Degel-Degerön der 0. von Sydow som statsminister. D. är led. af Landtbruksakad. (1913) och har sedan bildandet af den svenska föreningen Norden (1919) varit ordf. i dess styrelse. 10. Gerard J. D. företog 1908 till Spetsbergen en expedition, i hvilken flera andra vetenskapsmän deltogo, med väsentligt kartografiskt syfte och hufvudsakligen för att förbereda den exkursion till Spetsbergen, som man hade för afsikt att hålla under den 1910 stundande 11 :e Internationella geologkongressen i Stockholm. Äfven denna exkursion utfördes under D:s ledning, och öfver 60 vetenskapsmän af alla nationer gjorde under något mer än en vecka exkursioner i den obebodda polarvärlden. Som resultat af D:s arbeten på Spetsbergen föreligga åtskilliga nyare kartor öfver olika delar af ögruppen, publicerade dels i "guiden" till den nämnda exkursionen, dels i "Ymer". Inom glacialgeologien ha D:s senare arbeten öfvervägande behandlat frågan om der glaciala och postglaciala tidräkningen genom räknande och uppmätande af hvarfven i den hvarfviga leran och i de postglaciala ler- och sandaflagringarna samt genom kartläggning af recessionsmoräner och åscentra (se G e o-kronologi. Suppl ). För resultaten af de under åtskilliga år företagna mätningarna af hvarfven i ishafsleran, hvarunder han och ett flertal af hans lärjungar hade uppmätt en linje af inlandsisens tillbakaryckning från mellersta Skåne till mellersta Jämtland, lämnade D. en redogörelse i ett föredrag på ofvannämnda geologkongress, hvars president han var. Någon utförligare sammanfattande framställning af hans forskningar har ännu icke utkommit, utan hans meddelanden ha hittills väsentligen haft förberedande karaktär, men af hans lärjungar, R. Liden, E. Antevs och K. J. Anrick, ha enstaka detaljarbeten publicerats. Den hufvudtanke, som leder D. i dessa arbeten, är, att tjockleken af hvarfven direkt anger solvärmen under de olika åren, och häri ser han skäl för en "konnexion" mellan upptagna profiler, icke allenast på olika ställen i Sverige och i Finland, utan äfven mellan profiler upptagna i Skandinavien och i Nord-Amerika. För att närmare studera förhållandena i Nord-Amerika företog han 1920 en studieresa dit, åtföljd af Liden och Antevs; den senare stannade kvar ett års tid för att företa en del uppmätningar af profiler genom den hvarfviga leran, hvilka ansågos önskvärda och lefvande goda resultat för konnexion med Skandinavien. - D. är ordf. i Statens järnvägars geotek-niska kommission, som af Järnvägsstyrelsen tillsattes 29 dec. 1913 i anledning af de jordskred, som inträffat vid statsbanelinjer i västra Sverige, vid Smedberg 1911 och vid Jonsered 1913. Denna kommission fick i uppdrag att geologiskt undersöka vissa statsbanelinjer samt ange, huruvida rubbningar af banvallen genom jordskred vore att befara, och om så vore fallet, föreslå säkerhetsåtgärder. - Han är af K. M:t utsedd led. af kommissionen för de allmänna kartarbetena (1919), led. af Fysiogr. sällsk. i Lund (1918) och hedersled, af Vitt. hist. o. ant. akad. (1921). Sällskapet för geografi och antropologi tilldelade honom 1915 Vegamedaljen, och Geological society i London valde honom 1911 till utländsk led. samt förlänade honom 1920 Wollaston-medaljen. - D:s maka, Ebba D., född Hult, f. 2 juni 1882, har meddelat fullständig bibliografi af D:s till 1918 tryckta skrifter i den festskrift, som Geol. föreningen i Stockholm utgaf till D:s 60-årsdag. 12. Fabian Otto Gerard D., friherre, den föregåendes kusin, militär, landshöfding, f. 28 april 1850 på Säbylund, Närke, blef 1870 underlöjtnant vid Närkes regemente, där han avancerade till kapten (1889-1901), egnade sig samtidigt (1880- 1906) åt affärsverksamhet som disponent för Hällefors bruks a.-b. och var 1906-17 landshöfding i Skaraborgs län, som han representerade i Första kammaren 1912-16. Han hade 1915 plats i kyrkomötet. D. är hedersled, af Skaraborgs och Örebro läns hushållningssällskap, hvilket senare gett honom sin stora guldmedalj, och blef 1920 hedersled, och vice preses i Landtbruksakad. Han är ordf. i Svenska svinafvelsföreningen sedan dess stiftelse (1907), i Svenska mosskulturföreningen och i industriella företag m. m. 13. Sten D., son till D. 10, friherre, geograf, f. 26 april 1886 i Stockholm, filos, doktor 1911, docent i geografi i Uppsala 1911-12, vid Handelshögskolan i Stockholm från 1912 och t. f. lärare i geografi vid Stockholms högskola från 1912. Han har författat många geografiska uppsatser i olika tidskrifter och särskildt gjort sig känd för sina efter "prickmetoden" konstruerade befolkningskartor. Bland större arbeten märkas Klarälfvens serpentinlopp och fiodplan (1911) samt Befolkningens fördelning i Sverige (1919). 10. K. A. G. 13. O. Sju. * Degel. Mycket eldfasta smältdeglar tillverkas numera äfven af aluminiumoxid (alundum), mag-nesiumaluminat (MgAl204), zirkonoxid (se Z i r-k o n i u m) och andra oxider af hög smält-punkt. K. A. V-g. Degelprof, metall. Se Järnprof 1. Degenerätio retinse pigmentösa, oftalm., inflammation i näthinnan. Se ögonsjukdomar, sp. 74. Degerberget, namn på flera bergshöjder i olika nordsvenska landskap. Bland dem må nämnas 1. D. i Hanebo socken, Hälsingland, 320 m. ö. h., beläget s. om sjön Bergviken. -- 2. D. i Öfverluleå socken, Norrbottens läns kustland, 169 m. ö. h., det högsta af fästningsbergen vid Boden. O. Sjn. *Degerby. -- 2. D. är nu socken. Degerfors revir af Umeå distrikt, Västerbottens län, omfattar Degerfors socken med undantag af kronoparkerna Hundtjärnliden, Skatan, Pyttisberget, Surtjälen och Sjöberget. Reviret, som är indeladt i 7 bevakningstrakter, omfattar 55,044 har allmänna skogar, hvaraf 62 kronoparker med en areal af 54,633 har (1920). S-r. Degersjön, Stora, en 13 kvkm. stor sjö, belägen 243 m. ö. h. på gränsen mellan Styrnäs, Sidensjö och Vibyggerå socknar, Ångermanland, afrinner till Nätraån. O. Sjn. Degervattnet, en 17 kvkm. stor sjö, 137 m. ö. h., i Råneå socken, Norrbottens län, afrinner till Degerselet och Råne älf. O. Sjn. Degerön. 1. En omkr. 4 kvkm. stor ö i Skellefte älfs mynningsvik, Ursviksfjärden, omkr. 12 km. s. ö. om Skellefteå stad. På dess sydöstra udde ligger Örvikens sulfitfabrik. -- 2. Ö i Luleå skärgård, Norrbottens län, med en areal af 4 kvkm., belägen 22 km. ö. om Luleå stad. O. Sjn.