Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis / 393-394 (1923) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drottningberget ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2. Zool., namn på visen (se B i) och honan hos
termiterna (se d. o.). - 3. Se Schack, sp. 917.

Drottningberget. Jfr Hangöbefästningarna.

Drottningens centralkommitté, som bildades
på initiativ och under ordförandeskap af
drottning Viktoria hösten 1914, hade till första
uppgift att organisera och leda det enskilda
nödhjälpsarbetet under Världskriget och har
fortsatt sin välsignelse-bringande verksamhet
äfven efter kriget. Genom de stora gåfvobelopp,
som under början af kriget inströmmade, samt
genom de penninglotterier, hvartill K. M:t lämnade
koncession, blef det centralkommittén möjligt dels
att organisera och ekonomiskt stödja verksamheten
såväl för det frivilliga sjukvårdsväsendet i krig
som för landstormens beklädnad samt för understöd
till de arbetslöses och mobiliserades familjer, dels
också att befordra såväl samverkan mellan dessa olika
grenar af den enskilda understödsverksamheten som ock
emellan de statliga och kommunala organen med liknande
uppgifter. Kommittén har bl. a. organiserat inom sig
Beställningskommissionen, som under kriget tillverkade
många hundratusen persedlar för landstormen
och armén, hvarvid arbetslönerna till arbetslösa
öfverstego 700,000 kr., anordnat sömnadsarbeten bland
arbetslösa stenhuggeriarbetares hustrur i Bohuslän och
textilarbeterskor i Norrköping, utdelat karbidlampor
till värde af omkr. 100,000 kr. till fattiga öfver
hela landet, större kokkitt-lar till värde af 60,000
kr. till små kommuner för igångsättande af bespisning
för skolbarn samt ett stort antal spädbarns- och
moderskapsutrustningar till de fattigaste kommunerna
i Norrbotten, lämnat af sevärda understöd till ef
terlef vande efter dem, som aflidit i spanska sjukan,
samt till massagebehandling för dem, som drabbats
af barnförlamning. Dessutom ha tillhopa flera
hundratusen kronor vid olika tillfällen anslagits
för tillverkning genom nödlidande af persedlar,
som sedermera utdelats till hjälpbehöfvande,
särskildt barn, hvarjämte gång på gång Norrbottens
läns arbetsstugor och befolkningen i Norrbottens
finnbygder erhållit stora understöd. Kommitténs
sekreterare har varit bankdirektören H. Lettström.

Drottningens skyddshem, urspr. Hemmet för
frigifna kvinnor i Stockholm, grundlagdt 1860
af dåv. hertiginnan af Östergötland, sedermera
drottning Sofia, har till ändamål att lämna vård
och skydd åt kvinnor, som straffats för brott eller
af polismyndighet varnats för begångna förseelser,
men lämna hopp om förbättrad vandel. Äfven unga
kvinnor, som icke straffats eller varnats, kunna på
styrelsemedlems förslag intagas i hemmet, därest de
hemfallit åt brottslig vanart och ej öfverskridit sitt
18 :e eller i undantagsfall sitt 21 :a år. Kvinna,
som hängifvit sig åt lösaktigt lefnadssätt, intas
icke i hemmet. Anhållan om intagning ställes till
husmodern. Vistelsen vid hemmet beräknas till
omkr. ett år. Skyddslingarna erhålla religions-
och skolundervisning samt utbildning i kvinnliga
slöjder. Hemmet söker vid skyddslings afgång bereda
henne arbetsanställning och utrustar henne med nödig
beklädnad. I allmänhet skall års-afgift erläggas, men
härifrån kan befrielse lämnas. Hemmet är förlagdt i
egen fastighet, huset nr 39 A vid Maria Högbergsgata,
i Stockholm, till hvilken
fastighet hör en större trädgårdstomt. Hemmets
tillgångar uppgå till omkr. 100,000
kr. Plats finnes för omkr. 12 skyddslingar.
V. A-t.

Drottninggambit, schackt. Se Gambit.

Drottninghall. Se Karlskrona.

*Drottningholm. 1. Kungl. lustslott, undergick
1907-11 en nödvändig, grundlig och genomgående
reparation, som medförde ett radikalt, men högst
pietetsfullt omordnande af många af rummen under
ledning af öfverintendenten J. Bottiger (se det af
honom 1916 utg. bildverket "Drottningholm"). Den i
art. Drottningholm, sp. 886, omnämnda Stensalen är ej
längre ett minnesrum öfver Karl XIV Johan. (Samtliga
målningar äro bortflyttade.) Teatern (fig. l o. 2,
å sp. 394-395) har 1921

Fig. 1. Teaterhuset på Drottningholm.

blifvit upprustad, dess bevarade förråd af
dekorationer och rekvisita har blifvit repareradt
och maskineriet återställdt. I aug. 1922 visades den
i restaureradt skick för allmänheten, och samtidigt
öppnades i byggnadens bostadsrum ett teaterhistoriskt
museum. Denna teater uppfördes under åren närmast
efter 1762, då det på samma plats belägna äldre
teaterhuset brunnit (under pågående galaföreställning
25 aug. nämnda år). Den nya teatern är ett verk af
K. F. Adelcrantz, salongen är ett utsökt prof på
förnäm tidig Louis XVLs stil. Desprez’ ritningar
till byggnadens yttre omgestaltning i nyklassisk
stil stannade mestadels vid ritningarna -. endast den
östra långsidan, som omsluter en vacker salong, blef
i sina hufvuddrag utförd 1791. Efter ett pietetsfullt
återställande ger teaterns inre ett åtminstone i
Nord-Europa enastående och i hög grad intresserande
och värdefullt prof på 1700-talets smak, fordringar
och resurser i scenisk utstyrsel. (Se G. Nordensvans
artikel i "Saisonen" 1922.) - Bland de å sp. 887
nämnde mästarna afses David v. Krafft, ej Per Krafft
d. ä. G-g N.

Drottningholm, fartyg. Se pl. II och III till
art. Ångfartyg.

Drottning Kristina. Svenska och utländska skådespel
med detta namn eller ämne finnas uppräknade i
art. Kristina, sp. 1427-28.

* Drottning Sofias förening sammanslogs 1915 med
Svenska föreningen Koda korset till Svenska Röda
korset (se Sjukvård, sp. 732-733).

Drottningstöten. Se Falu grufva.

Drottning Viktorias stiftelse. Se Viktoria-stiftelsen.

Drouet, fransk målarfamilj. 1. Hubert D.,
f. 1699, d. 1767, son till en målarmästare, studerade
i Rouen och i Paris, där han var elev af de Troy,
vann anseende som porträtt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>