Dåne liksom åskan, bröder, begynnelseorden till en mycket sjungen studentsång i marschtakt ur J. Jolins skådespel "Barnhusbarnen eller Verldens dom" (1849; akt 3, scen 14), till musik af tyske tonsättaren J. H. Stunz (se denne. Suppl.). Däcksloggbok. Se Loggbok. *Dädesjö. Se pl. till art. Kyrkmålningar och fig. 1 i art. Staffansvisor. Däfvertgaj. Se Gaj. *Dämning. Om dämning af en mila se Kolning, sp. 573. Dämpning, fys., amplitudens aftagande vid en svängningsrörelse (jfr Vågrörelse, sp. 1272).

Å fig. är tiden afsatt efter vågräta axeln, strömstyrkan efter lodräta axeln.

Fig. visar en schematisk bild af en starkt dämpad svängningsrörelse. Förhållandet mellan en amplitud och den därpå följande kallas dämpningsförhållandet, och logaritmen för detta förhållande kallas logaritmiska dekrementet. Dämpningen beror på energiminskning hos svängningsrörelsen, förorsakad däraf, att energi förbrukas för att öfvervinna motstånd af mekanisk, elektrisk eller magnetisk art. -- Ang. dämpning vid galvanometrar se d. o., sp. 672, samt Hvirfvelström, och ang. dämpning vid elektriska vågor se Telegraf, sp. 743. ^{T. E. A.} Dämpningsmedel, medel för nedsättning af explosionstemperaturen hos krut (se d. o., sp. 111). *Dändliker, K., dog 14 sept. 1910 i Küssnacht. Han skref äfven Geschichte der stadt und des kantons Zürich (3 bd, 1908--12; slutet af bd III är författadt af W. Wettstein). Däubler [då'jb-], Theodor, tysk författare, f. 17 aug. 1876 i Trieste, en af de tidigaste förkämparna för den expressionistiska litteraturen och konsten i Tyskland, en bisarr, om sturm-und-drang erinrande modernist, som blandar högtsväfvande patos och grofva trivialiteter och förkunnar en optimistisk åskådning. Af D:s verk må nämnas Das nordlicht (1910), Oden und gesänge (1913), Wir wollen nicht verweilen (1915), Hesperien (s. å.), Der sternhelle weg (s. å.), Mit silberner sichel (1916) och Die treppe zur nordlicht samt de teoretiska Der neue standpunkt (1916) och Im kampfe um die moderne kunst (1919; 5:e uppl. 1921) samt Lucidarium in arte musicæ (1917). Se E. Buschbeck, "Die sendung T. D:s" (1920). ^{R--n B.} Däumig [då'jmich], Ernst, tysk socialistpolitiker, f. 25 nov. 1866 i Merseburg, d. i juli 1922 i Berlin, var 1888--93 fransk främlingslegionär i Algeriet och 1893--98 tysk soldat i Metz, blef 1900 socialdemokratisk tidningsman och var 1911--16 en bland de främste medarbetarna i "Vorwärts", hvarifrån han aflägsnades såsom tillhörande den radikala oppositionen inom partiet. D. slöt sig till det 1917 bildade oafhängiga socialdemokratiska partiet, blef dec. 1919 jämte A. Crispien dess ordf. och öfvergick kort därpå, till följd af sin ifver för rådssystemet, till kommunistpartiet, hvars ordf. han jämte P. Levi en tid var. 1920 hade han invalts i riksdagen. Efter de kommunistiska marsoroligheterna 1921 återinträdde han i "de oafhängiges" led. Sina minnen från Främlingslegionen har D. skildrat i Moderne landsknechte (1904--05). ^{V. S--g.} *Döbeln. -- 2. G. K. von D. Ett monument öfver honom är afbildadt i art. Umeå (fig. 8). Bland litt. öfver B. må nämnas E. Fahlman, "General D." (1915). Döberitz, ort i preussiska reg.-omr. Potsdam, omkr. 20 km. v. om Berlin. Invid D. var under åren 1895--1918 tyska gardeskårens öfningsfält (4,161 har areal) beläget. F. n. (1923) används detsamma som öfningsplats för "Wehrkreis III". ^{H. J--dt.} Döda fallet. Se Indalsälfven, sp. 468. *Döda hafvet. Den i artikeln omtalade förekomsten af mikrober har ej vunnit bekräftelse genom senare undersökningar. -- Äfven en vik af Svarta hafvet, Karkinitviken (se d. o.), benämnes Döda hafvet. Döden fadder, folkkomedi. Se Blanche, sp. 646, och Haffner, K. Döderhultaren, populärt namn på bildsnidaren A. R. Petersson (se denne). Död kolumntitel. Se Kolumntitel. *Dödlighet (sp. 1221). Under den första manbarhetsåldern växer dödligheten ånyo starkt (i ej ringa mån genom lungsoten) upp till ung. 25 (ej 30) års ålder, men därefter något långsammare. Någonstädes mellan 30 och 50 år -- olika i olika länder -- hinner dödstalet till 10 pro mille eller 1 bland 100. -- (Sp. 1223). Raderna 14--16 nedifr. (Skillnaden ... Norge) utgå. -- (Sp. 1225 rad 7 nedifr.). I st. för orden historiskt befintliga bör stå på grund af befolkningsstatistiskt material beräknade -- (Sp. 1226, rad 3 uppifr.). De första rationella (ej nationella) dödlighetstabellerna offentliggjordes af Wargentin. *Dödsattest. Nu gällande formulär till dödsbevis innehålles i Medicinalstyrelsens cirkulär af 11 dec. 1918. Till ledning vid dödsorsakernas benämning har Medicinalstyrelsen genom cirkulär af 9 okt. 1911 fastställt en detaljerad nomenklatur, hvilket ansetts nödigt för vinnande af likformighet i de statistiska uppgifterna. ^{R. W.} Dödskallehusarerna (ty. Totenkopfhusaren), förr populär benämning på tyska 1:a och 2:a lifhusarregementena, förlagda i Langfuhr vid Danzig, samt braunschweigska husarregementet (n:r 17), förlagdt i Braunschweig, med anledning af prydnaden, föreställande en dödskalle (af silfver) på husarmössans framsida. Urspr. skulle denna egendomliga mössprydnad ha betydt, att dess bärare hvarken gaf eller gjorde anspråk på pardon i striden. ^{H. J--dt.} *Dödsstraff, jur. Genom lagar 3 och 17 juni 1921 har dödsstraffet afskaffats i svensk straffrätt