- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
223-224

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Daily mirror - *Daily news - *Daily telegraph - Dai-Nippon - Dairen - Dairy-shorthorns. Se Korthornsboskap - Daishinin. Se Japan, sp. 1287 - Daisy, pseudonym för F. U. Wrangel (se d. o. 19) - *Dakar - Dakhni. Se Hindustani, sp. 724 - Dakin, Henry Drysdale - Dakins lösning - *Dakota. 1. North D. - *Dakota. 2. South D.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

223 Daily news-Dakota 224 upplaga nådde genast millionen och har sedan stigit till öfver 2,500,000 ex., medan "Daily mirror" ökat sin upplaga med inemot 100,000 ex. * Daily news sammanslog med sig 1912 den dagliga morgontidningen Morning leader (uppsatt 1892) och kallade sig därefter några år "Daily news and leader". Från 1909 utges den samtidigt i London och Manchester. Som hufvud-redaktör efterträddes A. G. Gardiner 1919 af John Stuart Hodgson (f. 1877). Bland medarbetarna märkes tidningens högt ansedde konferenskorrespondent W. Wilson Harris. V. S-g. * Daily telegraph eges fortfarande af familjen Lawson, nu representerad af viscount Burnham (se L a w s o n. Suppl.), som 1904 öfvertog dess hufvudsakliga ledning (fullständigt vid faderns död 1916). Som hufvudredaktör kvarstår ännu sir JohnMerryLeSage (f. 1837). På senare år har "Daily telegraph" i utrikespolitiska frågor fått synnerligen intima förbindelser med utrikesministeriet, och i fråga om utlandskorrespondenser kan den numera upptaga täflan med "Times". V. S-g. Dai-Nippon, kin.-jap., (det stora) Japan. Dairen, det japanska, numera officiella namnet på Dalnij. Dairy-shorthorns [däa'ri jå7t-håns], eng. Se Korthornsboskap. Daishinin. Se Japan, sp. 1287. Daisy [déYsi], pseudonym för F. U. W r a n-gel (se d. o. 19). *Dakar är sedan 1902 residensort för generalguvernören öfver Franska Väst-Afrika. 25,468 inv. (1918), hvaraf 2,791 fransmän. Från D. utgår järnväg till S:t Louis samt öfre Senegal-Niger. I D. finns torrdocka; till dess modernt utrustade hamn ankommo 1,168 fartyg om 2,397,876 ton 1919. Dakhni, språkv. Se H i n d u s t a n i, sp. 724. Dakin [déYkin], Henry Drysdale, engelsk fysiologisk kemist, f. 1880 i London, studerade vid universiteten i Leeds, London och Heidelberg, där han arbetade under Kossel, och var 1905-20 direktör för Herter-laboratoriet i New York. D. har utfört viktiga fysiologisk-kemiska undersökningar dels af preparativ art, t. ex. ang. protaminer (se d. o.), dels ang. animaliska enzymer. Han har bl. a. studerat (tills, med Kossel) det arginin spjälkande enzymet arginas samt kommit till nya resultat ang. enzymens asymmetriska verkningar, i synnerhet den asymmetriska spjälkningen af lipaser (se d. o.). Han har skrifvit Handbook of chemical antiseptics (1917) m. m. (se nästa art.). H. K Dakins lösning [déYkins; se Dakin. Suppl.], kem., medel för desinfektion af sår m. m. 20 gram klorkalkpulver (25 proc. verksam klor) utröras i en half liter vatten och få stå 6-12 tiihmar. 10 gram vattenfri soda och 8 gram Eatriumbikarbonat lösas i en half liter vatten och tillsättas till klorkalk-emulsionen. Blandningen omskakas väl, får stå en half timme och filtreras därefter genom dubbelt filtrerpapper. Denna lösning är alkalisk, innehåller omkr. 0,45 proc. natriumhypoklorit; den kallas ofta Dakin-Daufresnes lösning. Den anses verka antiseptiskt genom bildning ur bakterie- och annan ägg-hvita af kloraminer och har för rening af djupa infekterade sår med framgång användts som spol-vätska. Denna får i sakta flöde kontinuerligt sippra genom såret, till hvars djupare delar den ledes medelst fina dränagerör af gummi eller annat ämne. Se Muir och Eitchie, "Annual of bacteriology", 1919. G- Wrgn. * Dakota. 1. North D. Befolkningen var 646,872 pers., 341,673 män och 305,199 kvinnor (112 män mot 100 kvinnor), 1920, och har sedan 1900 ökats med 102,7 proc samt från 1910 (577,056 pers.) med 12 proc. De hvite voro 639,954, negrerna 467, indianerna 6,254, kineserna 124 och japanerna 72. Af den hvita befolkningen voro 131,503 födda i utlandet, näml. 38,190 i Norge, 29,617 i Eyssland, 15,550 i Ca-nada, 11,960 i Tyskland, 10,543 i Sverige och 4,552 i Danmark. 88,239 bodde i städer och 558,633 på landsbygden. Af befolkningen mellan 5 och 20 år åtnjöto 67,9 proc. skolundervisning (1920; mot 60,o proc. 1910.. 2,i proc. af befolkningen öfver 10 år voro analfabeter. North D. är indeladt i 53 grefskap. - Jordbruket omfattade 77,690 egendomar med 146,550 kvkm. areal. - Industrien omfattade 699 fabriker med 14,213 mill. doll. kapital, 3,275 arb. och 21,i4; mill. doll. tillv.-v. (1914). - 1921 funnos 4,532 folkskolor, 690 högre skolor samt 5 normalskolor Statsuniversitetet (sedan 1884) hade 86 lärare och 1,294 lär j. (1918 -19) och det 1887 grundlagda kongregationalisti-ska Fargo college 32 lärare och 602 lärj. Utgifterna för undervisningen voro 13,3 mill. doll. (1920-21). - Järnvägarnas längd har ökats till 8,555 km., hvartill kommo 43 km. elektriska banor (1920). - Senaten består numera af 49 och representantkammaren af 113 medl. North D. sänder till Förenta staternas senat 2 och till representanthuset 3 ombud. Jfr Lounsberry, "Early history of North D." (1913). 2. South D. Af befolkningen, 636,547 pers., voro 337,120 män och 299,427 kvinnor (112,6 män mot 100 kvinnor), 1920. Folktillväxten sedan 1900 var 58,5 proc. och sedan 1910 (583,888 pers.) 9 proc. Antalet hvita var 619,147, negrer 832, indianer 16,384, kineser 142 och japaner 38. I utlandet voro 82,391 pers. födda, hvaraf i Norge 16,813, i Tyskland 15,674, i Ryssland 11,193, i Sverige 8,573, i Danmark 5,983 och i Finland 1,085. 101,872 pers. bodde i städer och 534,675 på landet. Af befolkningen mellan 5 och 20 år åtnjöto 68,2 proc. skolundervisning mot 62,? proc. 1910. l,? proc. af befolkningen öfver 10 år voro analfabeter och af indianerna 22,6 proc. (45.s proc. 1910). South D. är indeladt i 68 grefskap och har 2 städer (Aberdeen och Sioux falls) med öfver 10,000 samt 12 platser med 2,500-10,000 inv. D. hade 4,749 folkskolor med 78,746 lärj. 1920. För den högre undervisningen funnos 421 elementarskolor med 12,694 lärj., hvaraf 7,642 flickor. För lärarutbildning funnos 4 statens normalskolor. Dessutom underhåller staten 3 indian-skolor (i Flandreau, Rapid city och Pierre). Utgifterna för undervisningsväsendet voro 11,62 mill. doll. 1920. - Jordbruket omfattade 74,655 egendomar med 139,707 kvkm. areal. - Industrien omfattade 1,414 fabriker med 7,624 arb., 30,93 mill. doll. kapital och 62,17 mill. doll. tillv.-v. (1919). Järnvägarnas längd har ökats till 6,883 km., hvartill kommo 42 km. elektriska banor 1918. - Till Förenta staternas senat sänder South D. 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 21 17:22:25 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free