387 Drake-sundet-Dressyr 388 sta delen af Kungl. gymnastiska centralinstitutets historia 1813-i913 (1913, i anledning af institutets hundraårsdag utg. af dess lärarkollegium) samt utgett (i förening med C. Ankarcrona) Handledning i var j f öring (1893) och (i förening med C. Hjorth) Handledning i florettfäktning (i "Idrotternas bok", 1910), skrifvit artiklar i tidskrifter m. m. samt varit en af redaktörerna för "Tidskrift i gymnastik". D:s långa och förtjänstfulla verksamhet har förnämligast varit förlagd inom fäktningens och idrotts-organisationens område. Yttre utmärkelser för densamma ha kommit honom rikligt till del. N. F. S. Drake-sundet [dréVk-], bredt sund eller hafsarm, som mellan Eldslandet i n. och den Väst-antarktiska kontinenten i s. förbinder Atlanten och Stilla haf vet. Drakfisksläktet, zool. Se Fjärsingsläktet. * Drama, som 1921 hade 16,324 inv., tillhör numera Grekland. Dramatisera (se Drama), behandla (ett ämne, en roman o. s. v.) i skådespelsform. Drangedal, härad och pastorat, n. om Kragerö, i Telemark fylke (före 1919 Bratsberg amt), Norge. 1,054,85 kvkm. 4,210 inv. (1920). Skogsbruk och jordbruk. Sörlandsbanan skall dras genom D. K. G. G. *Dravida. Jfr M a l a j a l a m. Dreadnought [dre'dnåt], eng. ("orädd"), urspr, namn på ett engelskt pansarfartyg (1906), sedermera benämning på fartyg af samma typ som detta. Nästa typ i utvecklingen kallas Super-Dread-nought. Se Pansarfartyg, sp. 1438. *Dref används mycket till tätning af timmerhus. Dreffjället, ett omkr. 1,000 m. högt gränsfjäll till Norge i Särna socken, Dalarna, n. v. om Fulufjället mellan detta fjäll och Härjehogna. O. Sjn. Dref löpa, jaktv., kallas på jägarspråket spåren af villebrådet och den eller de drifvande hundarna. G. G. Drégely [drérgej], Gåbor, ungersk dramatiker, f. 24 nov. 1883 i Budapest, vardt efter afslutade tekniska studier ingenjör därstädes. D. debuterade med en roman, Lelkek (Själarna), 1903, men slog igenom först 1908 med den satiriska komedien A azerencse fa ("Som man är klädd", uppf. 1913 i Stockholm). Af D:s senare verk må nämnas komedien Az isteni szikra (1913) och den 1916 i Stockholm gif na farsen "Frökens man". E-n B. Drehleier [drelajer], ty., mus. Se L i ra. Dreja, tekn. Se D r e j n i n g. *Drente hade 206,879 inv. 1919. * Dresden, hufvudstad i fristaten Sachsen, hade 1919 529,542 inv., med förstäder l april 1921 584,285 inv. Bland nybyggnader under de senaste 20 åren märkas: landtdagshuset (1902-07 ; med en ryttarstaty af konung Albert och en bred trappa prydd af 4 grupper, morgon, afton, dag och natt, af Schilling), konstindustrimuseum (i barock 1901 -07), nytt rådhus (i tysk renässans 1905-10, med ett öfver 100 m. högt torn), ny kungl. teater, nu "Landesteater" (1913, hvarefter den gamla kallas Albertteatern), konserthus (i barock 1916), Sarra-sinis cirkus (1912, amfiteater med 5,000 platser), nya praktbyggnader för tekniska högskolan (1913) m. fl. Den gamla Elbebron (Augustusbriicke) har rifvits och ersatts med den 1910 färdiga Friedrich August-brticke. Stadens industri, som nu är ganska betydande, omfattar främst cigarrett-tillverkning, järn- och maskin-, fajans- och chokladindustri, konsttryckerier samt fotografisk industri. Under Världskriget led D. starkt af bristen på råvaror för sina industrier samt upphörandet af den betydande resandeströmmen, senare vållade de politiska oroligheterna och strejkerna stort af bräck, men D. har sedermera börjat repa sig. - Litt.: J. Schneider och H. Reichmann, "D. im wandel der zeiten" (2 bd, 1912). Se Byggnadskonsten, pl. XVIII och XIX. O. Sjn. *Dressin. Se vidare Motordressin. * Dressyr. - Jaktv. Vid vissa hundrasers inöfning för jakt används en mer eller mindre målmedveten och från lättare till svårare uppgifter fortskridande öfning, som man brukar benämna dressyr, medan beträffande andra jakthundsraser inöfningen sker under vanlig jaktutöfning. Det senare är fallet med stöfvare, under det att hönshunden (den stående hunden) utgör exempel på det förra. Man talar därför om att dressera hönshundar och att injaga stöfvare. Vid hönshundens dressyr skilde man förr noga på kammardressyr och fältdressyr. Den förra utfördes inomhus (enligt mera rigorösa föreskrifter i half-mörkt rum) med en eller två till längden noga af-passade lektioner dagligen under loppet af en månad till sex veckor. Därunder lärdes hunden komma på tillrop eller hvissling (hunden bibringas "appell", en hund, som kommer villigt, säges "ha god appell"), att på kommando "ligga kusch", att avancera krypande, att "apportera" (taga upp och till dressören aflämna kastade eller på golf vet liggande föremål), att följa dressören snedt bakom på vänster sida ("gå derriére"), m. m. Sedan hunden förvärf vät färdighet i dessa saker, började fältdressyren, inöfningen under praktisk jaktutöfning, som småningom öfvergick i vanlig jakt. Från denna den gamla skolans dressyrmetoder har man på senare tid gjort flera afvikelser. Namnen "kammardressyr" och "fältdressyr" bibehållas visserligen, men den förra försiggår numera i regel utomhus på en gårdsplan eller gräsmatta, den senare uppdelas ofta i två afdelningar: en förberedande dressyr på fältet utan vildt och den egentliga injagningen. En modern hönshundsdressyr sönderfaller därför i 1) förberedande hemmadressyr (vanligen kallad kammardressyr), 2) förberedande fältdressyr, 3) injagning inför det vilda, som småningom öfvergår i vanlig jakt, i den mån det strängt pedagogiska momentet mindre gör sig gällande. Vid den förberedande fältdressyren inöf vas ett regelbundet sicksacksök, något som i äldre tider rätt mycket försummades; dessutom har man tillfälle att repetera och hos hunden ytterligare inpränta hvad han lärt sig under hemmadressyren. -. Nutidens hönshundar äro i regel mycket villiga att lära, och aga bör tillgripas endast vid fall af uppenbar olydnad. Det gäller först att klargöra för hunden, hvad man fordrar af honom, samt att sedan genom upprepade öfningar få vissa handlingar hos djuret förvandlade till rena reflexrörelser, så att kommandoordet (hvisslingen, skottet, villebrådets uppflög o. s. v.) direkt utlöser rörelsen. Då aga kräfves, är ofta en ryckning i dresserlinan (med eller utan rosenkrans, se d. o. 2) bättre än användning af piska, som lätt gör hunden "handskygg". Men först och sist bör dressören, enligt en på detta område känd författares råd, mera använda sin hjärna än sin piskan svängande arm. G. G.