327 Dillner-Dimitrij Pavlovitj 328 flygare 25 aug. 1915, 3 ggr 1916 samt 10 ggr under febr.-okt. 1918. L. W:sonM. Dillner. Knut Abel Gunnar, bergsingenjör, affärsledare, f. 10 maj 1875 i Säter, blef student i Stockholm 1894, aflade examen från Bergshögskolan 1898 samt studerade vid Polytechnicum i Zii-rich 1900 och vid Bergsakademien i Freiberg 1903. D. erhöll 1898 anställning vid Tekniska högskolans materialprofnings-anstalt, var dess föreståndare 1903-07 och tjänstgjorde samtidigt som extra lärare vid Tekniska högskolan i läroämnet metallernas egenskaper. 1907-12 var D. anställd i firman A. Johnson & c:o, de två sista åren som verkställande direktör för Avesta järnverks a.-b. 1912-16 verkade han i statens tjänst som extra föredragande och t. f. byråchef i Kommerskollegium, hvarjämte han nedlade omfattande och maktpåliggande arbete inom kristids-organisationerna som led. af krigsförsäkrings- och industrikommissionerna (1914) samt af handelskommissionen (1915). Han erhöll kommerseråds n. h. o. v. 1915 och var s. å. delegerad vid svenskengelska handelsunderhandlingarna samt har varit led. i ett flertal kungl. kommittéer. Sedan 1916 är D. verkställande direktör för Trafik-a.-b. Grängesberg-Oxelösund, Luossavaara-Kiirunavaara a.-b., Grängesbergs gruf-a.-b. m. fl. D. är (sedan 1919) led. af Ingenjörs-vet.-akad. och har författat ett stort antal uppsatser och afh. i bergskemiska och metallurgiska frågor i "Jernkontorets annaler", "Stahl und eisen" och "Teknisk tidskr.", hvars hufvTidredaktör han var 1906-07. Han var ordf. i Sv. teknologföreningen 1908. Fmn. .Dillon. - 2. John D. valdes 1918 efter John Redmonds död till ledare för irländska nationalistpartiet. Vid parlamentsvalen s. å. återvaldes han ej till underhuset, och hans parti blef nästan ut-plånadt genom sinnfeinarnas framgångar. Dillon [di'l9n], E mil e Joseph, irländsk tidningsman och filolog, f. 1854 på Irland, genomgick College de France och studerade vid tyska, ryska och belgiska universitet samt vann doktorsgrad i Louvain och Charkov. Han började 1885 utge franska tidskriften "Le Muséon", var från 1888 några år tidningsman i Odessa, därefter korrespondent till "Daily telegraph" från Armenien (1894-95), Spanien, Kreta, Paris, Kina (1900), Kyssland o. s. v. Förutom en mängd lärda arbeten i orientalisk filologi (flera på ryska språket) har han skrifvit bl. a. Maxim Gorky (1902), The original poem of Job (1905), A scrap of paper (1914), From the triple to the quadruple alliance: why Italy went to war (1916), The edipse of Russia (1918) samt en liflig skildring af fredskonferensen i Paris 1919, The peace conference (1920; svensk öfv. i urval, "Freds-konferensen", s. å.), och Mexico ön the verge (1921). V. S-g. Dillon, en omkr. 4 kvkm. stor ö i Torso socken, Skaraborgs län, belägen i Vänern, 5 km. n. v. om Mariestad. O- Sjn. DHophus, zool. So Hårmyggor. *Dilthey, Wilhelm, lämnade professuren 1907 och dog l okt. 1911 i Seis, Tyrolen. - Af D:s skrifter må vidare nämnas Das erlebnis und die dichtung (1906; 8:e uppl. 1922). Hans Gesammelte schriften äro under utgifning sedan 1913 (bd l, 2 0. 4 hittills utkomna). Jfr minnestal af E. Spränger (1912) och B. Erdmann (s. å.). Diluviäla skedet, geol. Se Kvartärperio-den, sp. 384. Diluviälhästen. Se Hästen, sp. 180. *Dimbo. 1. Med D. skall förenas Hångsdala pastorat. - 2. Upphörde 1913 att vara eget tingslag, då D., Leaby och Slättängs tingslag förenades till ett, Vartofta och Frökinds härads tingslag. Dimbomb. detsamma som rökgranat. *Dimer, bot. Se äfven Pentamer. Dimetylbutadien (af grek. di, dubbelt), kem. o. tekn. Se Butadien. Suppl. Dimetylsulfät (af grek. di, dubbelt), kem. Se Metylsulfat. Dimitriev (Dmitriev), Eadko, bulgarisk och rysk general, f. 1859 i Gradez (distriktet Burgas i Syd-Bulgarien), afrättad af bolsjeviker okt. 1918 1. jan. 1919, greps under rysk-turkiska kriget 1877 -78 af ryssarna, sannolikt genom förväxling med en turkisk spion, men släpptes och följde sedan ryska armén, vann inträde vid en rysk krigsskola, blef officer i Kyssland, genomgick generalstabsakademien och öfvergick några år därefter som kapten till bulgariska armén. Vid furst Alexanders bort-röfvande 1886 spelade D. en föga hedrande roll och nödgades efter motrevolutionen bege sig till Ryssland, i hvars armé han åter kom in. I slutet af 1890-talet fick han återkomma till Bulgarien. Vid krigsutbrottet mot Turkiet 1912 ställdes D. som generallöjtnant i spetsen för 3:e bulgariska armén (på vänstra flygeln) och deltog med utmärkelse särskildt i slagen vid Kirk-Kilise och Lyle-Burgas. I det andra Balkankriget (mot serber och greker) synes D. i juli 1913 ha öfvertagit högsta befälet efter Savov. Han blef senare s. å. bulgariskt sändebud i Petersburg. Efter Världskrigets utbrott 1914 ingick D. i ryska armén som general, fick efter general Ruzskijs förflyttning till norra krigsskådeplatsen befälet öfver 3:e ryska armén, som opererade mot Österrike och belägrade Pfzemysl samt närmast träffades af det tysk-österrikiska anfallet våren 1915. Vintern 1915-16 förflyttades D. till 12 :e armén vid nedre Duna, hvilket befäl fråntogs honom sommaren 1917. Efter bolsjevikrevolutionen (nov. s. å.) slöt sig D. till motrevolutionärerna i södra Ryssland, men råkade senare i händerna på bolsjevikerna. c- O- N- DimPtrij Pa;vlovitj, rysk storfurste, f. 6 sept. 1891 i Ilinskoje nära Moskva, är son till storfurst Paul Alexandrovitj (en son till kejsar Alexander III) och Alexandra af Grekland samt broder till Maria Pavlovna (en tid gift med prins Vilhelm). Han besökte flera gånger Sverige, då hans syster var bosatt där, och täflade med ett fyramannalag af ryska officerare i de olympiska spelen i Stockholm (1912). Han blef mest känd som en af de förnämste deltagarna i mordet på Rasputin (29 dec.