bredvid Karl X Gustafs på den senares staty i Uddevalla (se d. o., sp. 825 och fig. 6). -— 2. A. M. D. Uppgiften, att D. (som skref sig Dahlberg) skulle ha varit brorson till D. 1, är hämtad från stadsmajorens själfbiografi (ny uppl., utg. af Antoni 1911), men torde det oaktadt vara tvifvel underkastad. Grefve D. hade nämligen, så vidt man vet, endast en bror, Aron, som blef hof- och fältkamrer och dog redan 1656, under det att stadsmajorens fader hette Arvid och var korpral vid Lifdrabantkåren. Förmodligen hade stadsmajoren fallit för den lockande frestelsen att få anses som nära släkting till den frejdade mannen. 2. L. W:son M. *Dahlbäck, C. J., dog 7 dec. 1907 i Falun. — D:s son, Sigurd D., f. 23 juni 1866 i Falun, vardt 1892 juris kandidat i Uppsala, var 1894—1914 advokat i Sundsvall och Stockholm, hvarvid han särskildt uppmärksammades som försvarare i mål om strejker och upplopp. Under namnet Erik Fahlman utgaf han 1914 den uppskattade romanen Firman Åbergson (7:e uppl. 1915; öfv. till da. och ty.), som innehöll ett stort antal lefvande och friska skildringar från Dalarna, samt Teckningar (1915) och General Döbeln (s. å.). R--n B. Dahlem, villakoloni, sydvästlig förstad till Berlin, sedan 1920 ingående i Storberlins 20:de bezirk, med Berlinuniversitetets botaniska trädgård (anlagd 1903—09 af Engler) samt ett stort antal vetenskapliga institutioner, såsom Botaniskt museum, Skogsbiologisk anstalt, Kaiser-Wilhelm-institut för kemi (1912), biologi (1914), historia (1914), psykologi (1915) m. m., agrikulturhögskola (1920) m. m. *Dahlerup, J. V., dog 24 jan 1907. *Dahlerup, K. V. H., vardt 1911 professor i nordiska språk vid Köpenhamns universitet. D. utförde under många år förarbeten till en stor ordbok öfver danska språket; som dess utgifning öfversteg en enskild persons krafter, öfvertogs den af Det danske sprog- og literaturselskab, som 1918 ff. börjat offentliggöra det omfattande arbetet. R--n B. *Dahlgren. 1. F. A. D:s Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt i svenska språket fr. o. m. 1500-talets andra årtionde utgafs 1914—-16 af E. Ljunggren. Flera bland D:s värmländska visor tonsattes af honom själf; dock torde dessa hans melodier mestadels ha reviderats af U. Troili. Till D:s folkpjäs "Värmlänningarne" skrefs musiken hufvudsakligen af A. Randel, men delvis af D. själf. Jfr Lotten Dahlgren, "Ransäter" (1905) och "Ur Ransäters familjearkiv" (1907). 2. E. V. D. afgick 1916 från sin befattning som chef för K. biblioteket (sedan 1910 med titeln riksbibliotekarie). -- Han har vidare utgett Voyages francais å destination de la mer du Sud avant Bougainville (1907), Les relations commer-ciales et maritimes en-tre la France et les côtes de l'Océan pacifique, I (1909), Les debuts de la cartographie du Japon (1911), L'expedition de Martinet et la fin du commerce francais dans la mer du Sud (1913; i "Revue de l'histoire des colonies françaises", en omarbetning af D:s tal vid presidiets nedläggande 1912, tr. i Vet. akadrs "Årsbok", s. å.), Contribution to the history of the discovery of Japan (1914), K. sv. Vet. akad. Personförteckningar 1739-1915 (1915), The discovery of the Hawaiian Islands (1917), "Svenska Vetenskapsakademiens protokoll för åren 1739, 1740 och 1741" (med anm. och register, 2 bd, 1918) och Ätten De Geer (1920). D. var 1911--12 Vet. akad:s preses och har fr. o. m. 1917 varit dess vice preses. 1914 erhöll D. Sv. akad:s kungl. pris för förtjänstfull litterär verksamhet och 1917 Loubatska priset samt blef 1921 hedersled, af Sv. sällskapet för antropologi och geografi. 3. E. C. (Lotten) C. D. lämnade 1907 redak-törskapet af "Dagny". Hon har utgett de personhistoriska tidsskildringarna Ur Ransäters familjearkiv (2 uppl. 1907), En svensk herrgårdssläkt (1909; 2:a uppl. 1910), Norrländska släktprofiler (2 bd, 1911), Lyran (1913), Grannarna på Kungsängsgatan (1914), Patron Carl (1916), Gubben Nylén (1920) och Nordenfeldtarna på Björneborg (1922). 4. Sven Fredrik D., son till D. 1, skolman, filolog, f. 15 nov. 1849 i Stockholm, student 1867 och filos, doktor 1875 i Uppsala, var lektor i latin och grekiska vid Högre allm. läroverket i Skara 1880-1916. Sedan 1907 var han där i flera år stadsfullmäktiges ordf. D. har skrifvit bl. a. De Aeschyli metaphoris et similitudinibus a re navali deductis (doktorsafh., 1875), De Aeschyli imagini-bus (1877), Om Lucianus och hans tid (i Stockh:s norra lat. läroverks årsberättelse, 1881) och Högskolan i Athén under å:de årh. e. Kr. (i Skara h. allm. lärovis årsber. 1883). 5. Johannes Vilhelm D., af släktens yngre gren, tekniker, f. 20 jan. 1858 i Hammarö, Värmlands län, aflade examen från Tekniska högskolan 1880, innehade anställning vid professor J. E. Cederbloms konstruktionsbyrå 1880-83 och öppnade 1883 egen konstruktionsbyrå i Stockholm för centralvärme- och ventilationsanläggningar. D. har upprättat förslag till och kontrollerat utförande af värme- och ventilationsanläggningar i ett stort antal offentliga och enskilda byggnader samt har därvid äfven lancerat vissa nya konstruktioner, bl. a. en kalorifertyp för varmluftsvärmeledningar (se Kalorifer med fig. 2). I åtskilliga tidskriftsartiklar har D. publicerat utredningar inom sitt fack. 1922 tilldelade Ing. vet. akad. honom sin mindre guldmedalj för Temperaturkurvor för olika orter i Sverige och deras vårmetekniska betydelse. 5. Fmn. Dahlgren, Per Johan, sjömilitär, f. 20 febr. 1858 i Stockholm, blef 1877 underlöjtnant vid Flottan, där han 1904 avancerade till kommendör, var chef 1900-05 för Marinförvaltningens torpedafdelning, 1905-09 för Sjökrigshögskolan och 1909--21 för Sjökarteverket. Han har varit led. af åtskilliga kommittéer och af kommissionen för utmärkande af sjögränsen mot Norge (1911). D., som författat många uppsatser i sjömilitära ämnen, redigerade 1889--93 "Tidskrift i sjöväsendet". Han är led. af Örlogsmannasällskapet (1887) och Krigsvet. akad. (1899).