Dakruma coccidivora-Daldans och till dess representanthus 3 medl. Jfr D. Robinson. "History of D." (2 bd, 1903), och F. L. Ransom, "The sunshine state" (1912). l o. 2. E. A-t. Dakruma coccidivora, zool. Se Fjärilar, sp. 512. 'Daktyloskopi. Enl. k. kung. 19 nov. 1920 skall polis- eller eventuellt fängelsemyndighet ta fingeraf tryck af person, som häktas för brott, lösdrifveri eller för utlämning till främmande stat eller, utan att häktas, anhålles för brott under förhållanden, att fingeraftrycks tagande anses vara af gagn för upplysning i saken, eller om han vägrar uppge namn och hemort m. m., eller tas i förvar för af- eller utvisning ur riket. Fingeraf trycken, som verkställas enligt af öfverståthållarämbetet utfärdade anvisningar, förvaras i en under dess öfverinseende stående centralbyrå i Stockholm, som skall stå vederbörande myndigheter till tjänst i identitetsfrågor, som beröra byråns verksamhet. V. A-t. *Dal, geol. och geogr. Nyare arbeten på geo-morfologiens område ha kastat ljus öfver dalarnas bildning, och som särskildt viktig framstår numera den af floderna åstadkomna tillbakaskridande ero-sionen. Dalens utvidgning sker på så sätt, att den först fördjupas, hvarefter från dalsidorna material nedstörtar och nedsköljes; sedan förlänger sig dalen bakåt och bildar förgreningar bakåt, hvarigenom hela dess område ökas. Många s. k. genombrottsdalar äro bildade på detta sätt. K. A. G. *Dal (Dalsland). Se Nordisk familjeboks karta öfver Sverige, bd XXIX, blad IV och V. - Vapenbildens fastställda form, som något afviker från den i fig. å sp. 1131, visas i vidstående fig. Fältet är silfver, icke hvitt, såsom uppges i vapenbeskrifningen å sp. 1135 (nederst). *Dal (sp. 1138). - 5. Ängsågen har äfven hamn och lastageplats, hvarest i grundpenningar erlades 86 kr. för inrikes och 4,574 kr. för utrikes sjöfart 1919. *Dala. 1. Patronatsrätten i Dala, Borgunda och Högstena upphörde fr. o. m. 1922. Komministra,-turen hade ej patronell natur. *Dala-Hälsinglands järnväg, efter omräkning af sträckan Orsa-Bollnäs, 121,i km. lång, eges fr. o. m. 1917 af Dala-Hälsinglands nya järnvägs-a.-b., hvars styrelse har sitt säte i Bollnäs. Fr. o. m. l maj 1917 arrenderas och trafikeras barnan af Statens järnvägar. F. P. Daland (mansroll; vinningslysten norsk sjökapten; basparti) i Wagners opera "Den flygande holländaren" (se d. o. Suppl.). *Dala-Ockelbo-Norrsundets järnvägs banlängd är fr. o. m. 1914 upptagen till 85,8 km., hvaraf Linghed--Vintjärn 10,8, Vintjärn-Lilla Björnmossen 11,5, Lilla Björnmossen-Tallås 14,3, Tallås-Jädraås 4,5, Jädraås-Ockelbo 18,2 och Ockelbo-Norrsundet 26,5 km. F. P. * Dalarna. Se Nordisk familjeboks karta öfver Sverige, bd XXIX, blad V och VI. - I beskrif- Tryckt den 7/4 23 Dalslands vapen. ningen af landskapets vapen (sp. 1151) säges grunden vara röd, hvilket härmed rättas till blå; tillläggas kan, att de korslagda pilarnas färg är guld med spetsarna i silfver. - Flera folkdräkter från Dalarna äro afbildade å färgpl. II till art. Folkdräkt. - Se K. E. Forsslund "Med Dalälven från källorna till havet. I. Öster-Dalälven" (hittills 9 "böcker", 1919-22), det hela beräknadt till 3 dlr. Dalarna, hertig af, titel, som 1831-73 bars af prins August, fjärde son till konung Oskar I, och som sedan 31 okt. 1916 bäres af arffursten Karl Johan, kronprins Gustaf Adolfs fjärde son. *Dalarb, municipalsamhälle. Elektrisk belysning infördes 1922. Samhället har reguljär automobil-förbindelse med Stockholm. * Dalasandsten, geol. Enligt nyare undersökningar skulle stratigrafiska skäl tala för, att den tillhör den allra yngsta delen af algonk eller pre-kambrium, den afdelning af Fennoskandias prekam-brium, som kallats jotnium (se d. o. Suppl.). Man har äfven framställt den möjligheten, att den skulle tillhöra den allra äldsta delen af kam-brium (eokambrium), mein då ju fossil saknas i dala-sandstenen, kan detta förhållande ej med säkerhet afgöras. K. A. G. Dalberg-Acton. SeActon. Suppl. Dalbobergens sanatorium, beläget i Frändefors socken, Dalsland, invid Vänersborg, med 28 platser för tuberkelsjuka tillhörande Älfsborgs län, upprättades 1915 af länets landsting. Tax.-v. 155,000 kr. (1922). O. Sjn. *Dalbono, Edoardo, dog i aug. 1915. "Dalby. Se Västeråker och Dalby. Suppl. Dalcroze-metoden [-kräs-]. Se Jaques-Dal-c r o z e, É. Suppl. Daldans, en svensk folkdans från Dalarna med många turer och käck melodi i polskeliknande 3/4 takt samt 4 repriser om 8 takter hvar, de två första repriserna i moll, de senare i dur. Paren stå först bakom hvarandra i kolonner, mannen med armarna i kors öfver bröstet, damen med armen på hans axel och högra handen i sidan. De dansa ut med "dalsteg" (svängande ömsevis högra och vänstra foten framåt-inåt med nedåtböjd spets); kolonnen viker af åt höger och dansar tillbaka till utgångspunkten. Man och dam fatta motvända hvarandras händer och göra "pannkaksvändning", byta sedan plats samt göra tre springsteg på stället och slå ut med armarna, dansa därefter mot hvarandra och göra "fotmätning" (med klacken i golfvet och upplyfta tåspetsar). Damen med händerna i sidorna vrider sig ett hvarf, och mannen dansar omkring henne, klappande i händerna. Efter ny pannkaksvändning svänger mannen benet öfver den knä-böjande damens hufvud tre gånger, sedan dansar hon framåt och tillbaka med olika slags steg, hvarpå de motdansa med framåtlutad kropp och ömsevis bakåtsträckta ben, springa mot hvarandra och om-dansa några hvarf med armkrok; damen lägger båda händerna på mannens axlar, och han fattar henne om midjan och lyfter henne åt ena och andra sidan, sedan dansar han fram och tillbaka, svängande armarna ömsevis framåt och bakåt, de fatta hvarandra korsvis i händerna och hoppa öfver till sidorna, han ställer sig bakom henne och fattar med händerna om hennes midja och båda dansa på 35 b., S. 8