De blindas bokfond. Se Stiftelsen De blindas bokfond. Débours [-bör], fr., efterkraf (se d. o.). Debra Damo, kloster. Se A gam e. Suppl. *Debreczen, som 1920 hade 103,228 inv., har sedan 1914 ett statsuniversitet med 4 fakulteter (43 professorer och omkr. 700 studenter), hvaraf l reformert-teologisk. de Brun, Frans David, matematiker, lokal-historiker, f. 4 nov. 1866 i Stockholm, filos. doktor i Uppsala 1895 på afh. Bidrag till Weierstrass' teori för algebraiska funktioner och docent i matematik där 1895-96 samt 1912 förklarad kompetent till professur i matematik och mekanik, har sedan 1899 varit lärare vid Södermalms högre allm. läroverk, sedan 1913 som lektor i matematik. Han har skrifvit artiklar i Vet. akad:s "öfversikt" och "Arkiv för matematik, astronomi och fysik", Det medeltida Stockholm (1911) m. fl. uppsatser om hufvudstadens äldre historia, i synnerhet i "Samfundet Sankt Eriks årsbok" (1910, 1912, 1914-19 och 1921-22). Debs, Eugene Victor, nordamerikansk socialistisk politiker, f. 5 nov. 1855 i Terre haute, Indiana, härstammar från en elsassisk invandrarfamilj, var 1871-75 lokomotiveldare, sedan kontorist, blef 1879 stadsskrifvare i sin födelsestad och 1885 led. af Indianas legislatur. D. var 1880-93 sekreterare i lokomoth eldarnas fackförbund och 1893-97 president i amerikanska järnvägsmannaförbundet. Som sådan ledde han 1893-94 ett par stora järnvägsstrejker, häktades och ådömdes 1895 sex månaders fängelse för trots mot domstolsingripande (injunction) i en af dessa strejker. D. slöt sig 1897 till socialismen, var 1897-98 ordförande i de amerikanske socialdemokraternas centralstyrelse och var socialistisk "räknekandidat" vid presidentvalen 1900, 1904, 1908 och 1912, hvarvid han första gången fick 96,116 och 1912 ej mindre än 898,000 röster. D. blef 1907 medarbetare i tidskriften "Appeal to reason" och 1914 hufvud-redaktör för socialisttidningen "National Rip-saw" i S:t Louis. Efter Förenta staternas inträde i Världskriget 1917 fortsatte D. i tal och skrift sin fredspropaganda, och efter ett tal hösten 1918 dömdes han för försök att motverka värnpliktslagen till 10 års fängelse. D. började april 1919 af tjäna sitt fängelsestraff, uppsattes som presidentkandidat 1920 och erhöll då 915,302 röster. President Wilson afböjde upprepade maningar om frigifning af D., ehuru hans uppriktiga idealism rätt allmänt erkändes; han friffafs af Harding juldagen 1921 och återupptog omedelbart sin agitationsverksamhet. Bland D:s skrifter märkas Unionism and socialism (1904) och Industrial unionism (1911). V. S-g. *Debussy, Claude Achille, dog 26 mars 1918 i Paris. Han hålles numera för ett af de större namnen inom fransk tonkonst, och hans öfverförfinade, från öflig tonalitet frigjorda stil, som onekligen betecknar ett afsteg från den franska formklarheten, har inverkat på kompositörer i olika länder. D:s musik vill impressionistiskt måla själsstämningar, pejla det undermedvetnas djup, subtilt återge känslonyanser och flyktiga dagrar. Hans täta modulationer och ständigt växlande harmonier (som han sökte rikta bl. a. genom att däri indraga vissa högre alikvottoner), hans sällsamma dissonanser, oftast mildrade genom mycken varsamhet i dynamiken, obestämdheten i melodiken samt finheten i hans instrumentalklanger, som smeka och skimra och stundom blixtra upp i ett forte, frambringa intryck af någonting sprödt, vekt och konturlöst, ett världsfjärmadt drömmeri. D. slog igenom först med orkesterstycket Prélude à l'Aprés-midi d'un faune (1892, efter Mallarmés eklog). Andra orkesterverk äro 3 Nocturnes, Images, Printemps, La mer, Petite suite. Ett verk för damkör, soli och orkester utgör La damoiselle élue (till D. G. Rossettis serafiska dikt). D:s med rikt figurverk utrustade pianostycken (Préludes, Estampes m. m.) bära likaledes visionär prägel. Hans enda stråkkvartett är fängslande genom sin genomgående klangmystik. Han har vidare åstadkommit fint känslig musik till Maeterlincks drama Pelléas et Mélisande, tonsatt Le martyre de S. Sébastien till ett drama af d'Annunzio och skrifvit skådespelsmusik till "Kung Lear" o. a. Dekadentskalders dikter valde han för sina sångkompositioner: Cinq poémes (Baudelaire), Les ariettes oubliées (Verlaine), Fêtes galantes (Verlaine) m. fl. Han var sedan 1910 led. af Mus. akad. i Stockholm. Monografier öfver D. ha skrifvits af bl. a. mrs. Liebich (1908), R. Rolland i "Musiciens d'aujourd'hui" (s. å.), Laloy (1909) och Chantavoine (1921). E. F--t. Debutanten och hennes far (Le pére de la débu-tante), ett mycket speladt, trefligt lustspel af J. F. A. Bayard (se denne) och E. Théaulon de Lam-bert, uppf. i Stockholm f. g. 1838. *De Candolle. - 2. A. L. P. P. D. - Hans son Anne Casimir Pyrame D. dog 3 okt. 1918 vid Geneve. Han blef filos, hedersdoktor vid Linnéjubileet i Uppsala 1907. *De Castro, G., dog 1897. 'Decatur, som nu har öfver 40,000 inv. och betydande industri, särskildt järn-, landtbruksmaski-ner och stärkelsetillverkning, har sedan 1901 ett universitet, James Millikin-universitetet. * December. Medeltemperaturen för dec. varierar i Sverige mellan -14° (Jokkmokk) och + 2° (Skånes sydvästudde)' nederbörden mellan 11 mm. (Karesuando) och 89 mm. (Borås). Decemvirät (lat. decemvirätus; se D e c e m v i r), decemvirers ämbete eller styrelsotid. *De Cesare, C., f. 18 nov. 1825 (ej 1824), blef senator 1876 och dog 13 okt. 1882. Déchelette [dejlä'tt], Joseph, fransk arkeolog, f. 8 jan. 1862 i Roanne (dep. Loire), stupade som kapten i spetsen för ett infanterikompani vid Aisne 4 sept. 1914. Han var till en början direktör för ett spinneri och egnade sig sedan helt åt arkeologiska forskningar. Han fortsatte de af hans frände Bulliot påbörjade utgräfnins:arna på Beuvray-berget (L'op-pidum Bibracte, 1903, Les fouilles du m ont Beu-vray de 1897 å 1901, 1904) och ut»af Les vases céramiques de la Gaule romaine (prisbelönt 1905).