403 Dubbelt halfslag-Duchesne 404 är dubbelförhållandet definieradt äfven för godtyckliga komplexa (se d. o.) värden X1, X2, X3, X4. Gifvetvis gäller invariansegenskapen äfven vid sådana värden. R. Dubbelt halfslag, sjöv. Se Halfslag 2. Dubbla dubbelhaken. Se Hakebössa. Dubbla flankslag, veter. Se Kvickdrag. Dubbo, stad i Nya Syd-Wales vid Macquarie-floden, 300 km. n. v. om Sydney. Omkr. 5,400 inv. I närheten kol- och koppargrufvor. Dubhlochlannaigh [duvlåchlannig]. Se Lochlann. *Dubica hör nu till Jugo-Slavien. *Dubief, J. B. F., dog 6 juni 1916 i Paris. *Dublenka hör nu till Polen. Dubissa, flod i Litauen, som upprinner s. v. om Sjavli och norrifrån faller in i Njemen omkr. 40 km. nedom Kovno. *Dublin, som vid 1911 års census hade 304,802 inv., beräknades 1918 med förstäder ha inemot 400,000 inv. University of D. hade 1922 omkr. 1,400 studenter. Royal university of Ireland upphörde 1909 och ersattes enligt 1908 års irländska universitetsakt i D. af National university of Ireland, hvartill utom University college i D. (omkr. 1,350 studenter 1922) äfven höra sådana i Cork och Galway samt S:t Patrick's college i Maynooth, utbildningsorten för Irlands katolska präster. Catholic university fortlefver i Roman catholic university college i D. (Jfr Irland. Suppl.) - D. var annandag påsk 1916 och följande dagar skådeplats för det af sinnfeinarna organiserade, snart undertryckta s. k. "påskupproret". Sinnfeinarnas irländska parlament, Dail Eireann (se d. o. Suppl.), samlades första gången i D. 1919 och sedermera efter stilleståndet med engelska regeringen 1921. Under sinnfeinoroligheterna 1919-21 förekommo i D. esomoftast gatustrider mellan sinnfeinare och brittiska polissoldater. Vida mera omfattande och förödande voro striderna mellan anhängare och motståndare till fördraget i dec. 1921 mellan brittiska regeringen och sinnfeinarna, särskildt i juni 1922, då högsta domstolens palats, Four courts, som sedan april hållits besatt af fördragsmotståndarna, togs med storm af den fördragsvänliga provisoriska irländska regeringens trupper och därvid till stor del förstördes genom artilleribeskjutning liksom flera stora hotell och andra byggnader vid Sackville street. Första veckan i juli var rensningen fullbordad. Se därom Irland (Historia). Suppl. - Litt.: D. S. Chart, "The story of D." (1907), S. A. 0. Fitzpatrick, "D." (s. å.), och J. F. Boyle, "The irish rebellion of 1916" (1917). O. Sjn. V. S-g. *Dubno tillhör nu Polen. D. intogs under Världskriget af österrikarna 8 sept. 1915, hvarefter ryssarna tillbakaträngdes mot Ikvafloden; men striderna fortgingo dock i trakten af D. sept. 1915- jan. 1916. 4 juni 1916 igångsatte ryssarna slutligen en kraftig offensiv och återtogo D. 10 i s. m. Först 23 febr. 1918 förlorade de sedan D. än en gång, men då till tyskarna. L. W:son M. *Duboc, Ch. É., dog 14 april 1910 i Dresden. *Dubois, Alphée (sp. 989), dog 7 sept. 1905 i Clamart. Dubois [dybwa], Pierre Joseph Louis Alfred, fransk militär, f. 21 nov. 1852 i Sedan, blef officer vid ett dragonregemente 1874, tjänstgjorde i Algeriet och Tunisien, befordrades (inom kavalleriet) till brigadgeneral 1905 och divisionsgeneral 1909 samt blef chef för 9:e armékåren (Tours) 1913. Under Världskrigets första skede förde han med utmärkelse nämnda armékår i slagen vid Marne och vid Yser. Från mars 1915 till febr. 1916 var han chef för 6:e armén (på frontdelen Marne- Oise) och användes därefter i olika befattningar, tills han 1917 erhöll afsked från aktiv tjänst. H. J-dt. Duboscq [dybåsk], Jules, fransk optiker, f. 1817 i Villaines (dep. Seine-et-Oise), d. 1886 i Paris. Se Duboscqs lampa och Skioptikon. *Dubossary tillhör republiken Ukraina. *Dubost, H. Antonin, dog 15 april 1921 i Paris. Han var 1913 kandidat till posten som republikens president och erhöll vid första profomröstningen 107 röster mot 180 för Poincaré och 174 för Pams, till hvilken sistnämndes förmån han därpå afsade sig kandidaturen. Senatens president förblef D. till jan. 1920, då han föll igenom för Bourgeois. V. S-g. *Dubufe. - 2. É. M. G. D. dog i maj 1909 på ångbåtsfärd till Buenos Aires. Duchene [dysän], Denis Auguste, fransk militär, f. 23 sept. 1862 i Juzennecourt (dep. Haute-Marne), blef officer vid ett inf.-reg. 1883 och sedermera generalstabsofficer. 1912 blef han öfverste. Vid Världskrigets utbrott var han brigadgeneral och chef för 19 :e inf.-fördelningen. I aug. 1915 blef han chef för 2:a armékåren (vid Verdun), 1916 divisionsgeneral, i jan. 1917 chef för 10:e armén (vid Aisne, i okt. s. å. förflyttad till italienska fronten) och i dec. s. å. (tills i maj 1918) chef för 6:e armén (vid Aisne). D. är f. n. (maj 1923) chef för 3:e armékåren (Eouen). H. J-dt. *Duchesne, J. C. R. A., dog 27 april 1918 på slottet Pennery (dep. Loiret). Rapport sur l'expédition de Madagascar (1897) är af stort värde. Duchesne [dysän], Louis Marie Olivier, vår tids främste franske katolske kyrkohistoriker, f. 13 sept. 1843 i S:t Servan (dep. Isle-et-Vilaine), d. 2 april 1922 i Rom, skolades som kristen arkeolog under ledning af de Rossi i Rom, utförde 1874 en viktig arkeologisk expedition till berget Athos (skildrad i Mission au Mont Athos) och 1875 en liknande mera omfattande expedition till Mindre Asien. 1878 blef han professor i kyrkohistoria vid den nyupprättade École de théologie i Paris, sedan han i sin första större skrift, Étude sur le Liber pontificalis (1877), dokumenterat sig som en af det katolska dogmat och traditionen obunden modern historieforskare. Sedan rådde alltid strid inom katolska kyrkan om D. Han anmäldes för Index-kongregationen, men skyddades af rektorn för Institut catholique i Paris d'Hulst och af Paris' ärkebiskop. 1886 förbjödos dock prästseminaristerna i S:t Sulpice att åhöra hans föreläsningar. Å andra sidan utmärktes han genom inval i Académie des inscriptions (1888). Han hade genom sitt arbete med "Liber pontificalis" förts att koncentrera sin forskning kring påfvedömets och kyrkans äldsta historia och kult och utgaf 1889 den mest berömda af sina skrifter: Origines du culte chrétien (5:e rev. uppl. 1920). Nu bereddes honom möjlighet att ostördt få fullfölja sin forskning därigenom, att han