Suppl.). Han har vidare utfört en väggmålning i universitetsbiblioteket i Helsingfors samt Pietà (1916) och Vid fönstret (1919). En clair [ã klär], fr., ej chiffreradt. Ency'klisk (Enkyklisk). Se Leiturgi. *Encyklopedi. Augés "Nouveau Larousse illustré" har fortsatts af månadsskriften Larousse mensuel illustré, som bildat banden I-V, omfattande åren 1907-10, 1911-13, 1914-16, 1917-19, 1920-22, hvart och ett med register, och alltjämt fortgår. En i 2 bd affattad uppslagsbok är Larousse universel (bd I, A-K, 1922). -- Encyclopædia britannica utkom 1910-11 i 11:e uppl., hvartill 1922 fogades 3 tilläggsband ("12:e uppl."). Ett modernt engelskt konversationslexikon är The Harmsworth encyclopcedia (8 bd, 1905), som utgafs af J. A. Hammerton i ny uppl. (Harmsworths universal encyclopedia) i 9 bd 1920-22. -- Af tyska encyklopedier har Brockhaus' Handbuch des wissens börjat utkomma (3 bd, 1922-23, omf. A-R; 1 bd återstår). Af Meyers Grosses konversationslexikon fullbordades 6:e uppl. med 20:e bandet 1908, hvartill sedan kommo 4 "Jahressupplement" 1909-13 och ett speciellt Kriegsnachtrag (3 bd, 1916-20). Herders konversationslexikons 3:e uppl. (8 bd, 1902-07) har åtföljts af "Ergänzungsband" 1910 och "Zweiter ergänzungsband" (i 2 hälfter) 1921-22. Det danska Hagerups Illustrerede konversationsleksikon, hvars 2:a uppl. fullbordades 1913, utkommer fr. o. m. 1920 i 3:e uppl. (hittills 5 bd), under redaktion af E. Rördam och P. Engelstoft; af Salmonsens konversationsleksikon, som afslutades med ett supplementband 1911, utkommer 2:a uppl., under redaktion af J. C. Blangstrup, sedan 1915 (hittills 14 bd). -- Under redaktion af H. Nyhuus utgafs Illustreret norsk konversationsleksikon (6 bd) 1907-13, och 1922 utkom bd I af Opslagsboken. Norsk konversationsleksikon, red. af K. V. Hammer och C. J. Hambro. -- Det första på finska skrifna konversationslexikonet, Tietosanakirja, utkom 1908-20 i 10 bd. -- Om de kinesiska encyklopedierna, särskildt den 1725 tryckta "Kin ting ku kin tu shu tsi", se B. Karlgrens art. "En kinesisk Nordisk familjebok" (i "Ord och bild", 1919, sid. 483-492). -- I Sverige har liflig verksamhet på det encyklopediska området rådt under senaste årtiondet. Nordisk familjeboks 2:a uppl. fullbordades 1922 i 33 bd, och ett Supplement därtill började s. å. utkomma. (En 3:e uppl. af verket, beräknad till 20 bd, håller på att utarbetas.) Under G. Gerhard Magnussons redaktion utgafs 1912 Illustreradt konversationslexikon i 1 bd. 0. H. Dumrath har utarbetat Fröléens konversationslexikon i 3 bd 1914, och 1922 framträdde Bonniers konversationslexikon (beräknadt till 12 bd, hvaraf 2 bd, A-Dalnij, utkommit) under redaktion af filos. doktor Y. Lorents. *Ende, Hermann, dog 10 aug. 1907 i Wannsee vid Berlin. *Ende, Hans am, dog 10 juli 1918 till följd af i Världskriget erhållna sår. *Endelave hade 629 inv. 1921. *Ender, A. H., dog 10 sept. 1920 i Kristiania. *Endicott. 1. J. E. var född omkr. 1588 (ej 1558). Endogami (af grek. e'ndon, inom, och ga'mos, giftermål), sociologisk benämning på den sedvänjan, att äktenskap ingås eller få ingås endast mellan medlemmar inom samma sociala grupp. Det bästa exemplet på ett endogamiskt system finns i de indiska kasterna. Todas bjuda ett annat klart exempel. Det finns flera folk, bland hvilka man konstaterat endogami. De äro af en eller annan anledning isolerade från sina grannar, men sådana folk äro icke principiellt endogama, emedan, om tillfälle ges till äktenskap utom gruppen, detta icke möter något egentligt motstånd. Att ge en enhetlig förklaring af endogamiens uppkomst låter sig lika litet göra som att framställa en för hela mänskligheten gällande äktenskapets utvecklingshistoria. Det gäller att för hvarje område finna de lokala och historiska förutsättningarna. Dock kan man utan fara för misstag säga, att endogamien är en vida sällsyntare företeelse än dess motsats, exogami (se därom Australien, sp. 462, och Totemism). Se E. A. Westermarck, "The origin of human marriage" (1889), och G. F. Steffen, "Världsåldrarna", II (1920). E. Rld. Endokannibali'sm. Se Kannibalism. Endokrina, fysiol., benämnas vanligen de körtlar, hvilka sakna utförsgång och äro organ för "inre sekretion" (se d. o.). Endoprocta, zool. Se Mossdjur, sp. 1196. Endoprothalliatæ, bot. Se Fanerogamer. Endotoxin (af grek. endon, invärtes, och toxin, se d. o.), i bakterierna inneslutet gift, som frigöres och kan förgifta kroppen, om bakterierna upplösas af ett bakteriolytiskt immunserum eller om söndermalda eller autolyserade bakterier injiceras. G. Wrgn. Endotropi'sm, bot. Se Kalazogami. *Endre. E. och Hejdeby upphörde 1910 att vara prebende. E. skall framdeles förenas med Barlingbo pastorat. Endrödi, Sandor, ungersk skald, f. 16 jan. 1850 i Veszprém, var 1878-92 lärare i Nagyvárad, har sedan varit bosatt i Budapest. E. är framför allt känd som lyriker (Samlade dikter 1898, m. m.) och har äfven skrifvit prosa, bl. a. en ungersk litteraturhistoria för 1800-talet (1900). Enebakk, härad och pastorat vid Öieren, s. om Lilleström, Akershus fylke (före 1919 Akershus amt), Norge. 268,69 kvkm. 3,266 inv. (1920). Jordbruk och skogsafverkning. K. G. G. Eneby, förr namn på Nynäs, gods i Ekeby socken (se Nynäs 3). Enebybergs villastad, municipalsamhälle i Danderyds socken, Stockholms län, vid Stockholm-Roslagens järnväg (linjen Stockholm-Hallstavik) mellan Danderyds och Näsby stationer, 10 km. n. om Stockholms Östra station. 135 har land. 1,086 inv. (1923). Tax.-värde å fast egendom 3,464,200 kr., hvaraf 116,000 kr. för bevillningsfri (1921). Den till bevillning upptaxerade inkomsten var 1,752,580 kr. 1921. Samhällets inkomster voro 3,465 kr., utgifterna 2,876 kr., tillgångarna 105,870 kr. och skulderna 99,210 kr. 1918. Kommunalskatten var 3,90 kr. och municipalskatten 1,40 kr. per bevillningskrona (1922). Midt emot E. på andra sidan järnvägen ligger Roslags-Näsby stationssamhälle vid Roslags-Näsby station på Stockholm-Roslagens järnväg. E. A-t.