329 Dimma- Diplomatarium 330 1916), för hvilket dåd han förvisades från hofvet. Efter tsardömets fall s. å. slöt han sig till kontrarevolutionärerna, deltog i striden på Murmankusten mot bolsjevikerna och har sedan som emigrant vistats i Tyskland och Frankrike. 'Dimma. Om s. k. torr dimma se Solrök. Dimya, zool. Se Musslor. "Dinant. Vid tyska arméernas framryckning genom Belgien vid början af Världskriget utkämpade af delningar af tyska 3:e armén (v. Hausen) 23 aug. 1914 en strid mot franska trupper vid D. I samband därmed förstörde tyskarna, som ansågo sig ha blifvit anfallna af D:s civila befolkning, efter föregående plundring 1,263 af stadens 1,375 hus och dödade (enligt belgisk uppgift) 606 civila stads-invånare, hvaribland 68 kvinnor och 50 barn. Från belgiskt håll förnekas, att stadsbefolkningen anfallit tyskarna. Jfr den belgiska versionen hos L. van der Essen, "The invasion and the war in Belgium" (1917), och den officiella tyska, stödd på en af general Bissing föranstaltad utredning i "D., eine denkschrift" (1918). Dinarda, zool. Se M y r g ä s t e r och B r a-c h e l y t r a. Suppl. Dinarider, geol., sammanfattande namn på de bergskedjor i den stora tertiära veckzonen, hvilka liksom Dinariska alperna äro bildade genom en från n. riktad veckningsrörelse, i motsats mot Al p i d erna (se d. o. Suppl.), hvilka äro veckade från s. Till Dinariderna höra Syd-Alperna, Dinariska Alperna, de i n. v.-s. ö. genom Grekland gående Helleniderna, tyrrhenska bågen och Apenninerna samt Atlas och Taunis. K. A. G. *Dinastegel, miner. Dess stora eldfasthet beror på kvartsens förvandling till tridymit och särskildt cristobalit (se d. o. Suppl.) vid dess upphettning till högre temperaturer. Cristobaliten är den för värme mest motståndskraftiga modifikationen af kiselsyran. K- A. G. Dinder 1. D en d er, biflod till Blå Nilen, i Sennar, från Abessinien. Omkr. 400 km. lång. .Dinesen, Lars, dog 21 sept. 1915. Han tillhörde folketinget till 1913 och utöfvade där intill det sista ett visst inflytande, ehuru han stod nästan som en ensam man i tinget E. Ebg. Dingle, landtmanna- och landthushållsskola, officiellt benämnd Göteborgs och Bohus läns landtmannaskola, belägen i Svarteborgs socken omkr. 30 km. n. v. om Uddevalla vid stambanan genom Bohuslän, anlagd 1917-21 af länets hushållningssällskap för en kostnad af omkr. 225,000 kr., hvaraf 125,000 kr. insamlades på privat väg. Det tillhörande jordbruket bedrifves som fast försöksstation under Centralanstalten i Stockholm. Vid landtmannaskolan, som öppnades hösten 1921, hålles en fem månaders vinterkurs (omkr. 40 elever); sedan sommaren 1922 hållas vid landthushållsskolan två kurser, sommar- (3J/2 månad) och vinter- (61/2 månad), med upp till 24 elever. Dinglerpress, boktr. Se Tryckpress, sp. 93. Dinitro-orto-kresolkalium [-sal-], kem o. tekn. Se Antinonnin. Suppl. Dinizulu, Sululandets siste konung, f. på 1860-talet, d. 19 okt. 1913, efterträdde 1884 sin fader Cetewayo (se d. o.) och började 1888 krig mot engelsmännen, som 1887 tagit hela Sululand under sitt protektorat. Besegrad i striden, hölls han 1889 -97 fången på S:t Helena, fick efter återkomsten en pension, men hölls ånyo i fängelse 1906-10, enär han gett skydd åt flyende upprorsmän. Han återfick sin pension och lefde sedan i stillhet på sin farm nära Middelburg i Transvaal. v- s~g- *Dinkelsbiihl. Ärligen firas där 18 juli en fest med det historiska skådespelet "Barntåget" till minne af, att staden, som 1632 intagits af svenske öfversten Sperreuter (se d. o.), förskonades från plundring till följd af barnens böner hos honom. Dinner Island [d^nor åYlönd]. Se Samarai. *Dinobryon, biol. Se ock F l a g e 11 a t a, fig. 4. Dinorah (Le pardon de Ploérmel], opera af Meyerbeer (se denne, sp. 387), uppf. i Stockholm f. g. 1870. *Diocletianus. Om D:s palats i Spalato se d. o. Diocletiänus' epok. Se Kronologi, sp. 43. Diodo'ntus, zool Se Ro f stek l ar, sp. 612. Diomörus armätus, zool. Se Pteromalidse, sp. 535. Dione, astron. Se S a t u r n u s, sp. 848. Dionycho'podes, paleont. SePalaeophonus. Dionysiska konstnärer (grek. hoi peri1 ton Dio-nyson technitai) kallades ett förbund, som mot slutet af 400-talet f. Kr. stiftades i Aten för utbildning af dramatiska konstnärer, på hvilka det då rådde brist. Som alla dylika föreningar fick förbundet en religiös prägel och hade helgedomar både i Aten och Eleusis. En konkurrent var förbundet på Isthmos och i Nemea. I Mindre Asien hade under beskydd af konungarna och hofvet i Pergamon uppstått ett teaterförbund med central i Teos (se d. o.). Särskilda lokalförbund funnos flerstädes, såsom i Smyrna, på Cypern m. fi. st., ända bort till Sicilien (Syrakusaj och Stör-Grekland. Under kejsar Hadrianus (117-138 e. Kr.) sammanslöt sig en hel del dylika förbund till en gemensam förening (grek. sy'nodos). En mängd inskrifter belyser dithörande förhållanden. J- C. Dionysos Saba'zios. Se S a b a z i o s. *Djorit, petrogr. Jfr K l o t d i o ri t. 'Dioscorea. Den allmänt odlade artens namn är D. batatas (ej batalas). Testudinarias (ej Testu-dinorias) svenska namn är e l e f a n t f o t. Jfr Hottentottbröd och T a m u s. Dioscoreäceae, Dioskoreacéer, bot. Se Dioscorea och L i l i i f l o r se. Diospyräles, bot. Se E b en a l e s. Suppl. *Dioszeg tillhör nu Rumänien. Dioxid, kem. Se K v af oxid och Oxid. Dio^imetylantrakinön, kem. Se Oximetyl-antrakinoner. Dioxipurin, kem., detsamma som xantin (se d. o.). Dio'xys, zool. Se Snyltbin. 'Dipenten. Se äfven Limonen och Terpe-ner, sp. 937. Diplecolo'beae, bot. SePleurorrhizae. Diplochlamydese, bot. Jfr Exogen ae. 'Diploé, anat. Se äfven Hufvudskål, sp. 1229. Diploévpora, paleont. Se H e l i o l it i d 89. Diploid, biol. Se Ärftlighet. .Diplomatarium. De olika nordiska ländernas diplomatarier ha under de senaste åren fortsatts. I Sverige ha af Svenskt diplomatarium utkom-