407 Dugga-Duke 408 hörde 1893. Litt.: "Akademiska föreningen 1830 -1911" (festskrift, 1911). F. Hj-t. Dugga, fornstad. Se Thugga. Duggorm, zool. Se Ormdrag. Dugonics, András. Se Ungerska litteraturen, sp. 1058. Duhamel [dyamä'11], Georges, fransk författare, f. 30 juni 1884 i Paris, debuterade som lyriker med Des légendes, des batailles (1907), som följts af diktsamlingarna L'homme en tete (1909), Selon ma loi (1910), Compagnons (1918) och Élégies (1921), skådespelen Dans Vombre des statues (1919), Le combat, La lumiére (uppf. 1921 vid franska gästspelet i Stockholm) och komedien Uoeuvre des athlétes, berättelserna Vie des martyrs (1914-16) och Civilisation (1921), med ämnen från Världskriget, Conjession de minuit (1920) och Les hommes abandonnés (1921), barnskildringen Les jeux et les plaisirs (1922) samt tidsreflexionerna Entreliens dans le tumulte (1919) och La possession du monde, kritikerna Notes sur la tech-nique poétique (1910, med Ch. Vildrac), Propos critiques (1912) och Les poétes et la poésie (1914). - D. har förts till en litterär riktning, som fått namnet Vunanimisme, men har ej velat godkänna etiketten. Gemensam med unanimisterna har han emellertid en sträfvan efter ny, enklare, omedelbarare, smidigare poetisk form, utan allegorier, symboler och rim och med fri melodi, samt framför allt en antiintellektualistisk åskådning. Han söker med ödmjuk iakttagelse och utsökt känslighet att verkligen på djupet tränga in i och begripa människorna; i likhet med Maeterlincks "Le trésor des humbles" predikar D:s "La possession du monde" den stora kärleken och det inre lifvet; människans mål är den lycka, som hvarken består i nöjet, välmågan, njutningen eller vällusten, utan i att fullständigt besitta och känna världen, nästan och själens lif. Han är den förstående medkänslans, den individuellt sociala mänsklighetskärlekens apostel. Betraktare och begrundare, har han sin styrka i den finstämda, lyriskt intima teckningen af det inre lifvet. Se S. Cederblad i "Forum" (1923). R-nB. Duhem [dyäm], Pierre Maurice Marie, fransk teoretisk fysiker, f. 10 juni 1861 i Paris, d. 14 sept. 1916 i Cabrespine (dep. Aude), genomgick Ecole normale supérieure i Paris 1882-85, då han blef doktor i matematiska vetenskaper, utnämndes till maltre de conférences vid universiteten i Lille 1887 och i Kennes 1893 samt till professor i teoretisk fysik vid universitetet i Bordeaux 1895, där han verkade till sin död. 1900 blef han korresponderande led. och 1913 icke-residerande medlem af Institutet (Académie des sciences). D. är en af de flitigaste skriftställarna på den matematiska fysikens och den teoretiska kemiens områden. Redan 1886 utgaf han sin högt uppskattade Le potentiel thermo-dynamique (2:a uppl. 1896) och Application de la thermodynamique aux phénoménes capillaires, ther-moélectriques et pyroélectriques (1885-86). Härpå följde Des corps diamagnétiques (1889), Gon-tinuité de Vetat liquide et de Vetat gazeux (1891) och de stora arbetena Hydrodynamique, élasticité, acoustique (2 vol., s. å.) samt Lecons sur Vélectricité et le magnétisme (3 vol., 1891-92) och Principes de la thermodynamique (1892-94). Sedermera ut- kommo Sur la dissociation dans les systémes qui renjerment un mélange de gaz parjaits (1892) och Introduction å la mécanique chimique (1898), som sedermera vidare utarbetades i Mécanique chimique fondée sur la thermodynamique (4 bd, 1897-99), La chimie physique (1899) och Thermodynamique et chimie (1902; 2:a uppl. 1910). Under tiden utarbetade han också de viktiga arbetena Dissolu-tions et mélanges (3 bd, 1893-94), som innehåller flera betydande nya lagar för blandningars ångtryck, Théorie thermodynamique de la viscosité, du frotte-ment et des faux équilibres chimiques (1896) och Stabilité des corps flottants (1895-97). Högt uppskattade äro också hans verk Härten, anlassen und schmieden (1900), Le mixte et la combination chimique (1902), Recherches sur Vhydrodynamique (2 vol., 1903-04) och hans utförliga Traité d'éner-gétique (2 vol., 1911), i hvilken haa sammanfattat sina utredningar inom termodynamikens område. Redan 1892 började D. sina arbeten om de fysisk-matematiska disciplinernas historia med Reflexions au sujet des théories physiques-} han fortsatte dem i L'école anglaise et les théories physiques (1893), vidare i L'evolution des théories physiques du XVII:e siécle jusqu'å nos jours (1896), i Étude historique sur la théorie d'aimantation par influence (1888), i La notion du mixte (1900) och i Extension récente de la statique et dynamique (1901) samt egnade sig under de sista lefnadsåren åt ett kolossalt forskningsarbete om antikens och medeltidens arbeten inom astronomien, hvarvid han undersökte de franska och italienska bibliotekens dittills nästan okända skatter på detta område. Detta arbetes resultat nedlades i ett jätteverk, Le systéme du monde. Histoire des doctrines cosmologiques de Platon å Gopernic, hvaraf 4 bd (det l:a tr. 1913) utkommit vid hans död och ett 5:e utgafs postumt (1917). Ungefär lika mycket föreligger i manuskript. D:s efterlämnade vidtomfattande manuskript skänktes till Institutet af hans dotter. S. A-s. Dui (Due), straffkoloni på västkusten af Sachalin, anlagd 1857. Brytning af kol och eldfast lera. Duijll [döjl], T. van, holländsk målarinna. Se Schwartze, T. *Duisburg, som 1919 hade 244,302 inv., blef 1908 efter fullbordandet af de stora hamnanläggningarna världens största innanhamn (844 har, hvaraf 319 har vattenyta). Stor import af spannmål och järnmalm, export af kol. Vid kommunistupproret efter Kapp-kuppen (våren 1920) var D. en hufvudort för den röda armén och måste i blodig kamp återeröfras af regeringstrupperna. Sedan mars 1921 har D. hållits besatt af de allierades trupper (jfr Düsseldorf. Suppl.). O. Sjn. *Dujardin-Beaumetz, H. Ch. E., bibehöll un-derstatssekreterarposten för de sköna konsterna, som han först erhållit i ministären Rouvier jan. 1905, i växlande ministärer till jan. 1912, då han afgick med ministären Caillaux. D. blef senator 1912 och dog 27 sept. 1913 i Labezolle nära Limoux. * Dukas, P., blef 1921 led. af Mus. akad. i Stockholm. Duke [djö7k], James Buchanan, amerikansk industriidkare och finansman, f. 1857 nära Durham i Nord-Carolina, är son till en f armare, som efter inbördeskriget anlade en tobaksfabrik i Durham, och