Den inbillade sjuke-Departement Kerenskij) från sitt befäl och fängslades, anklagad för upprorsförsök mot provisoriska regeringen, men lyckades i nov. fly ur fängelset, hvarefter han begaf sig till Kostov vid Don och under Alexejev deltog i bildandet af en frivillig armé, afsedd att bekämpa sovjetväldet. Efter Alexejevs död, i okt. 1918, blef D. nämnda armés befälhafvare och ledde, till en början med afgjord framgång, dess operationer i Ukraina samt framryckte mot Moskva (1919), sökande att åstadkomma förening med den äfvenledes mot Moskva (från Sibirien) framryckande amiral Koltjaks armé. Då denna på sensommaren 1919 blef slagen, måste D. anträda återtåget, hvarunder hans armé slutligen, i början af 1920, råkade i upplösning, hårdt ansatt af den förföljande bolsjevikar-mén. I mars s. å. öfverlämnade D. befälet öfver armén till sin underbefälhafvare general Wrangel och begaf sig till England. - Sina erfarenheter från Världskrigets sista skede och ryska revolutionen (under år 1917) har han skildrat i det intressanta arbetet The russian turmoil (1922). H. J-dt, Den inbillade sjuke, Den inbillningssjuke (Le målade imaginaire), komedi af Mo-liére (se denne), uppf. i Stockholm f. g. 1769. Den inbitne, pseudonym för förf. AneRandel. De nio. SeSamfundetdenio. Denis [d9ni], Ernest, fransk historiker, f. 3 jan. 1849 i Nimes, d. 5 jan. 1921 i Paris, blef 1878 filos, doktor vid Sorbonne på en värdefull afhandling Jean Huss et la guerre des hussites och egnade sig sedan ingående åt Böhmens och sina trosfränders, de tjechiske protestanternas, historia. Han var professor i historia först i Grenoble, därpå i Bordeaux och från 1890 vid Sorbonne. Under Världskriget var D. ifrigt verksam i den franska propagandans tjänst och upprättade i tjechiskt intresse propagandatidskriften "La nation tchéque", som snart blef de tjecho-slovakiska delegationernas officiella organ. D. var ytterst populär i Böhmen och uppges t. o. m. ett ögonblick ha varit påtänkt till Tjecho-Slovakiens förste statschef. Bland D:s arbeten märkas Fin de Vindépendance bohéme (2 bd, 1890), UAllemagne, 1789-1810 (1896), UAllemagne, 1810-1852 (1898), La Bohéme depuis la Montagne-blanche (2 bd, 1902-03), La f onda-tion de Vempire allemand, 1852-1871 (1906), propagandaskrifterna Qui a voulu la guerre? (1915; jämte E. Durkheim; "Vem har velat kriget?", s. å.) och La guerre. Causes immédiates (s. å.), Les slovaques. La question d'Autriche (1917) och L'AHemagne et la paix (1918). D. skref i Lavisse-Rambauds "Histoire générale" af delningarna om Tyskland och Böhmen. Han var led. af Franska institutet. V. S-g. *Denis, M a ur i c e, föddes 1870. Bland hans arbeten från de sistförgångna åren märkas 4 plafondmålningar i Théåtre des Champs-Elysées i Paris, framställande Dansen, Symfonien, Operan och Dramat, samt de plastiska relieferna Dans och Musik där (1913). D. har utfört många dekorativa målningar i privathus i Paris m fl. st., äfven i Moskva, dessutom tapetkartonger, bokutstyrsel o. a. Bland hans illustrationer äro de praktfullt reproducerade bilderna till Frans' från Assisi "Fio-retti" (1911). D. är äfven konstförfattare. G-s N. "Denislii hade 1914 omkr. 44,780 inv. Denison [de'nis8n], Gap udde å kusten af Adélie land, Antarktien, upptäckt af Mawsons expedition (1911-14). Denman [de^mon], Thomas, baron D., brittisk koloniffuvernör, f. 16 nov. 1874, sonsons son till Thomas D., baron D. (f. 1779, d. 1854, drottning Karolinas advokat 1820, lordöfverdomare 1832 -50), var 1911-14 generalguvernör i Australien, deltog 1914-16 i Världskriget som öfverstelöjtnant och är öfverhusets vice talman. Denman glacier [de^mon glä7sjo], betydande jökel å Queen Marys land, Antarktien. Den ondes besegrare (Fandens overmand), en på sin tid mycket omtyckt folkkomedi af T. Overskou, med musik af A. F. Lincke, uppf. i Stockholm f. g. 1855. Den politiska kannstöparen (Den politiske kan-destöber), komedi af L. Holberg (se denne, sp. 970, och Kannstöpare), uppf. i Stockholm f. g. 1741. Den siste athenaren, roman (1859) af Viktor Rydberg (se denne, sp. 1304). Den stora vreden, historisk Norrlandsskildring af Olof Högberg (se denne). Den stumma frän Portici (La muette de Förtid}, opera med musik af Auber (se denne, sp. 375-376) samt librett af Scribe och G. Delavigne, uppf. i Stockholm f. g. 1836. Den sönderslagna krukan (Der zerbrochene krug), lustspel af H. v. Kleist (se denne, sp. 241), uppf. i Stockholm f. g. 1895. Dentikel-list. Se P el äror d ni n g, sp. 359. Dentilia, negerstam. SeMandenga. Dentitionsanomalier, med. Se Tändernas sjukdomar och vård, sp. 754. *Denudation. - 2. Geol. l senare tider har man i allmänhet inskränkt begreppet denudation till det rinnande vattnets verkan och icke minst till det slutresultat af densamma, som framgår genom samverkan af erosion och förvittring. K- A. G. Denvar, folkstam. Se Himalayafolk. *Denver, som 1920 hade 256,369 inv., har ett 1864 grundlagdt universitet, som f. n. lär ha omkr. 200 lärare och 1,340 studenter. Förutom med. högskola omfattar det juridiska, filosofiska, handels-och musikskolor. Den vilseförda (La traviäta), opera med musik af Verdi (se denne, sp. 1210) och text efter A. Dumas d. y:s "La dame aux camélias", uppf. i Stockholm f. g. 1868. Deotyma, pseudonym. Se £uszczewska. * Departement. 1) Efter åtskilliga förslag i och utom riksdagen om inrättande af nya departement eller sammanslagning af gamla framlade K. M:t proposition för 1914 års riksdag om, att alla detalj-bestämmelser om departementen skulle utgå ur Regeringsformen och ersättas med en allmän föreskrift om lägst 8 och högst 10 departement samt att hvarje departements benämning och hufvudsakliga verksamhet skulle bestämmas genom vanlig lag. Riksdagen afslog propositionen, men då motsvarande förslag till ändring af Regeringsformen, Riksdagsordningen och Tryckfrihetsförordningen återkom till 1917 års riksdag, blef det hvilande och 1918 antaget. För att möjliggöra ett snabbare genomförande af den tilltänkta reformen antogs 1918 en lag om statsdepartementen upptagande de förutvarande 8. och 1919 uppdelades Civildepartementet på ett