359 Docophorus-Dokitj 360 kas, så att midtdelen lyftes å de båda ytterdelarna och dessa sistnämnda å midtdelen. Bottenponto-nerna i dockan n:r 3 kunna en och en löskopplas och dockas. Fig. 2 utvisar Eriksbergsdockan n:r 2. Fig. Olika schematiska bilder af Eriksbergsdockan n:r 2 (se texten). Af de 4 små schematiska bilderna i fig. 3 visa de båda öfre profil och plan af dockan, fullt sammansatt, den näst understa själfdockning af midtdelen och den understa själfdockning af ytterdelarna. C. K. S. Docophorus, zool. Se Pälsa t ar e. *Döczi, La j os, dog 30 aug. 1919. *Dodds, A. A., dog 18 juli 1922. Dodekanesien. Se Tolföarna och Asien. Suppl., sp. 324 (noten). *Dodici, C i m a, ligger numera helt på italienskt område. Doelen [do;l9n; af äldre höll. doele, skjutbana, eg. vall bakom skottaflorna, nyholl. doel, skott-tafla, mål], förr i Holland plats eller hus, där man möttes för att skjuta till måls; nu blott historiskt namn på platser eller byggnader, t. ex. Doelen-straat och Doelen-hotel i Amsterdam. Under 1600-talet blefvo skyttegillena och deras styrelser ofta föremål för målares pensel, s. k. d o e l e n- 1. regentstycken (seRegentstycke), t. ex. Rem-brandts "Nattvakten" (afbildad å pl. I till art. Rembrand t). Hj. P-r. Doelter [dofter], Cornelio, österrikisk mineralog och petrograf, f. 16 sept. 1850 i Arrogo, Porto Rico, blef 1872 filos, doktor i Heidelberg och 1875 privatdocent i Wien, i Graz blef han 1876 e. o. och 1878 ord. professor samt 1906 universitetets rektor. 1907 flyttade han öfver till Wien som professor i mineralogi. Inom mineralogien är D. en af vår tids mera framstående vetenskapsmän, och särskildt har han egnat sig åt mineralkemien och den syntetiska mineralogien med tillämpning af de fysikalisk-kemiska arbetsmetoderna samt har här haft ett ganska betydande antal lärjungar. Förutom många detaljarbeten på dessa områden har D. som sitt hufvudverk att räkna den stort anlagda Handbuch der mineralchemie (beräknadt till 4 dlr, af hvilka I, II och III,i utkommit sedan 1912), hvari ett stort antal medarbetare deltager. K. A.G. Doflein [då7flajn], Franz, tysk zoolog, f. 5 april 1873, blef professor i zoologi 1912 vid universitetet i Freiburg im Br. och 1918 i Breslau. D. har lämnat flera värdefulla bidrag till kännedomen om urdjuren och den zoologiska ekologien. Hans mest kända arbeten äro Lehrbuch der proto-zoenkunde (3:e uppl. 1910) och (tills, med R. Hesse) Tierbau una tierleben (2 bd, 1914). D. deltog i tyskarnas fälttåg i Macedonien under Världskriget och har börjat offentliggöra ett värdefullt arbete öfver detta land i kultur- och naturvetenskapligt afseende. L-e. *Doggerbank. Om slaget vid D. se Världskriget, sp. 256. Doggerbank, grefve af. Se Kinsbergen, J. H. van. Dogra, språk. Se K a s h m i r i. *Dohlmann, A. J. H., dog 22 juni 1914 i Skotterup. *Dohna (sp. 631). Furst Richard zu D.-S c h l o b i 11 e n dog 21 aug. 1916 i Vilna. - 8. Nikolaus D.-Schlodien [dåna Jlå'dm], grefve och burggrefve zu D., tysk sjömilitär, f. 5 april 1879 i Mallwitz (Schlesien), blef 1900 underlöjtnant (leutnant zur see) vid marinen, tjänstgjorde som fartygschef i Öst-Asien, blef 1914 kommendörkapten (korvettenkapitän) och förde som sådan befälet på tyska hjälpkryssarenMöwe (sed. o. Suppl.), med hvilken han under två expeditioner 1915-16 och 1916-17 sänkte eller uppbringade tillsammans 37 handelsångare med 191,000 tons deplacement. 1919 var han befälhafvare för en frikår i Schlesien. Sin verksamhet som chef på Möwe har han skildrat i S. M. S. Möwe (1916) och Der Möwe zweite fahrt (1917). 8. H.J-dt. *Dohnånyi, E. von, blef 1908 professor i pianospel vid musikhögskolan i Berlin. Han konserterade i Stockholm f. g. 1907 och sedan vid upprepade tillfällen. Hans alstring har fortsatts med orkester-, kammarmusik- och piano verk, sånger och några arbeten för scenen. *Dohrn. - 2. Anton D. dog 26 sept. 1909 i München. Doiran (D o j r a n), sjö och serbisk stad i Macedonien på gränsen mellan Jugo-Slavien och Grekland, 60 km. n. om Saloniki. Den vid sjöns sydvästra ända belägna staden, som under Världskriget i nov. 1915 besattes af orientarmén, eröfrades 12 dec. s. å. under slaget vid Värdar af bulgarerna, under befäl af general Todorov, och ingick sedermera i bulgariska fronten. Särskildt under orient-arméns offensiv i aug. och sept. 1916 var D. föremål för hårda strider, men bulgarerna höllo dock staden besatt till 9 sept. 1918, då den återtogs af den förra. Jfr Världskriget, sp. 199, 215. 231 och 249. ~ H. j-dt. Dokitj [då7-], Lazar, serbisk politiker, f.