391 Dronning Louises ö-Drottning 392 söktes närmare af Mikkelsens expedition 1910 och Kochs expedition 1912-13. Dronning Louises ö, en omkr. 40 kvkm. stor ö på 60° 22' n. br. vid Grönlands östkust, når upp till 780 m. ö. h. Droogenbroeck [dråjonbrok], Jan van, flamsk skald, f. 18 jan. 1835 i S:t Amands, d. 27 maj 1902 i Schaarbeek, var lyriker under pseudonymen Jan F e r g u u t och musiker, slöt sig med ifver till den flamländska rörelsen, visade stort intresse för metrik, hvari han skref flera arbeten (Rhytmus en rijm, 1883, De toepassing van het grieksche en lat, met-rum öp de nederl. poézie, 1886, m. fl.) och införde bl. a. flera österländska versmått. Af hans verk må nämnas Makamen en ghazelen (1866: 2:a uppl. 1887) och de ytterst populära barndikterna Dit zijn zonnestralen (1873, många uppl.). Se Muyldermans i "Jaarboek der vlaamsche academie", 1908. R-nB. Droppflaska, farm., med. Då åtskilliga läkemedel, äfven rätt giftiga sådana, t. ex. opiidrop-par, strofantustinktur o. d., doseras droppvis, är det viktigt att kunna så exakt som möjligt drypa droppar af en viss storlek (vikt). Försöker man drypa ur en vanlig flaska, bli dropparna mycket olika alltefter flaskmynningens form, hvarjämte vätskan, som skall drypas ur flaskan, har benägenhet att rinna ut i en stråle eller i droppar, som följa så tätt på hvarandra, att man ej kan räkna dem. Ibland rinner vätskan utmed flaskans hals, hvarigenom droppräkningen likaledes blir omöjlig. För att underlätta denna och tillika erhålla droppar af så lika vikt som möjligt användas s. k. droppflaskor (fig. 1) med in- Fig. 1. Droppflaska. Fig. 2. Droppglas (pipett) slipad propp, ofta af brunt glas. Proppen är åt ena sidan utdragen i en omkr. l-2 cm. lång, konisk, aftrubbad pip, på hvars undre sida löper en rännformig urholkning. Denna fortsätter i en lodrät ränna på glasproppens yta nedom slip-ningens halfva höjd. Midt emot denna finnes en annan sådan pä glasproppens baksida. På den slipade flaskhalsens insida finnas, midt emot hvarandra, två rännor, som nedifrån nå ungefär till flaskhalsens halfva höjd. När rännorna i proppen inställas så, att de kommunicera med rännorna i flaskhalsen, och flaskan därefter lutas med pipen snedt nedåt, börjar vätskan i flaskan att med jämna mellantider drypa från pipens spets i likstora droppar, hvilka äro lätta att räkna, medan luft tränger in i flaskan genom rännan å proppens och flaskhalsens motsatta sida - ett nödvändigt villkor för, att vätskan skall kunna komma ut ur flaskan. Sedan man drupit det föreskrifna antalet droppar ur flaskan, vrides proppen */4 hvarf, hvarefter rännorna i propp och flaskhals ej mer passa emot hvarandra. Flaskan är då tillsluten, så att vätskan ej kan af dunsta. Genom att noggrant bestämma form och dimensioner på flaskhals, pip, rännor m. m. kunna droppar af exakt lika vikt erhållas. Så beskaffade droppflaskor ha kallats normaldroppflaskor 1. normaldroppräknare. Sådana ha användts till att fastställa droppars vikt af olika flytande läkemedel, hvarpå uppgifterna i den medicinska litteraturen om dessas dosering i droppar grunda sig. - Dropp-flaskor brukas äfven ofta till eter eller kloroform, som vid söfning för operationer drypas på den öfver näsa och mun anbragta "masken". Droppflaskan plägar därvid å ena sidan vara försedd med en i glaset angifven skala, på hvilken man kan af läsa åtgången af bedöfningsmedlet i kbcm. - Då droppflaskor äro dyra, kan man i många fall ersätta dem med droppglas 1. dropp-pipett e r (fig. 2), ett några cm. långt glasrör, hvars ena ända starkt afsmalnar, medan öfver den andra är skjuten en kautschukshylsa, hvars slutna del sträcker sig ett stycke utöfver glasrörets ända. Man sammanpressar denna kautschukstuta, för ned droppglasets spets i den vätska, som skall droppvis doseras, hvarefter trycket på kautschuktstutan slappes efter, då vätska suges in i pipetten. Genom försiktigt tryck på tutan bringas därefter vätskan att droppvis utrinna i den sked eller det glas, hvarur medikamentet skall intagas. Sådant droppglas används äfven ofta för att drypa in vätska "i ögonen", d. v. s. innanför ögonlocken. Då droppflaskan och droppglaset sålunda ofta nyttjas för att räkna droppar, kallas de äfven droppräknare. C. G. S. Droppglas, farm., med. Se Droppflaska. Suppl. Droppnäsa, bygnk. Se Näsa. Dropp-pipett, farm., med. Se Droppflaska. Suppl. Droppräknare, farm., med. Se Droppflaska. Suppl. *Drosera, bot. Drosera rotundifolia har de svenska namnen s i l e s h å r och soldagg. Ett Drosera-preparat har fått användning i medicinen (mot kikhosta). G. L-m. *Droseracese, bot. Släktets svenska namn är flugfångare. Drosorphila, zool. Se Ä 11 i k f l u g o r. *Drosophyllum, bot. Uppgiften om växtens praktiska användning i trakten af Oporto öfverens-stämmer ej med verkligheten. G. L-m. Drottenskyrkor. Se Kr is tky r k a. Drottning (fem. till drott, se d. o.). 1. En konungs gemål; kvinnlig innehafvare af kronan i ett konungarike. Är den senare gift, har hennes gemål någon gång tillagts titeln konung, men i regel bär han sin ärfda titel. Jfr Änkedrottning, -