313 Diakonissa 314 Verksamheten utvidgades väsentligt, i det att flera filialer upptogos i landsorten. 1903 invigdes ett nytt sjukhem för gamla, Nissabo vid Halmstad. Ledningen af Hemmet Fristad, räddnings-och uppfostringsanstalt för vilsegångna unga kvinnor, öfvertogs af Fig. 2. Erstakapellets altare, inför hvilket diakonis- sorna invigas. Diakonissanstalten 1904. (Denna verksamhet har dock tillsvidare af ekonomiska skäl måst nedläggas.) På uppdrag af staten grundlades 1906 vid Viebäck, Almesåkra socken, Jönköpings län, ett, sedermera ytterligare tre hem, afsedda för tvångsuppfostran af unga kvinnliga förbrytare. Nytt sjukhus (fig. 1) för omkr. 100 patienter och mera svarande mot krafven på systrarnas sjukvårdsutbildning uppfördes vid Ersta och togs i bruk 1907. Anstaltens barnhem förlades 1911 till Stjärnvik i Södermanland. 1912 grundlades Diakonissanstaltens filial Värsta i Härnösand, hvilken har till ändamål att utbilda systrar (vid 1922 års slut 29) för Norrlands behof. Denna dotteranstalt står ännu i viss mån under moderanstalten vid Ersta, men har sin egen styrelse. Som utbildningsfält för dess elever tjäna bl. a.: Västernorrlands läns sjukhem, inrymdt under samma tak, skyddshemmet Gälegården i Medelpad, Härnösands barnhem och församlingsvård jämte Älandshemmet vid Säbrå (f. n. konvalescenthem). 1919 ställdes den af fröken Anna Wikström grundlagda blindskolan i Uppsala under Diakonissanstaltens ledning. Vid slutet af 1922 var systerantalet 496 (394 diakonissor, 65 profsystrar och 37 elever). Af dessa arbetade 282 utom anstalten (90 i sjukvård, 138 i församlings- och fattigvård, 28 i barn- och ungdomsvård och 26 i ålderdomshem, asyler m. fl. st.). 1921 uppgingo Erstaanstaltens inkomster till 571,126 kr., dess utgifter till 565,340 kr. Det af fröken E. Boström 1882 grundlagda Samariterhemmet (fig. 3) i Uppsala har utvecklat sig till Sveriges andra diakonissanstalt. Vid hennes frånfälle (1902) omfattade det 2 sjukhem, barnhem, tjänarinneuppfostringsanstalt, elevhem m. m. 1916-18 uppfördes ett nytt diakonisshus för omkr. 550,000 kr. I de båda sjukhemmen finnas fr. o. m. 1918 plats för sammanlagdt 95 sjuka. Anstaltens bokförda tillgångar, skulderna inberäknade, utgjorde vid 1921 års slut 1,282,906 kr. Vid Samariterhemmet fostras diakonissor efter i hufvudsak samma principer som vid Ersta. 1922 räknade hemmet 53 diakonissor och 28 profsystrar, af hvilka 36 arbetade utom den egna anstalten, i församlingsvård, Fig. 3. Samariterhemmet i Uppsala. å barnhem och ålderdomshem eller i räddningshemmet i Kållered, som sedan 1912 är filial. Från 1906 har Samariterhemmet också utbildat "församlingssystrar", som stå i en något friare ställning till anstalten, men hvilkas utbildning alltmer blifvit densamma som diakonissornas. Församlingssysterkåren uppgick 1922 till 107 systrar. De allra flesta af dessa stå till tjänst för landsbygdens sjuka, fattiga och hjälpbehöfvande. Sedan 1905 är pastor Otto Centerwall Samariterhemmets föreståndare. I dess styrelse är ärkebiskopen ordf. Tidskriften "Hälsning från Samariterhemmet'' utges kvartalsvis. Af Finlands diakonissanstalter (sp. 303-304) har den i Helsingfors (grundl. 1867) utom det i hufvud-arbetet nämnda stora diakoniss- och sjukhuset särskildt barnsjukhus, 2 hem för lungtuberkulösa, barn och äldre, praktisk skola för flickor samt 2 barnhem. Dess systerkår utgjordes 1921 af 145 invigda diakonissor och 65 profsystrar. Dess budget för s. å. uppgick till inemot 1,850,000 mark. Föreståndarinna är sedan 1883 syster L. S n e 11 m a n. Föreståndare ha varit prosten G. A. Palmroth (1899- 1918) och kyrkoherden E. Wirén (sedan 1918). - Diakonissanstalten i Viborg (grundl. 1869, ej 1867) har utom de i hufvudarbetet nämnda anstalterna ett barnsjukhus och ett hem för åldriga kroniskt sjuka. Systerantalet uppgick 1922 till 77. Föreståndarinna är från 1906 diakonissan Greta B r a x. - Diakonisshemmet i Sordavala, stiftadt 1894 af fröken J. Ingman-Ivalo, har numera eget sjukhus. Systerantalet har 1922 stigit till 240. - Diakonisshemmet i Uleålorg, grundlagdt 1896 af dåv. kyrkoherden W. Wallin, har från 1903 fröken E. S m ar in till föreståndarinna. Anstaltens systrar och profsystrar äro tills. 120 (1922). Både Uleåborgs- och Sordavalasystrarna inta efter genomgångna kurser en ganska fri ställning till sina resp. anstalter, med hvilka de dock i regel alltid bevara en stark, personlig kontakt. Danmarks äldsta diakonissanstalt grundlades 1863 i Köpenhamn af dåv. prinsessan, sedermera drottning Lovisa, Kristian IX:s gemål. 1873-75 byggdes det nuv. anstaltshemmet med diakonisshus, sjukhus och kyrka. 1922 påbörjades en tillbyggnad, som kommer att nästan fördubbla det. En hel rad filialer omger moderhuset: barnhem, barnkrubba, hem för obotligt sjuka, ålderdomshem för diakonissorna m. m. Flera filialer ute i landet stå ock