ärenden, som äro uppdragna till dess förvaltning, t. ex. i bevillningsmål, stundom också genom reglementet i alla mål, som icke författningsenligt uppdragits åt annan myndighet. Besvär öfver drätselkammarens egna beslut få enligt somliga reglementen anföras hos magistraten, enligt andra hos K. Bef:de. I fråga om besvär ang. kommunala handlingars offentlighet har K. M:t hänvisat klagande part till ordinarie domstol. I allmänhet äro drätselkammarens uppgifter fördelade på dess led. eller på olika afdelningar, som på sina ställen definitivt afgöra vissa ärenden. Detta ger ofta upphof till utbrytning ur drätselkammaren af nya själfständiga styrelser. Många drätselkamrar ha en aflönad verkställande led., som sköter den dagliga förvaltningen, bereder ärendena och har tillsyn öfver, att besluten verkställas. Han väljes för viss tid af stadsfullmäktige eller drätselkammaren. Se Yngve Larsson, "Kommunalförvaltningens organisation och arbetssätt" (1909), och H. Lindholm, "Drätselförvaltningens organisation i de svenska städerna" (1915). N. H. Drättinge (Drettinge), herrgård i Dädesjö socken, Kronobergs län, belägen vid Drättingesjöns sydända, omfattar med underlydande 7 mtl med en areal af 1,869 har, hvaraf 110 har åker. Tax.-v. 582,000 kr. (1921), med ångsåg vid Braås' station. D. skänktes 1386 af Kristina Bielke till Vadstena kloster, reducerades af Gustaf Vasa, utbyttes 1571 till Hans Kyle, hvars släkt egde D. till 1668, då det såldes till J. Leijoncrona, hvarpå det gått i arf till släkten Rappe. Nuv. egare är frih. A. F. Rappes stärbhus. O. Sjn. *Drög. Se äfven Kälkåkning, sp. 556-557. Drögen, sjö. Se Stångån. Drömmesjön, en 4 kvkm. stor sjö, 75 m. ö. h., i Nätra och Sidensjö socknar, Ångermanland, afrinner genom Nätraån till Nätrafjärden af Bottenhafvet. O. Sjn. D. S., Sångsällskapet. Se De svenske. Suppl. Dsaisang, mongol. Se Saisannor. *Dschagga ingår nu i engelska Tanganjika-territoriet. Dschohor, furstendöme. Se Johor. Dsjeja, flod. Se Seja. Duala (Dualla), stad i den franska delen af Kamerun, förut hufvudort i tyska Kamerun, till 1901 guvernörens residens, vid Kamerunfloden, nära dess mynning. Omkr. 22,000 inv. Utgångspunkt för järnvägarna mot norr och öster, hvilka torde komma att fortsättas till Tsad och Kongo. Stor export af palmolja, kopra, kakao och gummi. Duba, ö. Se Louisiade-arkipelagen. Dubail [dyba'j], Augustin Yvon Edmond, fransk militär, f. 1851 i Belfort, blef officer 1870, deltog i kriget s. å., var en tid lärare vid krigsskolan i S:t Cyr, användes därefter i generalstabstjänst och avancerade till öfverste och chef för l:a zuavregementet 1901. Han blef brigadgeneral och chef för École spéciale militaire (S:t Cyr) 1904, divisionsgeneral 1908 och chef för arméns generalstab, chef för 9:e armékåren 1910 samt medlem af Conseil supérieur de la guerre 1913. D. fick vid krigsutbrottet 1914 befälet öfver l:a armén, i Elsass, hvilket han jan. 1915 utbytte mot befälet öfver östra armégruppen. Mars 1916-maj 1918 var han militärguvernör i Paris. C. O. N. Dubbelbiljett. Se Biljett i Suppl. och Järnvägstaxa, sp. 452. Dubbelhaka. Se Haka. Dubbelhinder, ridk. Se Hinder. Dubbelkapell. Se Kapell. Dubbelkassinett, text. Se Kassinett. Dubbelkyrka. Se Underkyrka 1. Dubbelmolekyler, kem. o. fys. Se Association. Suppl. Dubbelpedalharpa. Se Harpa. *Dubbelspat. Jfr Isländsk kalkspat och Islandsspat. Dubbelstudsare. Se Jaktgevär. Dubbelt förhållande, mat. Om A, B, C, D äro 4 på en rät linje belägna punkter, menas med dubbelt förhållande 1. dubbelförhå11andet (A, B, C, D) värdet AC/BC:AD/BD där sträckorna AC, BC, AD, BD räknas med sina tecken. Likaså om a, b, c, d beteckna 4 räta linjer, genom en och samma punkt och vinkeln (med tecken) mellan 2 af dessa, t. ex. a och c, betecknas med ac, menas med dubbelförhållandet (a, b, c, d) värdet sin ac/sin bc : sin ad/sin bd. Skär en godtycklig rät linje dessa linjer i 4 punkter A, B, C, D, gäller (A, B, C, D) = (a, b, c, d). Dubbelförhållandet (A, B, C, D) är alltså detsamma för alla skärande linjer, d. v. s. dubbelförhållandet är i n-variant (se d. o.) vid central- 1. parallell-projektion. Denna egenskap hos dubbelförhållandet är af fundamental betydelse inom projektiva geometrien (se d. o. och K o11ineation). Beteckna A', B', C', D' likaså 4 punkter på en rät linje, är det nödvändiga och tillräckliga villkoret, för att dessa genom projektioner skola kunna öfverföras i A, B, C, D, att dubbelförhållandena (A, B, C, D) och (A', B', C', D'} äro lika. Är (A, B, C, D) = -1 eller (a, b, c, d) = -1, sägas punktparen (A, B) och (C, D) resp. linjeparen (a, b) och (c, d) vara harmoniska (se Harmoniska punkter och Harmoniskt knippe). Äro punkternas A, B, C, D abscissor X1,X2,X3,X4, är (A, B, C, D) = (X1 X2, X3, X4) = X3-X1/X3-X2:X4-X1/X4-X2. Dubbelförhållandets ofvannämnda invarians innebär, att dess värde blir oförändradt vid en transformation (se d. o.) af formen X' = aX+b/gX+d, där a, b, g, d äro konstanter. Omvändt måste (X'1, X'2, X'3, X'4) vara lika med (X1, X2, X3, X4), för att punkterna X1, X2, X3, X4 genom en sådan transformation skola kunna öfverföras i X'1, X'2, X'3, X'4. Genom ofvan gifna formel