förlänges för att kunna nå ned till de på kalkens botten befintliga nektarierna. Från somliga håll har med skärpa framhållits, att det naturliga urvalet (selektionen) är att uppfatta blott som en negativ, ej som en positiv faktor, "urvalet producerar intet, det utrotar blott" (Johannsen). Då man i detta sammanhang med urvalet som positiv faktor blott kan mena, att detsamma förmår skapa organisationsförhållanden, som utan urvalets verksamhet ej kunnat uppkomma, så kan mot ofvanstående uppfattning invändas, att selektionen därigenom, att den af de nyuppträdande variationerna bibehåller vid lif somliga, leder det organiska lifvet i bestämda banor (ortoselektion; jfr om ortogenesis i hufvudarbetets art. Descendensteori, sp. 202) samt småningom fullkomnar anpassningsgraden. Kampen för tillvaron har således en prospektiv betydelse, d. v. s. den verkar bestämmande på kommande släktleds kvalitet, i det att hela serier af individer utrotas och deras inflytande och nedärfningsmöjligheter för alltid aflägsnas ur den organiska världen. Den kan vidare genom fullständigare anpassning föra till en kvalitetens förbättring på kvantitetens bekostnad (t. ex. hos parasiter; vidare ett tandsystem med talrika, men mera likformiga komponenter undantränges småningom af ett sådant med färre, olikartade och mera komplicerade tänder). Rörande en under descendensteoriens tidigare period förbisedd företeelse se Konvergens. Suppl. Af nyare viktigare litteratur om descendensteorien eller någon af dess grenar må här anföras: K. Jordan, "Der gegensatz zwischen geographischer und nichtgeographischer variation" (1905), W. Roux, "Die entwickelungsmechanik, ein neuer zweig der biologischen wissenschaft" (1905), J. P. Lotsy, "Vorlesungen über deszendenztheorien mit besonderer berücksichtigung der botanischen seite der frage" (1906), H. de Vries, "Arten und varietäten und ihre entstehung durch mutation" (s. å.), W. L. Tower, "An investigation of evolution in chrysomid beetles of the genus Leptinotarsa" (s. å.), L. Plate, "Die variabilität und die artbildung nach dem prinzip geographischer formenketten bei den Cerion-landschnecken der Bahama-inseln" (1907) och "Selektionsprinzip und probleme der artbildung" (1913), P. Kammerer, "Beweise für die vererbung erworbener eigenschaften durch planmässige züchtung" (1910), R. Semon, "Die mneme als erhaltendes prinzip im wechsel des organischen geschehens" (1911) och "Das problem der vererbung erworbener eigenschaften" (1912), B. Dürken och H. Salfeld, "Die phylogenese, fragestellungen zu ihrer exakten erforschung" (1921; det sistnämnda arbetet är af betydelse för frågan om förhållandet mellan descendensteorien och den nyare ärftlighetsforskningen.) -- Rörande litt. om ärftlighet se d. o. -- Beträffande "Vestiges of the natural history of creation", en 1844 utkommen broschyr, som spelar en viktig roll i darwinismens förhistoria, se Chambers, William. L-e. Descende'nta salter, geoi. l zechstenssalterna (se d. o.) har en del af särskildt de ädlare salterna uppstått genom kemisk omsättning med cirkulerande lösningar tämligen snart efter deras aflagring. Halten af lättlösliga beståndsdelar, kali och mag- nesia, har sålunda vandrat i saltlagren och kan mångenstädes vara sekundär. Man skiljer mellan sådana salter, som ha sin ursprungliga beskaffenhet, "modersalter", och "descendenta salter", hvilka genom senare ombildning fått sin halt af kali och magnesia. Salter, som i nyaste tider undergått kemisk omsättning, kallas postuma salter. _ K. A. G. Desce7nsus ovariörum, anat. Se Könsorgan, sp. 644. Desce^SUS testiculörum, anat. Se Könsorgan, sp. 644. Descha^psia, löt., grässläkte utbrutet ur Linnés släkte Aira. Hit höra de i art. A i r a upptagna arterna med undantag af A. elegans, som jämte några andra enåriga, fina gräs bildar släktet Aira (Airopsis Fr.). Till släktet Aira i nu gällande omfattning höra 2 i södra Sverige på sandmark växande vårgräs, af hvilka A. prcecox, vår-tåtel, är den mindre sällsynta. G. L-m. 'Deschanel. - 2. P. E. L. D. blef maj 1912 ånyo franska deputeradekammarens president och tolkade som sådan under Världskriget ofta i formfulländade tal kammarens patriotiska känslor. Han valdes 17 jan. 1920 till franska republikens president med 734 af 888 afgifna röster, sedan han i en profomröstning inom de republikanska grupperna erhållit 408 röster mot 389 för Clemenceau och denne därpå tagit sin kandidatur tillbaka. D. drabbades emellertid snart af en svår nervsjukdom, föll 23 maj nattetid från ett järnvägståg under en officiell resa och fann sig, då sjukdomen trots flera månaders hvila ej gick tillbaka, nödsakad att 20 sept. s. å. nedlägga sitt ämbete. Efter en tids sjukhusvård var D. tillräckligt återställd för att mottaga ett senatsmandat (1921), men han blef aldrig i tillfälle att aktivt återupptaga sin politiska verksamhet och afled 28 april 1922. V. S-g. *Desgodins, Ch. (f. 1814). Hans dödsår är okändt. *Desgo_ffe. - 2. B. A. D. dog 1901 i Paris. Desickätor (af lat. desiccäre, torka, aftorka), torkningsapparat (t. ex. för kinabark, se d. o., sp. 76). * Desideria, konung Karl XIV Johans gemål. Se Lilly Lindwall, "D., Bernadotternas stammoder" (1919). * Desinfektion. Utförliga råd och upplysningar rörande desinfektionsmedel, sättet för desinfektion af olika föremål och af bostäder samt desinfektion vid sjuksängen vid olika slag af smittsamma sjukdomar finnas i Medicinalstyrelsens kung. med anvisningar för smittrening 12 april 1920 (i "Svensk författningssamling", n:r 251, 1920). Bilaga I af samma författning innehåller anvisningar för desinfektion af fartyg. Bilaga II lämnar anvisningar för aflusning vid fläckfeber och återfallsfeber samt för anordnande af aflusningsanstalter. G. Wrgn. Desintegrationsteorien, fys. Se Radioaktivitet, sp. 872, Radioaktiva grundämnen, sp. 855-857, och R u t h e r f o r d, sp. 1271. Desintresserad (fr. d.ésintéressé), oegennyttig, opartisk; som blifvit likgiltig, förlorat intresset (för ett företag e. d.). De sju smärtornas fest. Se Mariafester. Deskriptiv anatomi. Se Anatomi och Zoologi. Deslandres [dälä'dr], Henri Alexandre,