365 Dominions-Domnarfvet 366 militärguvernör med sjöofficerare som departementschefer. Lugnet återställdes, delvis genom mycket hårdhändta metoder, och det ekonomiska tillståndet förbättrades. I dec. 1920 förebådades militärförvaltningens upphörande, sedan nödiga författningsändringar vidtagits. Först i okt. 1922 af-löstes den amerikanska sjöofficersdiktaturen af en inhemsk styrelse under presidenten Juan B a u-tista Vicini Burgos (vald till okt. 1928), men faktiskt är alltjämt det amerikanska inflytandet i republiken förhärskande. Litt.: A. Ferret, "La république Dominicaine" (Bruxelles, 1895), J. G. Garcia, "Compendio de la historia de Santo Domingo" (ny uppl., 3 bd, Santo Domingo, 1896; går till 1865), T. L. Stod-dart, "The french revolution in San Domingo" (1915), 0. Schönrich, "Santo Domingo, a country with a future" (New York, 1919), och "Santo Domingo, its past and its present condition" (den amerikanske militärguvernörens rapport i "Annual report of the secretary of the navy", 1920). o. Sjn. v. s-g. Dominions [dem^njons], eng., "riken", numera allmänt öflig benämning på de stora själfstyrande kolonierna eller kolonigrupperna inom Brittiska riket. Dessa dominions äro Dominion of Canada, Commonwealth of Australia, Dominion of New Zea-land och Union of South Africa. En med dem jämförlig ställning intages af Free state of heland (den nya syd-irländska fristaten). Om den vidgade själfständighet inom riket och det ökade inflytandet på dettas politik, som dominions efter Världskriget besitta, se Storbritannien (Historia) i Suppl. V. S-g. *Dominium. Se Eganderätt. Domkrets, jur., geografiskt område, inom hvilket en viss domstol har domsrätt (jurisdiktion). I Sverige äro underrätternas domkretsar dels - för landsbygden med däri inbegripna städer under landsrätt - tingslagen, dels de särskilda stadsju-risdiktionernas områden ("domsaga" i 6 kap. § l Kättegångsbalken). Af hof rätterna har Svea hofrätt Svealand, Norrland och Gottlands län till domkrets, under Göta hofrätt lyder återstoden af Götaland, utom Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län, hvilka tre län utgöra Hof rättens öfver Skåne och Blekinge domkrets. Högsta domstolens domkrets är hela landet. Å. H. * Domkyrka, sp. 676. Kalmar stift införlifvades 1915 med Växjö stift. * Domkyrkoråd. Om ändring af sammansättningen af domkyrkorådet i Kalmar (hittills bestämd genom k. br. 24 maj 1699, 27 juni 1739 och 12 febr. 1831) ligger förslag sedan flera år under K. M:ts ompröfning. Sedan Kalmar stifts sammanslagning med Växjö stift 1915 ha inga domkapitelsledamöter deltagit i domkyrkorådets sammanträden. Vid Kalmar domkyrka är enl. k. br. 24 maj 1699 en syssloman anställd. * Domkyrkosyssloman finnes ej vid Luleå, Lunds och Göteborgs domkyrkor; ang. Kalmar domkyrka se art. Domkyrkoråd. Suppl. *Dommer, A." v o n, dog 18 febr. 1905. * Domnarfvet. Järnverket, det största i sitt slag i Skandinavien, har nu en normalkapacitet af 100 ä 150,000 ton färdiga järn- och stålprodukter. Tillverkningen är mest baserad på de fosforrika mal- merna från St. Kopparbergs bergslags a.-b:s grufvor i Grängesbergsfältet. Koks och stenkol fås utifrån, träkolen däremot framställas till stor del i kol-ugnarna vid Bysjön af kolved från bolagets skogar i öfre Dalarna. Järnverket drefs de första 20 åren med vattenkraft från den bredvidliggande forsen, och f. n. uttagas från denna medelst ett 20-tal turbiner omkr. 6,700 hkr. Dessutom erhålles numera elektrisk energi från Bergslagets kraftstationer vid Dalälfven, nämligen Forshufvudet ä 24,000 hkr, Bullerforsen 30,000 hkr och Mockfjärd 10,000 hkr. Järnverket omfattar nu följande hufvud-delar: 1. Hyttaj'delningen med 5 st. bläster- och 5 st. elektriska masugnar. Vid användning af uteslutande koks i blästerhyttorna är tillverkningskapaciteten omkr. 100,003 ton tackjärn per år. Malmen föres från järnvägsvagnar direkt till kross-verken (2 Gates krossar), hvarifrån den medelst skopverk uppfraktas till fickor på masugnskransen, där beskickningen tillväges. Efter tillvägning transporteras koksen från upplagen medelst linbanor. Blästern lämnas af elektriskt drifna roterande blåsmaskiner af Turbotyp, och för blästerns förvärmning finnas 7 st. Cowperapparater. Den af blästerhyttorna lämnade masugnsgasen passerar först en gasreningsapparat, system Zschocke, och används sedan till förvärmning af blästern samt för ångpannor och diverse värmugnar i verken. De elektriska hyttorna ha en kapacitet af intill 60,000 ton tackjärn. I desamma används endast träkol. Masugnsgasen från elektrohyttorna används för diverse uppvärmningsändamål, hyttslaggen delvis till framställning af cement. 2. Bessemerverket med l st. 300 tons tackjärnsblandare, 4 st. basiska konvertrar samt 2 st. blåsmaskiner af Turbotyp. Den basiska 1. Thomas-Gilchristska bessemer-metoden tillämpas sedan 1891. Normalproduktionen är 110,000 ton thomasgöt, hufvudsakligen järn. Som biprodukt erhållas årligen omkr. 20,000 ton thomasfosfat. 3. Martinverket med 2 st. 30 tons och 2 st. 20 tons martinugnar, insättningsmaskin och 7 gasgeneratorer. I anslutning till martinverket finns ett stålgjuteri med en årstill-verkning af omkr. 3,500 ton. 4. Elektriska stålverket med l st. 20 tons och l st. 10 tons stålugn. 5. V alsverksaf delning en med l st. elektriskt drif-vet duoreversergötvalsverk med en kapacitet af 115,000 ton göt pr år, 2 st. ångdrifna duoreverser-valsverk (15-20,000 ton), 2 st. grof- och tunnplåtvalsverk om tills. 21-22,000 ton per år, l st. trådvalsverk ä 20,000 ton per år, l st. ämnes-och universalvalsverk, 2 st. mediumvalsverk och l st. finvalsverk å tillsammans 15,000 ton pr år, samtliga sistnämnda turbindrifna, samt l st. mo-tordrifvet finvalsverk ä 8,000 ton pr år. 5. Manu-fakturaf delning en för tillverkning af klippspik: 2,100 ton pr år, rälsspik: 500 ton pr år, skarfbult: 200 ton pr år, öfrig manufaktur, spett, axlar etc.: 600 ton pr år. 6. Tegelverk för brukets eget behof af tegel, såväl chamotte som kvarts- och cementtegel. 7. Cementfabrik afsedd för en tillverkning af cement af hyttslagg enligt nyuppfun-nen metod. 8. Syrgasfabrik med en årlig kapacitet af 80,000 kbm. syrgas. Verkets areal utgör 114,88 har, hvaraf industriområde 66,48 har, arbetarnas antal är vid normaldrift omkr. 2,400; liksom tjänstemännen bo de till