 1920--30 okt. 1921). Sedan 1922 är D. vice verkställande direktör i Aktiebolaget Svenska handelsbanken. *Dahlbergh. 1. E. D. Se G. Björlin, "Karl X Gustaf och E. D. vid öfvergången af Stora Bält" (1921), hvari han vill bevisa, att D. ej spelat den hufvudroll vid företaget, som tilldelats honom. Mot Björlins skrift har L. W:son Munthe tagit till orda i "Tidskrift i Fortifikation" 1922. D:s byst aftäcktes 1915 i Karlskrona, och hans bild står