Departementalref ormen-Depéret 298 Socialdepartement och ett Kommunikationsdepartement och Finansdepartementet på ett Finansdepartement och ett Handelsdepartement, hvarjämte Landt- och Sjöförsvarsdepartementen sam-manslogos till ett Försvarsdepartement, så att departementens antal blef 9. De 9 departementen äro således f. n. Just i ti e-, Utrikes-, Försvars-, Social-, Kommunikations-, Finans-, Ecklesiastik-, Jordbruks- och Handelsdepartementen. Sedan 1920 års riksdag uttalat sig om den närmare fördelningen af ärendena de olika departementen emellan, utfärdades 22 juni 1920 K. M:ts stadga ang. fördelning af ärendena mellan statsdepartementen, hvilken började tillämpas l juli s. å. Departementen handlägga dels förvaltnings-, dels lagstiftningsärenden. Där lagstiftningsärende, som skall behandlas uti den i § 87 mom. 1. R. F. omförmälda ordning enligt i ofvannänrnda stadga meddelade bestämmelser, tillkommer annat departement än Justitiedepartementet eller där lagstiftningsärende, som enligt samma bestämmelser tillhör visst departement, berör annat departements förvaltningsområde, skall ärendet beredas i förra fallet i samråd med chefen för Justitiedepartementet och i senare fallet med chefen för det departement, hvars förvaltningsområde däraf beröres. Då konungen enligt § 89 R. F. öfverlämnat åt riksdagen att med honom något afgöra, som rör rikets allmänna styrelse, och således därmed skall förfaras på det sätt, som ang. lagfrågor i § 87 mom. 1. R. F. föreskrifvits, skall dylikt ärende ändock tillkomma det departement, till hvilket det eljest skolat höra. Andra lagstiftningsärenden än de sålunda särskildt omförmälda handläggas i de departement, dit motsvarande förvaltningsärenden enligt stadgad fördelning höra. Till hvarje departements handläggning höra instruktioner och reglementariska stadganden för de till departementet hörande verk och stater. Ärende, hvarom ej särskildt nämnts, skall handläggas inom det departement, till hvilket ärendet med hänsyn till grunderna för den särskildt angifna ärendesfördelningen eller eljest lämpligen bör hänföras. Ärende, som enligt särskildt gifna bestämmelser faller inom två eller flera departements verksamhetsområden, skall handläggas inom det departement, till hvilket ärendet hufvudsakligen hör, och beredas i samråd med cheferna för det eller de öfriga departementen. Enligt beslut vid 1917 års riksdag uppdelades expeditionschefernas ämbete i de mera arbetstyngda departementen i statssekreterarens för politiska uppgifter och expeditionschefens för administrativa. I enlighet därmed finnas nu enligt k. kung. 22 juni 1920 en statssekreterare och en expeditionschef i hvarje departement utom Justitie- och Handelsdepartementen, där statssekreteraren tillika är expeditionschef, och Utrikesdepartementet, för hvilket en annan organisation gäller. F. ö. äro inom statsdepartementen anställda kansliråd, förste kanslisekreterare, registratorer, andre kanslisekreterare, kvinnliga biträden och vaktmästare, allt enligt gällande stater, äfvensom amanuenser i mån af behof. Ytterligare äro anställda i Justitiedep. l chef för lagafdelningen och l led. i samma afd., i Socialdep. l byråchef för lagärenden samt i Ecklesiastikdep. ett antal aktuarier. Om tjänstemännen i Utrikesdep. (se d. o.) är särskildt stadgadt. Statssekreterare, chef för och led. i Just.-dep:s lagafdelning samt expeditionschef förordnas af K. M:t; kansliråd, förste och andre kanslisekreterare, registratorer och aktuarier utnämnas af honom. - 4. IFinland upphäfdes genom den 1917 verkställda revolutionen och den i sammanhang därmed införda nya författningen Senaten med dess bägge afdelningar j u s t i t i e-och ekonomidepartementen, och ärendena fördelades på Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen och statsrådet (omfattande 10 ministerier). --5. De franska departementens antal är numera efter Elsass-Lothringens återförening med Frankrike 89, hvartill komma 3 departement i Algeriet 1. N. H. L. S. v. H. Departementä!reformen. 1. Vedertagen benämning på den genomgripande förändring inom den högre statsförvaltningen i Sverige, som vidtogs genom grundlagsändring vid 1840-41 års riksdag, då de gamla expeditionerna och statssekreterar-ämbetena afskaffades och ersattes med statsdepartement, hvart och ett under en statsrådsledamot som chef. Se därom Departement 1). 2. Sammanfattande benämning på de förslag i fråga om statsdepartementens inre organisation och ändring af de centrala ämbetsverkens ställning till departementen, som 1912 framlades af särskilda de-partementalkommitterade. Förslagen gingo ut på, att de centrala ämbetsverken skulle under namn af departementalkontor inflyttas inom departementen, hvarvid de centrala ämbetsverkens chefer eller byråchefer skulle bli föredragande inför departementschefen och i statsrådsberedningen. Enhetlighet vid ärendenas behandling skulle garanteras genom en vid föredragningarna närvarande generalsekreterare, som vore chef för ett inom hvarje departement till upprättande föreslaget departementskansli. Som reformens syfte angafs beredande af erforderlig sakkunskap vid ärendenas behandling i departementen, undvikande af onödig omgång och tidsutdräkt samt främjande af samarbetet inom statsförvaltningen. Kommitterades förslag underkastades från de centrala ämbetsverken skarp kritik, hvarvid särskildt uttalades farhågor för, att dessa skulle mista sin nuv. själfständiga ställning i förvaltningshänseende och med afseende på regeringsärendenas handläggning. Vid framläggandet af proposition 1919 om ny departementsindelning uttalade sig statsrådets ledamöter därhän, att reformens syfte kunde vinnas utan så djupgående omhvälfning, som föreslagits. En vid 1923 års riksdag af kanslirådet G. H. von Koch väckt motion om skrifvelse till K. M:t om upptagande af frågan om departementalreformens successiva genomförande inom därför lämpade arbetsområden vann ej riksdagens bifall, l-2. V. S-g. Departementälstyrelse, förbindelse mellan regeringen och statsförvaltningens olika grenar genom departement. Departementchef, i Danmark titel för statssekreterare, expeditionschef. Departementsskrifvare, vid Arméförvaltningens Artilleri- och Fortifikationsdepartement anställda skrifvare. Depéret [doperä], Charles, fransk paleontolog, f. 25 juni 1854 i Perpignan, professor i geologi vid universitetet i Lyon, har författat många synnerligen värdefulla arbeten dels af geologiskt innehåll, dels öfver fossila tertiära ryggradsdjur, företrädes-