373 Donon-Dorpat 374 * Don ön. Bergstoppen eröfrades under Världskriget 14 aug. 1914 af fransmännen (l:a armén, Du-bail), som å densamma uppförde artilleri till be-strykande af dalgången vid Schirmeck (se d. o. Suppl.). D. återtogs 22 s. m. af tyskarna och förblef i deras ego till krigets slut. Jfr Världskriget, sp. 161. H. J-dt. Donoughmore [då^amåa 1. da/nQmå8], earl af. Se Hutchinson, irländsk adelsfamilj. Don Pasquale [dånn paskväle], buffaopera af Donizetti (se denne, sp. 716 och 717), uppf. i Stockholm f. g. 1869. Don Ranudo de Colibrädos [dånn], komedi af Holberg, uppf. i Stockholm f. g. 1745. (Titelrollen en vanvettigt andryg, men utfattig spansk adelsman; Kanudo är anagram af O du nar.) *Dons, V. T., dog 1917. *Donska kosackernas land är efter Sovjet-Rysslands administrativa nyindelning i sept. 1921 uppdeladt mellan sovjetrepubliken Ukraina och Nord-Kaukasien, bägge i federativ förbindelse med Federativa ryska sovjetrepubliken. Västra delen af området utgör jämte delar af de forna guvernementen Jekaterinoslav och Charkov det ukrainska guvernementet Donets, södra delen tillhör under benämningen Donska området, jämte Bergsrepubliken, Kuban--Svartahafsområdet, Stavropol- och Terek-områdena Nord-Kaukasien. Donsö, municipalsamhälle i Styrsö socken, Göteborgs och Bohus län, på Donsön (1,6 kvkm.) vid Klefvafjorden s. ö. om Styrsön. 747 inv. (1921). Hufvudnäringen är fiske (äfven sillfiske). O. Sjn. Doon [dō'n], flod och sjö i Ayrshire, Skottland, utfaller i Firth of Clyde strax s. om staden Ayr. Doorn [dårn], kommun i prov. Utrecht, nära staden Utrecht, Nederländerna, är en villa- eller trädgårdsstad med omkr. 2,000 inv. Till den där inköpta egendomen Huis te Doorn flyttade kejsar Vilhelm II med kejsarinnan Augusta (som dog där 1921) från det 8 km. därifrån belägna Amerongen 15 maj 1920. Där vigdes exkejsaren i nov. 1922 med änkeprinsessan Hermine af Schönaich-Carolath. *Dopfunt. Se Lars Tynell, "Skånes medeltida dopfuntar" (4 hftn, 1913--21). Dopplerit Haidinger, miner., geol., en mineralsubstans eller möjligen ett mineral, som bildats genom utfällning af lösta humussyror och möjligen äfven innehåller kalksalter af dylika. Doppleriten förekommer inblandad i torfven i väl multnade torf-lager. I friskt och fuktigt tillstånd är den smidig och elastisk som kautschuk eller också geléaktig, men i hårdt tillstånd är den hård och glänsande samt har mussligt brott och kan knappast skiljas från glansiga stenkol, beckkol. I torflagren förekommer doppleriten dels samlad, vanligast som sprick-fyllnader, men också som små lager, dels fint fördelad bland den vanliga torfvens beståndsdelar, hvilka ännu ha den vegetabiliska strukturen bevarad. Mellan dessa två extremer finnas alla öfvergångar. K. A. G. *Dorader, zool. Se Dolphin (Suppl.) och Guldbraxnar. Dorcus parallelopipedus, zool. Se L u c a n i d se. Dordi, förkortning af namnet Dorotea, i den äldre svenskan och i vissa dialekter. Doreh, hamn. Se Geelvink-baai. Dorgefoss, ett mäktigt vattenfall i Sira älf, n. om Flekkefjord, Norge, har 240 m. fallhöjd och uppges i utbyggdt tillstånd kunna representera 60,000 eff. hkr. K. G. G. Dorila'didse, zool. Seögonflugor. Dormans [dårmã'], stad i franska dep. Marne, 23 km. v. om Épernay, vid Marne. 1,875 inv. (1921). Under den stora tyska offensiven på sommaren 1918 tillkämpade sig 7:e tyska armén (v. Boehn) 16 juli vid och v. om D. öfvergången öfver Marne samt besatte staden, men måste efter andra slaget vid Marne åter utrymma densamma 20 s. m. Jfr Världskriget, sp. 164--166, 237 och 238. H. J-dt. Dormiol [dårmiål]. Se Sömnmedel, sp. 225. Dormio^sis, paleont. Se Kritsystemet, sp. 1475. Dorna Vatra, stad i södra Bukovina, Rumänien, vid Gyllene Bistritz. Badort med järnkällor. Omkr. 5,900 inv. Under Världskriget förekommo där särskildt i sept. 1916 häftiga strider. *Dorner. - 2. A. J. D. dog 20 april 1920 i Hannover. Om hans Grundriss der dogmengeschichte (1899) se D o g m h i s t o r i a, sp. 629. Dorotea revir af Härnösands distrikt, Västerbottens län, omfattar dels Dorotea socken med undantag af kronoparkerna Långsjömon, Simsjön och Stenbithöjden, dels en mindre del af Åsele socken. Reviret, som är indeladt i 5 bevakningstrakter, omfattar (1920) 111,448 har allmänna skogar, hvaraf 12 kronoparker med en areal af 95,922 har. S-r. *Dorpat, numera officiellt Tartu (stadens estniska namn), är republiken Estlands i storlek och betydelse andra stad. 50,055 inv. (1922), till öfvervägande del ester, till mindre del tyskar och ryssar. Den stora ruinen på Domberget är den på 1200-talet byggda gotiska domkyrkan, som genom en brand på 1590-talet blef ruin (se fig. 1). Korpartiet har under det senaste årh. varit inredt till lokal för universitetsbiblioteket (f. n. omkr. 450,000 vol.). På platsen för det forna citadellet ligger nu universitetets astronomiska observatorium; på Domberget, som i sin helhet numera tillhör universitetet, ligga f. ö. 3 större sjukhusbyggnader samt anatomiska institutionen (fig. 2), alla omgifna af lummiga parker och promenadanläggningar. Där finnas vidare 2 bronsmonument (embryologen K. E. von Baers staty och kirurgen E. von Bergmanns byst). Stadens betydelse ligger i dess egenskap af andligt kulturcentrum. Den var redan under medeltiden biskopssäte, blef 1632 universitetsstad (se Dorpats universitet. Suppl.) och har flera vetenskapliga samfund, såsom Estniska lärda sällskapet (stift. 1838) och naturforskarsällskapet I D. finnas stadsarkiv, esöländska statens centralstatsarkiv och en mängd skolor af olika slag, såsom folkskolor, 3 estniska gymnasier (2 manliga och 1 kvinnligt), 2 tyskspråkiga högre flickskolor, 1 ryskt läroverk m. m. (Det första gymnasiet grundlades 1630 af J. Skytte på Gustaf II Adolfs befallning.) Republikens högsta domstol har sitt säte i D. (Under svensk-tiden fanns där sedan 1630 en hofrätt.) I D:s omedelbara närhet, på slottet Ratshof, håller man nu på att inrätta republikens nationalmuseum. Efter den andra ryska revolutionen hösten 1917