421 Dyrön-Dåderön 422 år efter ändrade grunder. Från l juli 1921 ha dyr-tidstilläggen utgått efter för tjänstemännen ständigt mindre gynnsamma grunder. Jfr A. E. M. Ericsson, "Om löneförhållandena för civila tjänstemän i den svenska statsförvaltningen' (i "Nordisk administrativ tidskr.", 1923). Ldht. * Dy rön, Stora, utgör nu ett municipalsamhälle inom Eönnängs socken. 267 inv. (1922). - På ön finns sedan 1894, med senaste ändringar 1915, en blixtfyr på 57° 55' 31" n. br. och 11° 36' 28" ö. lgd fr. Gr., 13 m. öfver medelvatten, med 5:e ordningens lins, 700 hlj. styrka, 12 bågminuters lys-vidd och agaljus. Dyröy (D y r ö), härad och socken under Tranöy pastorat, n. ö. om Harstad, Troms fylke (före 1919 Tromsö amt), Norge. 275,u kvkm. 1,817 inv. (1920). Till häradet hör den 49,s kvkm. stora val-odlade ön D. Jordbruk och fiske. Järnmalmsfyn-digheter. K. G. G. *Dysie-ån. Om striden vid Dysiebro se A. Stille, "Saxos skånska stridsskildringar" (i "Vitt. hist. o. ant. akad:s handl.", 34:e d., 1923). *Dysmenorré. Se vidare Menstruation, sp. 133. Dysmorfi, Dysmorfi^sm (grek. dysmorfi'a], vanskaplighet, missbildning; fulhet, missljud, disharmoniskt ställe i ett musikverk. Adj. dysmo^fisk. Dyson [daYsan], sir Frank W a t s o n, engelsk astronom, f. 8 jan. 1868 i Ashby, Leicestershire, blef 1894 förste assistent vid observatoriet i Greenwich, 1907 professor och direktor för observatoriet i Edinburgh samt 1910 "astronomer royal of England" och direktor för observatoriet i Greenwich. Han har offentliggjort åtskilliga afh. både inom den teoretiska och praktiska astronomien samt astrofy-siken och har som "astronomer royal" utgett Green-wich-observatoriets publikationer. B-d. Dysoxidäbelt, kem., kallas ett ämne, som vid vanlig temperatur ej angripes af syre och som af-slöjar sin föreningsförmåga till syre först under påverkan af höga temperaturer eller af andra energiformer, t. ex. elektricitet. Möts. autoxidabelt (se d. o. Suppl.). Dysprösium, kem., en af de sällsynta jordartmetallerna (se Jordarter. Suppl.), upptäckt 1886 af P. É. Lecoq de Boisbaudran och närmare undersökt af Urbain. Kemiskt tecken Dy, atomvikt 162,5. Sältorna äro af ljusgul färg K. A. V-g. *Düsseldorf. 1. Regeringsområdet D. hade 1919 3,592,548 inv. - 2. Staden D. hade s. å. med förstäder 409,614 inv. Dess areal utvidgades 1908- 09 till 112 kvkm. genom inkorporering af Wersten, Heerdt med Oberkassel, Gerresheim, Eller m. fi. förstäder på båda sidor af Rhen. Ett stort antal offentliga byggnader har uppförts under senare år, såsom 7 nya kyrkor, teatrar, skolor, sjukhus, domstols- och regeringsbyggnader samt konstakademi (1913-15). Bland de många nya läroanstalterna märkas en 1911 inrättad högskola för kommunalförvaltning, en akademi för praktisk medicin (1907), fackskolor för handtverk och industri, för hotell-och samfärdsväsen (1919) m. fi. Industrien har vunnit ökad betydelse, och efter utvidgning af hamnen 1896 och 1902 har flodtrafiken på Rhen stigit betydligt. Det i nordöstra delen af staden belägna hohenzollernska slottet Jägerhof inköptes 1909 af staden; från detta sträcka sig nu ståtliga parker /Hof garten, Kaiser Wilhelm park) genom staden ned längs Rhen. Under Världskriget bombarderades D. 22 sept. och 8 okt. 1914 af de allierades fly- Fig. 1. Bron öfver Ehen vid Düsseldorf. gare. D. besattes jämte Duisburg och Ruhrort i mars 1921 af franska, engelska och belgiska trupper Fig. 2. Industrifontänen och konstpalatset. som en sanktionsåtgärd vid skadeståndsfrågans behandling. De tre städerna hållas ännu (maj 1923) besatta .af franska trupper. O- Sjn. Dysteleologl (af grek. dys-----se d. o. -, te'los, ändamål, och lo'gös, lära), biol., en af E. Haeckel (se d. o.) införd term för den del af descendensteorien (se d. o.), som med stöd af förhandenvaron af oändamålsenliga eller skadliga organisationsförhållanden hos växter och djur - såsom framför alla af de rudimentära organen (se d. o.) - söker vederlägga det af teleologien (se d. o.) gjorda antagandet al en ändamålsenligt verkande bildningskraft. L-c- Dystorps vattenkraftverk. Se ödeborgs vattenkraftverk. Dystro'phia musculörum progressiva, med. Se Ryggmärgssjukdomar, sp. 1336. *Dysuri. Se vidare I s c h u r i. Du Vivier de Streel [dyvivie], C. E. E., val-lonsk lexikograf. Se Belgiska litteraturen. Suppl., sp. 521. Dyväg (förr D y b v a a g), härad och socken under D. pastorat, vid kusten mellan Risör och Aren-dal, i Aust-Agders fylke (före 1919 Nedenes amt), Norge. 47,7i kvkm. 2,394 inv. (1920). Fiske och jordbruk. K. G. G. *Dzjulfa tillhör nu Armenien. Dzukija. Se T rök i 1. Däderön, den norra, inom Stockholms län belägna, delen af Mörkö (se d. o.).