Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drake-sundet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
Drake-sundet-Dressyr
388
sta delen af Kungl. gymnastiska centralinstitutets
historia 1813-i913 (1913, i anledning af institutets
hundraårsdag utg. af dess lärarkollegium) samt utgett
(i förening med C. Ankarcrona) Handledning i var
j f öring (1893) och (i förening med C. Hjorth)
Handledning i florettfäktning (i "Idrotternas
bok", 1910), skrifvit artiklar i tidskrifter
m. m. samt varit en af redaktörerna för "Tidskrift i
gymnastik". D:s långa och förtjänstfulla verksamhet
har förnämligast varit förlagd inom fäktningens och
idrotts-organisationens område. Yttre utmärkelser för
densamma ha kommit honom rikligt till del. N. F. S.
Drake-sundet [dréVk-], bredt sund eller hafsarm,
som mellan Eldslandet i n. och den Väst-antarktiska
kontinenten i s. förbinder Atlanten och Stilla
haf vet.
Drakfisksläktet, zool. Se Fjärsingsläktet.
* Drama, som 1921 hade 16,324 inv., tillhör numera
Grekland.
Dramatisera (se Drama), behandla (ett ämne, en roman
o. s. v.) i skådespelsform.
Drangedal, härad och pastorat, n. om Kragerö,
i Telemark fylke (före 1919 Bratsberg amt),
Norge. 1,054,85 kvkm. 4,210 inv. (1920). Skogsbruk
och jordbruk. Sörlandsbanan skall dras genom D.
K. G. G.
*Dravida. Jfr M a l a j a l a m.
Dreadnought [dre’dnåt], eng. ("orädd"), urspr,
namn på ett engelskt pansarfartyg (1906), sedermera
benämning på fartyg af samma typ som detta. Nästa
typ i utvecklingen kallas Super-Dread-nought. Se
Pansarfartyg, sp. 1438.
*Dref används mycket till tätning af timmerhus.
Dreffjället, ett omkr. 1,000 m. högt gränsfjäll
till Norge i Särna socken, Dalarna, n. v. om
Fulufjället mellan detta fjäll och Härjehogna.
O. Sjn.
Dref löpa, jaktv., kallas på jägarspråket spåren
af villebrådet och den eller de drifvande hundarna.
G. G.
Drégely [drérgej], Gåbor, ungersk dramatiker, f. 24
nov. 1883 i Budapest, vardt efter afslutade tekniska
studier ingenjör därstädes. D. debuterade med en
roman, Lelkek (Själarna), 1903, men slog igenom
först 1908 med den satiriska komedien A azerencse fa
("Som man är klädd", uppf. 1913 i Stockholm). Af D:s
senare verk må nämnas komedien Az isteni szikra (1913)
och den 1916 i Stockholm gif na farsen "Frökens man".
E-n B.
Drehleier [drelajer], ty., mus. Se L i ra.
Dreja, tekn. Se D r e j n i n g.
*Drente hade 206,879 inv. 1919.
* Dresden, hufvudstad i fristaten Sachsen, hade
1919 529,542 inv., med förstäder l april 1921
584,285 inv. Bland nybyggnader under de senaste
20 åren märkas: landtdagshuset (1902-07 ; med en
ryttarstaty af konung Albert och en bred trappa
prydd af 4 grupper, morgon, afton, dag och natt, af
Schilling), konstindustrimuseum (i barock 1901 -07),
nytt rådhus (i tysk renässans 1905-10, med ett öfver
100 m. högt torn), ny kungl. teater, nu "Landesteater"
(1913, hvarefter den gamla kallas Albertteatern),
konserthus (i barock 1916), Sarra-sinis cirkus (1912,
amfiteater med 5,000 platser), nya praktbyggnader för
tekniska högskolan (1913) m. fl. Den gamla Elbebron
(Augustusbriicke) har rifvits och ersatts med den 1910
färdiga Friedrich August-brticke. Stadens industri,
som nu är ganska betydande, omfattar främst
cigarrett-tillverkning,
järn- och maskin-, fajans- och chokladindustri,
konsttryckerier samt fotografisk industri. Under
Världskriget led D. starkt af bristen på råvaror
för sina industrier samt upphörandet af den
betydande resandeströmmen, senare vållade de
politiska oroligheterna och strejkerna stort
af bräck, men D. har sedermera börjat repa
sig. - Litt.: J. Schneider och H. Reichmann,
"D. im wandel der zeiten" (2 bd, 1912). Se
Byggnadskonsten, pl. XVIII och XIX.
O. Sjn.
*Dressin. Se vidare Motordressin.
* Dressyr. - Jaktv. Vid vissa hundrasers inöfning för
jakt används en mer eller mindre målmedveten och från
lättare till svårare uppgifter fortskridande öfning,
som man brukar benämna dressyr, medan beträffande
andra jakthundsraser inöfningen sker under vanlig
jaktutöfning. Det senare är fallet med stöfvare,
under det att hönshunden (den stående hunden) utgör
exempel på det förra. Man talar därför om att dressera
hönshundar och att injaga stöfvare. Vid hönshundens
dressyr skilde man förr noga på kammardressyr och
fältdressyr. Den förra utfördes inomhus (enligt mera
rigorösa föreskrifter i half-mörkt rum) med en eller
två till längden noga af-passade lektioner dagligen
under loppet af en månad till sex veckor. Därunder
lärdes hunden komma på tillrop eller hvissling
(hunden bibringas "appell", en hund, som kommer
villigt, säges "ha god appell"), att på kommando
"ligga kusch", att avancera krypande, att "apportera"
(taga upp och till dressören aflämna kastade eller på
golf vet liggande föremål), att följa dressören snedt
bakom på vänster sida ("gå derriére"), m. m. Sedan
hunden förvärf vät färdighet i dessa saker, började
fältdressyren, inöfningen under praktisk jaktutöfning,
som småningom öfvergick i vanlig jakt. Från denna
den gamla skolans dressyrmetoder har man på senare
tid gjort flera afvikelser. Namnen "kammardressyr"
och "fältdressyr" bibehållas visserligen, men
den förra försiggår numera i regel utomhus på en
gårdsplan eller gräsmatta, den senare uppdelas ofta
i två afdelningar: en förberedande dressyr på fältet
utan vildt och den egentliga injagningen. En modern
hönshundsdressyr sönderfaller därför i 1) förberedande
hemmadressyr (vanligen kallad kammardressyr), 2)
förberedande fältdressyr, 3) injagning inför det
vilda, som småningom öfvergår i vanlig jakt, i den
mån det strängt pedagogiska momentet mindre gör sig
gällande. Vid den förberedande fältdressyren inöf vas
ett regelbundet sicksacksök, något som i äldre tider
rätt mycket försummades; dessutom har man tillfälle
att repetera och hos hunden ytterligare inpränta
hvad han lärt sig under hemmadressyren. -. Nutidens
hönshundar äro i regel mycket villiga att lära,
och aga bör tillgripas endast vid fall af uppenbar
olydnad. Det gäller först att klargöra för hunden,
hvad man fordrar af honom, samt att sedan genom
upprepade öfningar få vissa handlingar hos djuret
förvandlade till rena reflexrörelser, så att
kommandoordet (hvisslingen, skottet, villebrådets
uppflög o. s. v.) direkt utlöser rörelsen. Då aga
kräfves, är ofta en ryckning i dresserlinan (med eller
utan rosenkrans, se d. o. 2) bättre än användning af
piska, som lätt gör hunden "handskygg". Men först
och sist bör dressören, enligt en på detta område
känd författares råd, mera använda sin hjärna än sin
piskan svängande arm. G. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
