De Forest-De Geer 276 mera en mycket viktig roll. Konstruktionen af dem hvilar på motströmningsprincipe.i på så sätt, att den från destillationskärlet uppstigande ångbland-ningen i deflegmatorn möter en nedrinnande ström af redan kondenserad vätska. Därunder afger ångan mer och mer af sina svårflyktiga beståndsdelar, t. ex. vatten vid destillation af utspädd sprit, och upptar i stället mer och mer af den lättflyktigaste beståndsdelen (spriten i det antagna exemplet). En enkel, men mycket effektiv deflegmator för laboratoriebehof utgöres af ett flera m. långt, minst l cm. vidt rör af glas eller metall, som är upplindadt i form af en stigande skruf-gänga. De i kemiska fabriker använda defleg-matorerna benämnas vanligen, på grund af sin form, kolonnapparater. Se Brännvinsbränning, sp. 433. K. A. V-g. De Forest, J. W., dog 1906. *De Forest, Lee, föddes 26 aug. 1873 (ej 1871). Deformation (af lat. deformäre, vanställa), för-iulning, vanställning; geogr., geod., deformation af rotationsellipsoiden, den afvikelse, som förefinnes mellan den form hos jorden, som den teoretiska rotationsellipsoiden skulle betinga, och den form, som ådagalagts genom detaljmätningarna. På grund af denna deformation af rotationsellipsoiden har man åt den oregelbundna fasta kropp, som begränsas af jordens yta, gett benämningen g e o i d. K. A. G. Defrecheux [dofrejö7], Nicolas, vallonsk författare. Se Belgiska litteraturen. Suppl., sp. 521. *Derfregger, Fr. von, dog 2 jan. 1921 i Mimenen. Hans tafla Dansen skall börja finnes återgif-ven i fig. 2 till art. T y r o l e n. De gamlas dag. Se Föreningen De gamlas dag. Suppl. De gamlas vänner. Se Sällskapet De gamlasvänner. De gamles råd. Se Direktorium och Frankrike, sp. 1154-55. * Degas, H. G. E., dog 28 sept. 1917 i Paris. - Han har under de sist förflutna åren blifvit rikt representerad i Louvre (i Camondos donation Dansösernas foajé 1872, Repetition och Danslektion 1874, Pédicure 1877, Absinth, porträtt af Deboutin s. å., m. fl.). För Luxembourgmuseet inköptes 1918 Familjegrupp för 300,000 frcs, Nationalmuseum i Stockholm eger pastellerna Två dansöser och Tre ryska danserskir samt en ej helt fullbordad oljemålning, Svartklädd dam. D. var högst förträffligt representerad i Vilh. Hansens samling på Ordrupgaard med 7 nummer (se Kunstmuseets "Aarsskrift" 1919). 1921 utställdes i Paris ett 60-tal små skulpturer, utförda af D., nakna dansöser, hästar i språng o. a. summariskt skisserade rörelse-studier. Se monogr. af P. Lafond (2 dlr, 1918 -19), Meier-Grsefe (1920), F. Fosca (1921), H. Hertz (u. å.) samt af R. Hoppe, "D. och hans arbeten i nordisk ego" (1922). , G-g N. 'Degeberga. Se Vidtsköfle och Degeberg a. Suppl. Degeberga-Brösarps järnväg, normalspårig (1,435 m.), 15,9 km. lång, utgöi del af östra Skånes järnvägar, eges och trafikeras af östra Skånes järnvägs-a.-b. Järnvägen sträcker sig i nordlig riktning från Brösarps station (ändstation å Ystad -Brösarps järnväg^ till Degeberga station (änd- station å förutbenämnda Gärds härads järnvägs delsträcka Karpalund-Degeberg, numera tillhörig östra Skånes järnvägs-a.-b.). Koncession beviljades åt enskilda personer 22 okt. 1892 och öfverläts 18 febr. 1898 först på Degeberga-Brösarps järnvägs-a.-b. och därefter, sedan bolagsordning för Östra Skånes järnvägs-a.-b. 29 april 1898 fastställts, på sistnämnda a.-b. 10 febr. 1899, och tillstånd till öppnande för trafik erhölls 2 maj 1900. F. P. *De Geer [i Holland descher, i Sverige dejar], ätt. Se E. W. Dahlgren, "Ätten De Geer. Stam-taflor öfver samtliga dess grenar från äldsta till närvarande tid" (1920). 1. L. D. Hans födelsedag är obekant. Den angifna 17 nov. var dagen för hans dop. Hans manufakturer voro förlagda ej till Finspång (sp. 3), utan till Norrköping och andra orter. I Uppland hade han inga andra bruk än Dannemoraverken. G. W. Kernkamp har utgett "Brieven van Louis D. 1618 -1652" (i "Bijdragen etc. van het Hist. genoot-schap te Utrecht", d. 29, 1908). 9. G. Louis D. slöt sig i Första kammaren först till frihandlarnas lilla grupp, som sedermera utvidgades, genom några protektionisters anslutning, till Första kammarens moderata 1. mi-poritetspartiet. Han fick plats i särskilda utskottet för rösträttsfrågan (1907), där han motsatte sig proportionella val, och i särskilda utskottet för lagstiftning om arbetsaftal (1910). 1912 öfvergick han till liberala samlingspartiet, som invalde honom i sitt förtroenderåd (1913) och i jordbruksutskottet, men hvilket han ej kunde följa i behandlingen af försvarsfrågan, öfvertygad som han var om nödvändigheten af dennas snara lösning. Under den i anledning af denna fråga framkallade konstitutionella konflikten 1914 erhöll han 14 febr. efter Staaffs afgång konungens uppdrag att bilda regering och sökte då förmå partiet att med bortseende från det mindre väsentliga framför allt påskynda försvarsfrågans lösning, men misslyckades och kunde ej utföra det kungliga uppdraget. Han anmälde sitt utträde ur partiet och återvaldes ej vid valen s. å. till Första kammaren. Af Edens ministär fick han i uppdrag att leda utredningen af frågan om arbetstidens begränsning och ställde sig därvidlag afvi-sande mot högerrepresentanternas yrkande på en mindre forcerad behandling och beaktande af de nationalekonomiska konsekvenserna. Efter den socialdemokratiska ministärens afgång inträdde D. 27 okt. 1920 som statsminister i en fackmannaministär med programmet fortsatt arbete för realisering af ålänningarnas önskningar, sträng sparsamhet och upprätthållande af en kvalitativt god stomme för försvaret. Då riksdagen afslog en af finansminister H. Tamm gjord framställning om höjning af kaffetullen, framkallades däraf en ministerkris, som ledde till, att Tamm afgick, följd af D., 23 febr. 1921, medan återstoden af kabinettet kvarstod un-