Dayanand Sarasvati-Deblin 270 Dayanand Sarasvati. Se Arya-samaj. Suppl. Dayia-fliskalk, geol. Se Silursystemet, sp. 550. Days of grace [déVs ev gréVs], eng. Se Dela i de f a v e u r. Suppl. *Dayton, som 1920 hade 152,559 inv., är säte för National kassaregisters fabriker samt födelseort för bröderna Wright (se W r i g h t, W i l b u r, sp. 1180) och inrymmer deras betydande aéroplanfa-briker. Dazzle-målning [dä^l-; eng. dazzle painting, af dazzle, blända, förblinda], krigsv. Se C a m o u-f l a g e. Suppl. D. B. V., förkortning för De badande vännerna. Se Visby, sp. 804. De Åar [de är], stad om 4,OUO inv. (1,500 hvita) i norra Kapkolonien, Sy d-Af rika, är viktig järnvägsknut för linjerna Kap-Kimberley, Port Elizabeth-f, d. Tyska Sydväst-Afrika. *Deakin, Alfred, var andra gången premiärminister i Australiska statsförbundet 1905-08 och ånyo 1909-10 (jfr Australiska statsförbundet i Suppl., sp. 380) och representerade Australien vid rikskonferensen 1907. Han var från 1910 oppositionens ledare till jan. 1913, då han af hälsoskäl lämnade det politiska lifvet. D. hade huf-vudförtjänsten af det australiska sjö- och landtför-svarets organisation som ett organiskt led i det brittiska riksförsvaret. Hans politiska talarbegåfning var glänsande. D. afled 7 okt. 1919. V. S-g. *Deal bombarderades under Världskriget af tyska flygare 20 febr., 19 mars och3 maj 1916. L.W:sonM. *De Amicis, E., dog 11 mars 1908 i Bordighera. Debacle [-ba;kl], fr. débäcle (eg. islossning), plötslig omstörtning; samhälleligt upplösningstillstånd. Jfr Zolas roman La débåcle ("I grus och spillror" ; om fransk-tyska kriget). Debain [debä7], Alexandre Francois, fransk musikinstrumentmakare, f. 1809 i Paris, d. där 1877, från 1834 innehafvare af en pianofabrik, konstruerade 1840 det första verkliga h a r m o-nium (se d. o.) och förbättrade det sedermera medelst prolongement. Han konstruerade äfven mekaniska musikapparater och förbättrade drag-harmonikan. E. F-t. *Debat-Ponsan, E. B., dog 29 jan. 1913 i Paris. Debattör (se Debatt), en som uppträder i debatter. Debeney [dabenä], Marie Eugene, fransk militär, f. 5 maj 1864 i Bourg, dep. Ain, blef officer vid en jägarbataljon (1886), generalstabsofficer och lärare vid krigshögskolan. Vid Världskrigets början öfverstelöjtnant, blef han kort därefter stabschef vid l:a armén samt (i nov. 1914) öfverste. 1915 blef han brigadgeneral och chef för 57 :e samt därefter för 25 :e inf.-fördelningen och i april 1916 divisionsgeneral. Som sådan förde han först 38:e armékåren och därefter (med utmärkelse) 32 :a kåren, vid Somme. Från dec. 1916 till maj 1917 förde han 7:e armén, blef därefter generalstabschef vid "norra och nordöstra arméerna" (Pétain) samt i dec. 1917 chef för l:a armén, som han på ett framstående sätt - särskildt under "3:e Som-meslaget" (8-18 aug. 1918) - förde till krigets slut. I juni 1919 blef han chef för krigsskolan i S:t Cyr. H. J-dt. "Debetsedel. Se Kommun, sp. 655. *Debidour [debidör], É. L. M. M. Antoine (kallad Antoni n), f. i Nontron (ej Notron), dog 21 febr. 1917 i Paris. Han blef professor i Nancy 1878 i geografi och 1880 i historia, var 1890-1906 generalinspektör och därefter professor vid Sorbonne i kristendomens historia under nyare tiden. Bland hans arbeten må ytterligare nämnas L'église catho-lique et Vetat sous la troisiéme république (1906 -09) och "Recueil des actes du Directoire exécu-tif" (4 bd, 1910-20). Debiteringsgrund. 1. Föregående års inkomst ligger f. n. till grund såväl för den allmänna bevillning en som för inkomstskatten, dock så, att bevillning utgår af fastighet i förhållande till dess taxeringsvärde, antingen den ger inkomst eller icke, och inkomstskatten är kombinerad med förmögenhetsskatt på så sätt, att 1/eo af förmögenheten lägges till den uppskattade inkomsten och de tillsammans bilda taxeradt belopp, som för annan skattskyldig än svensk, i riket mantalsskrifven medborgare tillika utgör beskattningsbart belopp och för svensk, i riket mantalsskrifven medborgare är beskattningsbart först efter stadgade af drag. Skattefritt af drag är stadgadt äfven för bevillningen (se A f d r a g. Suppl.). För såväl bevillning som inkomstskatt beräknas nu inkomsten både af fastighet, kapital och arbete, men för bevillningen njutes afdrag med de 6 proc. af taxeringsvärdet af jordbruksfastighet och 5 proc. af annan fastighet, som utgå oafsedt inkomsten. Å andra sidan njutes för inkomstskatten afdrag för utskylder utom kronoutskylder. - Bevillningen är proportionell, men inkomst- och förmögenhetsskatten progressiv, då det s. k. grundbeloppet utgör en från 3-15 stigande procent af det beskattningsbara beloppet - dock i intet fall mer än 12 proc. - och inkomst- och förmögenhetsskatten utgår med en viss, för alla enhetlig, hvarje år för det nästföljande bestämd proc. af detta grundbelopp (1921 och 1922: 175). - Arf och gåfva, som äro belagda med särskild stämpelskatt, taxeras icke som inkomst vare sig till bevillning eller inkomst- och förmögenhetsskatt i annan mån, än att de till 1/eo uppföras som inkomst, i den mån som de ökat förmögenheten. 2. För kommunal itskylder af alla slag ligger den allmänna bevillningstaxeringen fortfarande till grund och likaså för landstingsmedel, dock att en personlig afgift af 25 öre för kvinna och 50 öre för man kan af församling beslutas för folkskolans behof och af landsting för sjukvårdens. - För åren 1921-24 utgår därjämte - i afvaktan på en ny kommunalskattelag - till täckande af */4 af det till uttaxering beslutade beloppet kommunal progressivskatt med x/2-8 proc. af beskattningsbart belopp, som öfverstigsr 3,000 kr., dock i det hela icke mer än 6 proc., och l-8 proc. från svenska aktiebolag och solidariska bankbolag för beskattningsbart belopp, som of verstiger 6 proc. af bolagets kapital, dock i det hela icke mer än 5 proc. af det beskattningsbara beloppet. 75 proc. af det uttaxerade beloppet afsättas till kommunens (församlingens eller skoldistriktets) behof, och 25 proc. uttagas i mån af behof till utjämning af skattetrycket olika kommuner emellan. N. H. Debiterings- och uppbördslängd. Se Kommun, sp. 655, och Uppbördslängd. Deblin. SeDemblin. Suppl.