Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drättinge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ärenden, som äro uppdragna till dess förvaltning,
t. ex. i bevillningsmål, stundom också genom
reglementet i alla mål, som icke författningsenligt
uppdragits åt annan myndighet. Besvär öfver
drätselkammarens egna beslut få enligt somliga
reglementen anföras hos magistraten, enligt andra
hos K. Bef:de. I fråga om besvär ang. kommunala
handlingars offentlighet har K. M:t hänvisat
klagande part till ordinarie domstol. I allmänhet
äro drätselkammarens uppgifter fördelade på dess
led. eller på olika afdelningar, som på sina
ställen definitivt afgöra vissa ärenden. Detta ger
ofta upphof till utbrytning ur drätselkammaren af
nya själfständiga styrelser. Många drätselkamrar
ha en aflönad verkställande led., som sköter den
dagliga förvaltningen, bereder ärendena och har
tillsyn öfver, att besluten verkställas. Han
väljes för viss tid af stadsfullmäktige
eller drätselkammaren. Se Yngve Larsson,
"Kommunalförvaltningens organisation och arbetssätt"
(1909), och H. Lindholm, "Drätselförvaltningens
organisation i de svenska städerna" (1915).
N. H.
Drättinge (Drettinge), herrgård i Dädesjö socken,
Kronobergs län, belägen vid Drättingesjöns sydända,
omfattar med underlydande 7 mtl med en areal af 1,869
har, hvaraf 110 har åker. Tax.-v. 582,000 kr. (1921),
med ångsåg vid Braås’ station. D. skänktes 1386 af
Kristina Bielke till Vadstena kloster, reducerades
af Gustaf Vasa, utbyttes 1571 till Hans Kyle,
hvars släkt egde D. till 1668, då det såldes till
J. Leijoncrona, hvarpå det gått i arf till släkten
Rappe. Nuv. egare är frih. A. F. Rappes stärbhus.
O. Sjn.
*Drög. Se äfven Kälkåkning, sp. 556-557.
Drögen, sjö. Se Stångån.
Drömmesjön, en 4 kvkm. stor sjö, 75 m. ö. h., i
Nätra och Sidensjö socknar, Ångermanland, afrinner
genom Nätraån till Nätrafjärden af Bottenhafvet.
O. Sjn.
D. S., Sångsällskapet. Se De svenske. Suppl.
Dsaisang, mongol. Se Saisannor.
*Dschagga ingår nu i engelska Tanganjika-territoriet.
Dschohor, furstendöme. Se Johor.
Dsjeja, flod. Se Seja.
Duala (Dualla), stad i den franska delen af
Kamerun, förut hufvudort i tyska Kamerun, till
1901 guvernörens residens, vid Kamerunfloden, nära
dess mynning. Omkr. 22,000 inv. Utgångspunkt för
järnvägarna mot norr och öster, hvilka torde komma
att fortsättas till Tsad och Kongo. Stor export af
palmolja, kopra, kakao och gummi.
Duba, ö. Se Louisiade-arkipelagen.
Dubail [dyba’j], Augustin Yvon Edmond, fransk
militär, f. 1851 i Belfort, blef officer 1870, deltog
i kriget s. å., var en tid lärare vid krigsskolan i
S:t Cyr, användes därefter i generalstabstjänst och avancerade till öfverste och chef
för l:a zuavregementet 1901. Han blef brigadgeneral
och chef för École spéciale militaire (S:t Cyr)
1904, divisionsgeneral 1908 och chef för arméns
generalstab, chef för 9:e armékåren 1910 samt medlem
af Conseil supérieur de la guerre 1913. D. fick
vid krigsutbrottet 1914 befälet öfver l:a armén,
i Elsass, hvilket han jan. 1915 utbytte mot befälet
öfver östra armégruppen. Mars 1916-maj 1918 var han
militärguvernör i Paris. C. O. N.
Dubbelbiljett. Se Biljett i Suppl. och Järnvägstaxa, sp. 452.
Dubbelhaka. Se Haka.
Dubbelhinder, ridk. Se Hinder.
Dubbelkapell. Se Kapell.
Dubbelkassinett, text. Se Kassinett.
Dubbelkyrka. Se Underkyrka 1.
Dubbelmolekyler, kem. o. fys. Se Association. Suppl.
Dubbelpedalharpa. Se Harpa.
*Dubbelspat. Jfr Isländsk kalkspat och Islandsspat.
Dubbelstudsare. Se Jaktgevär.
Dubbelt förhållande, mat. Om A, B, C, D äro 4 på
en rät linje belägna punkter, menas med dubbelt
förhållande 1. dubbelförhå11andet (A, B, C, D) värdet
AC/BC:AD/BD där sträckorna AC, BC, AD, BD räknas
med sina tecken. Likaså om a, b, c, d beteckna 4
räta linjer, genom en och samma punkt och vinkeln
(med tecken) mellan 2 af dessa, t. ex. a och c,
betecknas med ac, menas med dubbelförhållandet
(a, b, c, d) värdet sin ac/sin bc : sin ad/sin bd. Skär en godtycklig
rät linje dessa linjer i 4 punkter A, B, C, D,
gäller (A, B, C, D) = (a, b, c, d). Dubbelförhållandet
(A, B, C, D) är alltså detsamma för alla skärande
linjer, d. v. s. dubbelförhållandet är i n-variant
(se d. o.) vid central- 1. parallell-projektion. Denna
egenskap hos dubbelförhållandet är af fundamental
betydelse inom projektiva geometrien (se d. o. och
K o11ineation). Beteckna A’, B’, C’, D’
likaså 4 punkter på en rät linje, är det nödvändiga
och tillräckliga villkoret, för att dessa genom
projektioner skola kunna öfverföras i A, B, C, D,
att dubbelförhållandena (A, B, C, D) och (A’, B’,
C’, D’} äro lika.
Är (A, B, C, D) = -1 eller (a, b, c, d) = -1, sägas
punktparen (A, B) och (C, D) resp. linjeparen (a,
b) och (c, d) vara harmoniska (se Harmoniska punkter
och Harmoniskt knippe).
Äro punkternas A, B, C, D abscissor X1,X2,X3,X4,
är (A, B, C, D) = (X1 X2, X3, X4) =
X3-X1/X3-X2:X4-X1/X4-X2. Dubbelförhållandets
ofvannämnda invarians innebär, att dess värde blir
oförändradt vid en transformation (se d. o.) af
formen X’ = aX+b/gX+d, där a, b, g, d äro konstanter.
Omvändt måste (X’1, X’2, X’3, X’4) vara lika med (X1,
X2, X3, X4), för att punkterna X1, X2, X3, X4 genom
en sådan transformation skola kunna öfverföras i X’1,
X’2, X’3, X’4. Genom ofvan gifna formel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
