305 Desmarées-Detritus 306 fransk astronom och fysiker, f. 24 juli 1853 i Paris, blef 1908 direktor för astrofysikaliska observa-toriet i Meudon. Hans arbeten omfatta en mängd undersökningar inom olika grenar af astrofysiken och spektralanalysen. Af en rent af epokgörande betydelse äro hans undersökningar öfver företeelserna i solatmosfären. Ungefär samtidigt med och oberoende af amerikanen G. E. Hale (se denne) uppfann han den spektroheliografiska metoden för iakttagelse på fotografisk väg af protuberansernas och kromosfärens struktur. Metoden har af D. successivt fullkomnats, och han har med densamma, dels ensam, dels i förening med sina medarbetare och lärjungar, gjort en mängd viktiga upptäckter ang. solatmosfärens sammansättning, struktur och inre rörelser. (Se Solen, sp. 317-318.) Äfven inom stellar-astronomien har han utfört ett flertal värdefulla undersökningar, särskildt öfver stjärnornas spektra och radialrörelser. - D. betraktas som Frankrikes obe-stridt främste astronom i våra dagar. Han är led. af Vet. soc. i Uppsala (1913) och af Vet. akad. (1915). B-d. 'Desmarées, G., dog 1776 (ej 1775). Han jordfästes i Frauenkirche i Mimenen 6 okt. 1776. - En stor porträttgrupp (signerad 1767) har nyligen förvärfvats af Nationalmuseum i Stockholm, likaså ett porträtt af tyske skulptören P. Egell. G-g N. *De Smet de Naeyer, P., dog 18 sept. 1913. - Som konseljpresident och finans- och arbetsminister afgick D. 1907, då han upphöjdes till grefve. Hans viktigaste åtgärder som minister voro, att han skapade Zeebrugges hamn och förbättrade Ant-werpens; de anslag han äskat för att utföra nya befästningar kring Antwerpen vägrades däremot af riksdagens majoritet. 1910 afgick han som deputerad, men invaldes strax därpå i senaten. *Des Moines. - 2. Staden hade 126,468 inv. 1920. Desmond [de^mend], earl af Se t i t z g e r a l d, sp. 462. Desorienterad. Se Sinnessjukdom, sp. 639-640. Després [däprä], Suzanne, skådespelerska. SeLugné-Poé. *Desprez, J. L., föddes 1743. Vid byggnadsakademien i Paris vann han första priset 1766. Sedan han 1776 vunnit akademiens Prix de Rome för ritning till en slottsbyggnad, begaf han sig till Rom 1777. Större delen af det följande året uppehöll han sig i Neapel och på Sicilien. Han var under dessa år verksam som målare, men hufvudsakligen som tecknare. Nationalmuseum eger två varianter af Gustaf III bevistar mässan i S:t Peterskyrkan i Rom, den ena en stor med öfverlägsen brio utförd teckning med pålagd färg, utförd 1784 före oljemålningen. Akvareller, arkitekturritningar, skisser och studier af D. finnas i stor mängd på Nationalmuseum och i konstakademien (på sistnämnda ställe öfver 500 blad). Se Looström, "I svenska konstnärskretsar" (1916). G-g N. Dessous [däsö]. fr. (under), i pl. ofta nyttjadt i bet. underkläder för kvinnor; som lånord stundom i formen dessouer. *Destinn, Emmy, lämnade 1908 sin anställning vid Berlins hofopera och har sedan dess tillhört Metropolitan opera house i New York samt företagit gästspelsresor. Hon konserterade i Stock- holm 1922. Hon har äfven uppträdt som författarinna. Destruktiv tillväxt, med. Se S v u l s t, sp. 1324. Desvalliéres [dävaljar], George Olivier, fransk målare, f. 1861 i Paris, var elev af T. Robert-Fleury, påverkades äfven af Gustave Moreau och af gamla italienska mästare, har förutom porträtt målat mytiska och religiösa motiv, gärna i extatisk stämning, i liffull teckn' . och dristig kolorit. D. är representerad i Luxembourgmuseet af porträtt. G-g N. De svenske (Sångsällskapet D. S.), en i Stockholm från nyåret 1923 verksam manskör, som i afseende på sångkrafter och ledarskap (dirigent: Hugo Lindqvist) utgör en fortsättning af den hösten 1922 nedlagda Svenska K. F. U. M.-kören (se d. o.), men är ansluten till Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, närmast till dennas lokalafd. i Stockholm. Kören består af 30 ord. och högst 30 e. o. medlemmar. Utom konserter i Stockholm skall sällskapet anordna sångarfärder till orter i utlandet, där den nämnda Riksföreningen har lokalaf-delningar. E. F-t. *Detaille, É. J. B., dog 23 dec. 1912. Les vainqueurs var hans första (ej bästa) krigstafla. Det besegrade lejonet (Le Hon amoureux], vers-drama af F. Ponsard (se denne, sp. 1354), uppf. i Stockholm f. g. 1876. Detektivroman. Se Roman, sp. 690, och 0. Hornen, "I marginalen", II (1917). 'Detektor, fys. Se Telegraf, sp. 749-753, och Elektriska ventiler. SuppL Détente [detä't], fr., afspänning, t. ex. i en inrikespolitisk kris eller i en med krig hotande konflikt mellan två eller flera stater. Determinäto [-tå], it., mus., beslutsamt. Det gamla spelet om enhvar, skådespel (Jeder-mann, 1912) af H. von Hofmannsthal (se denne), uppf. i Stockholm f. g. 1916, är en modernisering af en medeltida engelsk moralitet, "Everyman" från 1400-talet, hvilken allegoriskt skildrar, huru laster och dygder kämpa om en människas själ, huru en egoistisk och öfvermodig vällusting ångrar och bättrar sig inför döden. Det hemliga giftermålet (// matrimonio segreto), berömd komisk opera med musik af D. Cimarosa (se denne), uppf. i Stockholm 1800-03 och 1851-55. Det nya riket, satiriska samhällsskildringar af J. A. Strindberg (se denne, sp. 336). Det nya systemet (Det ny system), skådespel af Björnstjerne Björnson (se denne, sp. 592), uppf. i Stockholm 1887. De tolf apostlarnas lära. Se Didache ton dodeka apostolon (äfven i SuppL). De tolf patriarkernas testamenten. Se Tolf patriarkernas testamenten. De Toni, G. B. Se T o ni. De tre musketörerna (Les trois mousquetaires), A. Dumas d. ä:s ryktbaraste och folkkäraste roman (1846), äfven dramatiserad och senast tillgodogjord som film. Detritus (se D et rit), geol., söndernött bergartsmaterial, dels, men numera föga brukligt, betecknande det finaste material 1. slam, som en flod för med sig, dels det kantiga material, som af den mekaniska vittringen och särskildt inverkan af sol och frost vid en brant bergvägg störtar ned till dess